Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
20 OKT. 1934
Éfi
75 X ’
JS"
_ss.
00
, .
’ O o
4-5NM f
UP
7
Fig. 3. Schematiskt angivna sick-sacksvetsar enligt Germanischer Lloyd
kryssaren "de Ruyter" om ca 5 500 tons
deplacement.
En av den elektriska svetsningens stora företräden
framför den autogeha är i praktiken bl. a. den
mindre värmemängd, som tillföres materialet, varigenom
krympningen och därav förorsakade f or spänningar
och deformationer bliva avsevärt mindre.
Fig. 3 visar olika svetsar enligt Germ. LloycTs
föreskrifter, utförda som sick-sacksvetsar. Här är
svetssträngarnas längd angiven som den ungefärligt
verkliga längden, i det att de utöver föreskrifterna
förlängts med 10 mm för de båda ändkratrarna.
Föreskrifternas längder angivas ju exklusive dessa.
För materialtjocklekar över 7 å 8 mm är den
verkliga längdökningen kanske upp emot 15 mm, genom
att grövre elektroder användas. Som av fig. 3
framgår så blir för detta fall vid de mindre
materialtjocklekarna svetsen praktiskt taget Kontinuerlig
vid ett utförande, som motsvarar en nitförbindning
med nitdelningen = 4 och 5 ggr diametern. Då i
krigsfartygsbygget konstruktionerna i regel utföras
så lätta, som omständigheterna medgiva, så kommer
svetsningen, bl. a. till utbredd användning vid det
tunnare materialet, 4-7 mm godstjocklekar, där
man riskerar stort besvär av eventuella
krympnings-spänningar i form av deformationer. För att i
möjligaste mån eliminera dessa på ställen, där
intermittent svets, särskilt då sick-sacksvets, kan och
får användas, har ju tyska marinen efter vittgående
undersökningar utarbetat t. v. gällande föreskrifter,
där sick-sacksvetsen fått ett utseende, som
schematiskt framgår av fig. 4. För det holländska
kryssarebyggét gjorde vi en hel del undersökningar
både beträffande styrkan och krympningen och de
slutligen fastställda bestämmelserna närma sig
mycket den tyska marinens, ehuru svetssträngarna äro
något tunnare; vidare äro föreskrifterna, liksom
79
Jte.
00
«?
4
.43.
loo
\4- 16
95
4
ASL
145
.
7»
110
5-6
[-.se-tys--]
{+.se-
tys-+}
Fig. 4. Schematiskt angivna sick-sacksvetsar enligt "JBestimmungen
der Deutsche Reichsmarine".
Germ. Lloyd’s, uppställda så, att de direkt motsvara
visst nitförband, vilket ju underlättar "tänkandet"
under övergångstiden mellan nitat och svetsat
utförande. I dessa föreskrifter upptogos svetsfogar,
ersättande både enkla och dubbla nitförband.
För kryssarens vidkommande gjordes, som sagt,
en hel del undersökningar för att få fram
erfarenhetsmaterial vid fastställandet av konstruktionernas
utförande. I stort sett gällde dessa undersökningar:
1) Utrönandet av lämpligaste elektroder för de
olika konstruktionsdelarna. Så valdes, beroende på
vilken töjning och andra egenskaper, som kunde
anses erforderliga: "Kjellbergs (Esab) ÖK 40" samt
"Smit-resistens".
2) Krympningen i olika riktningar för de olika
elektroderna och olika svetsfogstyper, för att i vanlig
utsträckning kunna använda sig av gängse
utslagsmetoder.
3) Kontroll och undersökning av hållfastheten av
olika konstruktioner. (Forts.)
NOTISER
LloycPs Registers svenska kommitté har i början av
månaden haft sammanträde i Göteborg under dr HUGO
HAMMARS ordförandeskap.
Vid mötet behandlades en del förslag till ändringar i
sällskapets reglemente för stålfartyg, såsom tjockleken
av däcksplåtar, regler för elektrisk utrustning samt
kylanläggningar ombord å fartyg. Dessutom diskuterades
frågan beträffande eventuellt utarbetande av regler för
eldsläckningsanordningar ombord å fartyg.
På grund av den stora ökningen av arbetet inom
Göteborgsdistriktet beslöt kommittén att Oskarshamn
och Västervik samt Storfors bruk, som hitintills
sorterat under Göteborgskontoret, för framtiden skulle
inkluderas i Stockholmsdistriktet.
I anledning av sällskapets föres\tående
100-årsjuM-leum den 25 oktober under dess nuvarande form,1
beslöt kommittén att en adress skulle överlämnas till
generalkommittén i London.
En rapport över Skeppsbyggeriet i Sverige föredrogs,
varav bl. a. framgick, att f. n. 21 fartyg om inalles
1124215 brt äro under byggnad eller beställda vid
sven’-ska varv, vilka samtliga äro avsedda för klass i Lloyd’s
Register.
i Ursprunget till L l o y d ’ s Register of British
& Foreign S hipp in g hänför sig som bekant till ett
kafé i London, ägt av värdshusvärden Edward Lloyd, vilket
kafé under senare delen av 1600-talet var en samlingsplats
för sjöfartsintresserade. Fartygs- och sjöfartsunderrätte
serna började år 1696 utgivas i tryck under nam. ’ ’ "*
News". Utgivandet av skeppslistorna tog småningom
3-tare form, och år 1770 bildade ett antal assuradörer ett
sällskap med namnet "Lloyd’s", som övertog utgivandet av
registerböckerna. År 1799 uppstod ett konkurrentsällskap, som
också började utgiva skeppslistor. Båda sällskapen
samman-slogos år 1834 till det nuvarande världsomfattande
klassificeringssällskapet, vilket således kan fira sitt sekeljubileum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
