Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Gustaf Ambjörn: Olika typer av framdrivningsmaskineri för fartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HÄFTE 12 DEC. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

SKEPPSBYGGNADSKONST

REDAKTÖR: NILS J. LJUNGZELL
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN.

INNEHÅLL: Olika typer av framdrivningsmaskineri för fartyg, av civilingenjör Gustaf Ambjörn. – Litteratur.
– Notiser.

OLIKA TYPER AV FRAMDRIVNINGSMASKINERI
FÖR FARTYG.

[1]

Av civilingenjör Gustaf Ambjörn, Göteborg.

Valet av lämpligaste maskinerityp är en av
huvudfrågorna vid planerandet av ett fartyg, vare sig
det gäller last-, passagerare- eller örlogsfartyg. Detta
val är ofta utslagsgivande för möjligheten att erhålla
tekniskt sett möjligast lyckad produkt och, särskilt
vid handelsfartyg, en god räntabilitet.

Att en fartygskonstruktör dristar sig till att inför
ett auditorium, där så många sakkunniga på
sjömaskinteknikens område äro tillfinnandes, söka
framställa en allmän orientering beträffande de resurser
vi nu ha att röra oss med, är berättigat därför, att på
honom och redarens tekniske förtroendeman faller
dock huvudansvaret för att planerna resultera i ett
tekniskt och ekonomiskt lyckat fartyg. Samtidigt vill
jag betona, att en försiktig och förståndig
skeppsbyggare – och de egenskaperna ha väl de flesta av
oss – i största möjliga utsträckning samarbetar med
den professionelle maskinkonstruktören; det är han
som skall lämna oss erforderliga uppgifter och del
av sina erfarenheter rörande det rent maskinella;
dem förutan stå vi oss ganska slätt.

Denna min framställning är ej heller avsedd att
behandla de maskintekniska frågorna i och för sig,
utan avser att söka belysa, hur maskintypens
allmänna anordning och i någon mån dess detaljer
samarbeta med skrovet, typens fördelar och olägenheter,
m. a. o. huru fartyget som ett helt betraktat ställer
sig i tekniskt och ekonomiskt hänseende vid
användning av den ena eller andra maskintypen; den avser
också att ge antydan om den begränsning av deras
användningsområde, som de olika maskinerityperna
äro underkastade.

Vi ha då först att göra klart för oss, vad som i
detta sammanhang är fördelar och vad som är
olägenheter samt ävenså de synpunkter man bör lägga
vid bedömandet och den inbördes graderingen av de
olika maskintypernas fördelar och olägenheter.

Fördelar äro: 1) liten vikt, 2) litet erforderligt
utrymme, 3) för propellerns verkningsgrad och
fartygets framdrivning gynnsamt varvantal, vilket som
regel bör hållas för den ifrågavarande fartygstypen
relativt lågt, 4) pålitlighet, 5) god manöverförmåga,
vilket innebär snabb start och omkastning samt hög
backningseffekt, 6) god ekonomisk verkningsgrad
beträffande såväl förbrukning av bränsle och andra
konsumtionsartiklar som maskinens skötsel
(personalbehov), 7) låg anskaffnings- och monteringskostnad,
8) låg underhållskostnad.

Som olägenheter äro att räkna motsatsen till
förenämnda egenskaper eller, vid jämförelsen, dessa goda
egenskapers förekomst i mindre utsträckning.

För att icke ta alltför mycket av tiden i anspråk
så kommer jag icke att analysera de olika typerna
med avseende på alla de 8 nämnda huvudegenskaperna,
utan endast med avseende på dem, som i det
förevarande fallet äro väsentliga eller kvantitativt
starkt framträdande; dessutom kan en maskintyp ha
fördelar resp. olägenheter av annan, här icke nämnd,
art, som kanske bli utslagsgivande vid valet mellan
maskintyper av i huvudsak samma fördelaktighetsgrad,
men sådan detaljerad framställning kan det här
icke bli fråga om.

Det är emellertid icke så mycket egenskaperna i
och för sig, som man skall taga sikte på vid
bedömningen, som fastmera deras samarbete med fartyget
som ett helt betraktat och deras relativa värde vid
fartygets drift; m. a. o. de olika egenskapernas större
eller mindre överlägsenhet eller underlägsenhet har
olika valörer, allteftersom det gäller den och den
fartygstypen eller den och den traden och uppgiften.
För att ta ett exempel så är uppenbart, att vid
handelsfartyg maskinens pris och dess driftskostnader i
allmänhet är av största betydelse och då med
hänsyn till räntabiliteten, då däremot vid örlogsfartyg
prisfrågan är av relativt underordnad betydelse, men
sådana moment som vikt och utrymme träda skarpt
i förgrunden.

Beträffande användningsområdet är det ogörligt att
ens inom mycket vida gränser avgöra, huruvida för en
viss typ, storlek eller hastighet hos fartyget den eller
den maskinen är att föredraga; valet av maskin
måste behandlas från fall till fall medels en detaljerad
och jämförande kalkyl, utförd för de maskintyper,
som kunna tänkas ifrågakomma, och kompletterad
med en bedömning av de faktorer och deras valörer,
som icke kunna behandlas siffermässigt.

Även för ett och samma fartyg, försett med en vid
byggnadstiden såsom den lämpligaste ansedd
maskintyp, kunna tjänsteförhållandena ändras på grund av
överlägsen konkurrens så, att ombyggnad med
insättande av maskin av annan typ är motiverad. Så

[1] Föredrag, hållet vid Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 5 maj 1934.