Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - En ekonomisk typ av mindre vattenkraftstationer på berggrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 JAN. 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
Fig. 1. Tvärsektion av kraftstationen vtd Storlugnströmmen. Utfört Fig. 2. Tvärsektion av kraftstation vid Storlugnsströmmen.
förslag. Äldre förslag.
lyftas och sänkas med tillhjälp av den
handmanövre-rade maskinsalstraversen.
Generatorn uppbäres av två balkar i och under
maskinsalsgolvet, som ligger högvattenfritt.
Turbin-axeln stödes på mitten av ett vattenomspolat
styrlager.
Att en avsevärd minskning av betongmassorna
möjliggjorts genom den nya uppställningen framgår
vid en jämförelse med fig. 2, som visar en
tvärsektion i samma skala av kraftstationen enligt ett
tidigare, sedermera frångånget förslag. Värdet av
minskningen i betongmassor torde
- speciellt för denna avlägset
liggande byggnadsplats med dess
långa landsvägstransporter -
högst avsevärt överstiga
merkostnaden för tunnelsprängningen, som
närmast motsvarar den för vanlig
ortdrivning.
Fig. 3 visar en tvärsektion av
den provisoriska kraftstationen för
Krångede kraftverk. Fallhöjden
varierar här mellan 6,5 och 10,0 m,
och turbinen - en propellerturbin
- genomsläpper vid 9,0 m fallhöjd
ca 12 m3/s, då effekten uppgår till
ca l 200 hkr.
Uppställning och
huvudanordningar äro i huvudsak desamma
som vid Storlugnströmmen.
Turbinerna skyddas av en vrakgrind,
vilken med hänsyn till
iskravnings-risken överbyggts och försetts med
elektrisk uppvärmning. Generatorn
och golvet uppbäras, i stället för av
balkar, av mellan turbinschaktets
sidoväggar spända valv av betong.
Då skillnaden mellan högsta och
lägsta nedre vattenyta vid den
provisoriska Krångedestationen måste
uppskattas till 6 å 6,5 m, skulle en
statlon av den typ, som visas
å fig. 2, hava krävt höga och om-
ständliga betongkonstruktioner.
Kostnadsbesparingen genom den valda uppställningen har därför
här blivit än mera påtaglig än vid
Storlugnström-men.
Krångede provisoriska kraftstation igångkördes
sommaren 1931 och har sedan dess fungerat
tillfredsställande.
Att bland vårt lands ca l 400
vattenkraftanlägg-ningar uppleta två, där utbyggnadsförhållandena
varit identiskt lika, torde vara lika omöjligt som att
konstruera en prototyp för kraftstationer, som är
direkt tillämplig i mer än ett speciellt fall.
Ovanstående avser endast att fästa uppmärksamheten på
en kraftstationstyp, som kan vara värd beaktande
vid planeringen av utbyggnaden av ett fall, där de
____3060___J
0/2345
7 8 M
Fig. 3. Krångede provisoriska kraftstation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
