Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
24 FEBU. 1934
/7/rfa/Arunar
£0
Fig. 1. Hamnkranar under Stockholms hamnatyrelses
förvaltning åren 1909-1933.
över kungl. maj:ts sakkunnigas Betänkande om
förbättrad, utbildning i stadsplanekonst jämte vad-
därmed äger sammanhang meddelade ordföranden, att
avdelningens styrelse såsom ledamöter i den med
representanter för avd. svenska arkitektföreningen
gemensamma kommittén utsett harnndirektör SÄL. VINBEKG,
Stockholm, stadsingenjör JOHN PETTERSON, Norrköping,
och stadsingenjör MAGNUS WENNSTRÖM, Lund. Enligt
vad under hand inhämtats, skulle arkitektföreningen t
kommittén representeras av professor J. Lallerstedt,
arkitekt W. Gahn och länsarkitekt E. Friberger med
professor Lallerstedt som sammankallande.
Ordet överlämnades härpå till kvällens
föredragshållare, hamndirektör SÄL. VINBERG för en "överblick
över Stockholms hamn under 25 år", ett med anledning
av Stockholms stads hamnstyrelses vid årsskiftet
inträffade 25-årsjubileum aktuellt ämne.
Man fick följa hamnens administrativa öden från
15- och 1600-talet under rådet, sedermera magistraten
och fram till 1800-talets något mera differentierade
förvaltning, samt förslag och utredningar i slutet av
sistnämnda århundrade angående en självständig
hamn-förvaltning, de stundom tydligen rätt heta striderna
härom mellan myndigheter och sjöfartens
representanter, och huru slutligen allt detta ledde till
skapandet av grundstommen till den nuvarande
organisationen, som trädde i kraft nyåret 1909. Hamnen har
under det senaste kvartsseklet utvecklats högst
betydligt. De många och stora arbeten som utförts hava
krävt en betydande organisation, särskilt i tekniskt
avseende. Icke mindre än 40 ingenjörer äro f. n.
anställda i hamnstyrelsens tjänst.
De äldsta hamnanläggningarna invid och kring
stadsholmen ha ombyggts, utökats och fördjupats, och nya
ha vuxit fram med kajer, spåranläggningar och kranar,
hamnplaner, magasins- och tullbyggnader:
Stadsgårdshamnen påbörjad 1875 och dess utvidgningar österut i
olika etapper 1896-1915, 1927 och 1931-33,
Värtahamnen 1879-1886 och 1903-1918, Hammarbyleden
med Hammarbyhamnarna 1917-1929, samt Frihamnen
1917-1926, Oljehamnen vid Loudden 1927-1932 och
den under byggnad varande Årstadalshamnen.
Efter Oxdjupets upprensning år 1919 till 10 meters
djup, så att praktiskt taget alla de största nu
förekommande fartyg kunna angöra Stockholms hamn, ett
arbete av epokgörande betydelse för Stockholms
sjöfartsutveckling, har kravet på ökat vattendjup och
utrustning vid kaj stegrats. Diagrammet över
hamnkranarna fig. l visar synnerligen åskådligt
utvecklingen.
Sammanlagda kajlängden har under de 2’5 åren
vuxit från 11 800 m till 17 300 m, och
hamnanläggningarnas bokförda värde uppgår till, tullhamnens
tillbyggnader undantagna för tullhamnen ca 45 millioner kronor
och för frihamnen ca 32,5 millioner kronor.
Utvecklingen av fartygstrafiken i Stockholms hamn
framgår av nedanstående diagram fig. 2.
Föredraget avslutades med några ord om de
pågående brobyggena samt de planerade framtida
djup-hamnsanläggningarna vid Kaknäs och i Ulvsundasjön.
I omedelbar anslutning till föredraget visade så
föredragshållaren med skioptikonet en serie sällsynt
fängslande färgfotografier från hamnen och området
vid Slussen samt gamla sta’n och inloppet till
Stockholms ström, tagna av civilingenjör G. CRONQUIST. Man
måste nästan hålla med föredragshållaren, när han
tyckte synd om målarna vid en sådan konkurrens.
Föredragshållaren, som nära anslutit sitt föredrag
till en av honom utarbetad minnesskrift i samband med
jubileet, avtackades av det till ett åttiotal medlemmar
uppgående auditoriet med starka applåder.
Följde så supé med ett för årstiden ovanligt glatt
nachspiel, varvid avdelningen såsom gäst hade nöjet
se en kollega från Lettland, professorn i Bautechnik
Fig. 2. Till Stockholm ankommande fartyg, antal och
netto registerton, åren 1919-1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
