Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 11
l TEKNISK TIDSKRIFT!
NOV. 1934
SKEPPSBYGGNADSKONST
: NILS J. LJUNGZELL
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Några erfarenheter som varvsingenjör i Holland, av civilingenjör C. E. H. Almquist. -
Propellerproblemets lösning med formler, grundade på systematiska propellerförsök, av ingenjör K. Theodor Åsberg. -
Litteratur. - Notiser.
NÅGRA ERFARENHETER SOM VARVSINGENJÖR
I HOLLAND.
Av civilingenjör E. C. H. ALMQUIST, Stockholm.
(Forts. fr. sid. 76.)
Vi gingo också in på ett fastställande av
svets-ningsbeteckningar å ritningar. Visserligen fanns
- eller rättare sagt finnes - i Holland liksom
här en kommission för utredandet av diverse
svetsningsfrågor; ej heller den hade emellertid för
ett år sedan kommit till något slutgiltigt förslag
beträffande svetsningsbeteckningarna. Vi gingo då in
för det för närvarande gällande tyska systemet med
vissa mindre modifikationer enligt fig. 5. En ändring
är exempelvis införd för beteckningarna för normal
och förstärkt stumsvets. I praktiken visade sig
nämligen, att det ofta var svårt att på blåkopior
skilja på de raka och höjda strecken (t. e. y9 \/)
för den normala resp. den förstärkta eller rågade
fogen enligt det tyska framställningssättet. Vi
betecknade då den normala eller plana fogen utan
vidare med ett öppet \y för v-fogen, X för x-fogen osv.,
den ensidigt förstärkta med \j samt den dub-
belsidigt förstärkta med \/ osv.
Ett flertal varv erlade vid denna tidpunkt prov
för erhållande av certifikat från Engelska och Germ.
Lloyd för utförande av svetsningsarbeten såväl för
nybyggnader som för reparationer.
Ej blott direkt inom den "förbrukande" eller
"utförande" industrien visade sig intresset för
svetsningen i allmänhet (dvs. både för elektrisk och
auto-gen) utan olika producenter av diverse för
svetsningen erforderliga material lade en
anmärkningsvärd aktivitet i dagen. Det anordnades på aftnarna
föreläsningsserier och kurser i mängd både i rent
tekniskt upplysningssyfte, men i många fall också
helt propagandabetonade; den oinvigde fick nog
genom detta sistnämnda förhållande sin uppfattning
om den elektriska och den autogena svetsningen och
dessas fördelar och lämplighet inom olika
användningsområden ibland ganska grumlad.
Härmed är jag nu inne på den autogena
bearbetningen och dess tillämpning, vilken jag ur
krono-f logisk synpunkt kanske borde hava behandlat före den
’.^l^-"^^ svetsningen.
- Som-jag nämnde i samband med plåtbearbetningen,
hade vi till att börja med ett större antal
transportabla acetylengasverk; dessa övergåvos för
dissous-gasen på flaskor, vilken i sin tur delvis fick vika för
lysgasen och för ett centralt acetylengasverk med ett
ledningsnät över verkstaden samt slutligen för vissa
arbetsoperationer för petroleum-pressgasen.
Den autogena svetsningen, till vilken, såvitt jag
kan erinra mig, blott dissous- och syrgas användes,
hade sitt användningsområde ursprungligen i
huvudsak förlagt till beslagsmedjan och
rörbearbetnings-vcrkstaden. Så småningom började vi också -
jämsides med den elektriska svetsningen - införa
autogen svetsning i vinkeljärnsmedjan.
Vid ombyggnad - eller rättare sagt - utbyggnad
av plåtslageriverkstaden med följande utökning av
dess kapacitet, ansågs ej erforderligt att samtidigt
utöka antalet arbetsplatser i smedjan. Efter några
år visade denna sig emellertid otillräcklig, även vid
ENSIDIG
GENOMGÅENDE
KÅL5VET5
Fig. 5. Holländska svetsningsbeteckning-ar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
