Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - En ekonomisk typ av mindre vattenkraftstationer på berggrund - Motortrafikens andel i kostnaderna för väghållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
27 JAN. 1934
för typen nödvändiga, naturliga betingelserna äro
till finnandes. Dessa torde vara: måttlig
vattenmängd, måttlig fallhöjd (begränsad längd på
turbin-axeln), god berggrund, en någotsånär koncentrerad
fallhöjd och därjämte att reservkraftfrågan är så
ordnad, att endast ett maskinsystem erfordras.
Fur.
MOTORTRAFIKENS ANDEL I KOSTNADERNA FÖR
VÄGHÅLLNINGEN.
Med anledning av 1931 års väg- och
brosakkunnigas utlåtande och förslag över "i
vilken utsträckning motortrafiken bör
deltaga i kostnaderna för väghållningen i
riket", - in extenso återgivet i denna
tidskrifts oktobernummer f. å. - har
sekreteraren i Kungl, järnvägsstyrelsen, dr Erik
Malmkvist, utarbetat en P. M. av den 3 nov.
och en efterskrift till denna av den 9 dec.,
vilkas innehåll torde uttrycka
järnvägsstyrelsens åsikter i frågan och här nedan
refereras.
Dr Malmkvist vänder sig mot de sakkunnigas
uttalande "att motortrafiken f. n. fullt bär den andel av
väghållningen, som svarar mot dess användning av
vägarna" emedan denna slutsats vilar på antaganden,
som enligt dr M. äro problematiska. Med den
förebragta utredningen har man i första hand avsett att
få fram. i vad mån den nuvarande
automobilbeskatt-ningen kan anses skälig jämlikt den princip, som
varit grundläggande för sagda beskattnings
utmätande, nämligen att motortrafiken skall gälda den
merkostnad som den förorsakar vägväsendet. Något
allmänt svar på regeringens fråga i vad mån
motor-trafiken bör deltaga i väghållningskostnaderna har
ej lämnats. Det kan nämligen icke anses självfallet
att den avgiftsbelastning å ett nytt transportmedel,
vilken ansetts tillfredsställande under dess
genombrottstid skall vara normerande även sedan detta nya
transportväsende vuxit ut till samma styrka som de
äldre.
Vad angår frågan, huruvida den framtida
avgiftsbelastning å motortrafiken, vilken kunde anses på
bästa sätt tillgodose de allmänt samhälleliga
intressena, jämväl skulle innebära jämställdhet med de
äldre transportmedlen, kan sägas att ett klarläggande
därav synes hava legat utanför ramen för det
anbefallda utlåtandet. Dr M. fruktar emellertid, att
utlåtandets begränsning icke kommer att beaktas, utan
det kommer att anses såsom ett uttömmande svar
dels på regeringens fråga, dels på den nyssnämnda
rörande jämställdhet mellan transportmedlen, och
hänvisar till de sakkunnigas utlåtande, att "det ej
kan finnas fog för talet, att motortrafiken är gynnad
på bekostnad av andra trafikintressen".
I vad mån den funna fördelningen av
väghållnings-kostnaderna kan vara lämplig från statsfinansiell
eller praktisk skattesynpunkt, lämnas i promemorian
helt å sido. Ej heller framlägges något utarbetat
motförslag, utan avsikten är blott att ställa under
debatt vissa, konkurrensfrågan berörande,
kostnads-kalkylatoriska problem. Det visar sig, att dessa
problem djupare sett icke äro säregna för vägtrafiken
utan hava sin motsvarighet inom andra transport-
grenar. I utlåtandet återfinnes den för en
järnvägsman välbekanta uppdelningen i rörliga och fasta
kostnader, och framgår omöjligheten att åstadkomma
objektiv fördelning av de senare på olika slag av
trafik, eftersom de nödvändiggjorts av trafikledens
tillkomst och uppehållande över huvud taget.
Dessa fasta kostnader behandlas vid järnvägarna
och i utlåtandet väsentligt olika. De förra ha alltid
ansetts böra bära icke blott de rörliga utan jämväl
de fasta kostnaderna för drift och underhåll och ha
därför måst praktiskt uppdela sistnämnda ej
objektivt fördelningsbara kostnader, under det att väg- och
brosakkunniga ej alls gjort de fasta kostnaderna till
föremål för någon egentlig fördelning. Efter ett
mindre, godtyckligt valt avdrag i klump ha de fasta
vägkostnaderna lagts på staten och
väghållningsdistrikten, dvs. l sista hand på landets skattebetalare.
På detta sätt bliva de funna kostnaderna för
landsvägstrafiken icke direkt jämförbara med de
kostnader som belasta järnvägstrafiken. För frågans
belysning är det nödvändigt att ingå på detaljer.
Kostnaderna för väghållningen fördelas av de
sakkunniga på vägunderhåll och vägbyggnader. I den
förra gruppen skiljer man på barmarksunderhåll och
vintervägunderhåll, och dessa klyvas sedan vardera
i barmarksunderhållet - grundkostnad resp.
vägslit-ningskostnad -, för vinterunderhållet -
normalkostnad resp. merkostnad. Med grundkostnad för
barmarksunderhållet förstås den kostnadsdel som är
oberoende av trafikens storlek. Med normalkostnad för
vinterunderhållet den kostnad, som skulle erfordras,
även om ingen biltrafik ägde rum.
Uppdelningen av kostnaderna för
barmarksunderhållet motsvarar den vid järnvägarna förekommande
uppdelningen i fasta och rörliga kostnader.
Kostnadsgrupperna behandlas var för sig.
Grundkostnaden avser "arbeten, som oavsett trafikens
inverkan fordras för vägarnas vidmakthållande". Av
denna kostnad föreslås 15 % lagd på motortrafiken
med motivering, att vidmakthållandet måste anses
vara ett speciellt ortsintresse, ehuru jämväl staten
och motortrafiken hava intresse därav och böra
bidraga till bestridande av kostnaderna.
Här uppställa sig en rad frågor. Vad de
sakkunniga benämna kostnadsfördelning enligt
intresseprincipen, låter bestickande, men djupare sett blir bilden
en annan. Staten kan icke lämna något bidrag, utan
att detta vållar motsvarande ökning av
skattebelastningen och samma gäller om väghållnings
distrikten; kostnaderna få alltså i verkligheten bäras
av skattebetalarna. Man synes härigenom komma
bort från intresseprincipen, eftersom direkt samband
mellan skatteunderlag och nytta av vägarna saknas.
- Den frågan uppstår, huruvida det kan vara skäligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
