Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - L. Marcus: Järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 MARS 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
härtill var, dels att järnvägarna befarades bliva
utträngda av andra trafikmedel, särskilt automobilerna,
och dels att de kommit att lida hårt av den allmänna
ekonomiska depressionen. Emellertid torde på allra
sista tiden även vid järnvägarna en viss optimism
hava gjort sig gällande. Tiderna synas ju hava
blivit något bättre och i fråga om bilkonkurrensen
börja såväl allmänheten som statsmakterna numera
att inse, att järnvägarna äro en så integrerande del i
samhällslivet och en så viktig kommunikationsfaktor
att räkna med, att det icke längre bör heta järnväg
eller bil utan järnväg och bil.
Man har med andra ord allt mer fått klart för sig,
att trafiken måste uppdelas mellan dessa båda
trafikmedel. I vissa länder har man kommit rätt långt
härutinnan, särskilt i Schweiz. En formlig
överenskommelse träffades där i maj 1933 mellan å ena
sidan förbundsbanorna och de enskilda järnvägarna
och å andra sidan en år 1932 tillskapad förening för
försvar av automobilintressena. I sistnämnda
förening ingå sammanslutningar såväl för lastbilägare
som för automobilindustrien. På basis av denna
överenskommelse har utarbetats ett lagförslag, som
till-s^yrkts av alla berörda myndigheter och därför anses
hava goda utsikter att under första hälften av detta
år bliva antaget. Lagförslaget bygger på den
uppfattningen att en lösning av problemet järnväg och
bil, som kan tillgodose näringslivets intressen, kan
vinnas endast genom en planmässigt ordnad trafik,
men däremot icke på den fria konkurrensens väg.
Jag har endast velat beröra denna fråga för att visa
att järnvägarna nu våga hoppas på att kunna
återerövra den trafik, som rätteligen bör tillkomma och
aldrig bort hava frånkänts dem.
Förhållandena under de senaste åren hava genom
det allmänna ekonomiska läget och genom
bilkonkurrensen medfört, att det för järnvägarna varit
nödvändigt att huvudsakligen lägga an på att genom
rationaliseringsåtgärder, tekniska förbättringar och
andra utgiftsbesparingar söka ställa ekonomien på
fötter. Några mera omfattande nyanläggnings- eller
utvidgningsarbeten bjuder det gångna året därför
icke på.
Av nyanlagda järnvägar har jag bara att nämna
järnvägsbyggnaderna i övre Norrland,
statsbane-1 in j en Malung-Vansbro samt
Ulricehamn-Jönköping. Under år 1933 har bandelen
Sorsele-Arvidsjaur öppnats för allmän trafik. Den har en längd
av 88,5 km. Å linjen Arvidsjaur-Muskö sel hava
ter-rasseringsarbeten i huvudsak fullbordats och de fortgå
å linjerna Muskosel-Arpatsjokk och Jokkmokk-
Torrajaure. Rälsläggningen från Arvidsjaur norrut
är färdig på 40 km. Hela den återstående delen av
Inlandsbanan beräknas bliva fullbordad år 1937.
Det kanske kan vara av intresse att nämna, att
dessa nya banor i övre Norrland erhålla ett
synnerligen förstklassigt utförande, särskilt i fråga om
ballastering samt dränerings- och andra åtgärder till
förhindrande av tjälskjutning. Så t. e. har den
normala ballasthöjden i låga skärningar och på andra
platser, där uppfrysning kan befaras, ökats från en
halv till en hel meter. Vid dessa banors byggande
lägger man i långt större utsträckning än förut vikt
på att underhållet av banan skall ställa sig så billigt
som möjligt.
Vidare hålla statsbanorna på med en järnväg
mellan Vansbro och Malung, och arbetena hava under
1933 fortskridit så långt, att hela sträckan i
huvudsak färdigterrasserats och rälslagts. Den är avsedd
att öppnas för trafik l oktober i år, varefter trafiken
å linjen Brintbodarne-Malung skall nedläggas.
Beträffande enskilda järnvägar torde enda
pågående bygget hava varit Ulricehamn-Jönköping.
Arbetena därstädes hava såsom bekant, i huvudsak
utförts genom statens arbetslöshetskommissions
försorg. Hittills hava endast terrasseringsarbeten och
trumbyggnader utförts. Bansträckan, som är ca 60
km lång, är till hälften färdigterrasserad. Stora
arbeten närmast Jönköping återstå. Rälsläggningen
är avsedd att påbörjas på sensommaren i år och hela
arbetet beräknas bliva färdigt i slutet av 1936.
Kostnaderna t. o. m. 1933 uppgingo till ca 4 mill. kr.
Ursprungligen beräknades hela anläggningen till
6 900 000 kr. men nu till 10 660 000 kr.
I fråga om under året nedlagda järnvägslinjer är
endast att nämna, att Åmål-Årjäng,
Marma-Sandarne samt Näs-Horndal hava upphört att
trafikeras såsom självständiga järnvägar och nu
trafikeras endast såsom lastspår. Trafiken har
därjämte inställts till utgången av år 1937 å Jularbo-
Månsbo järnväg och till april 1934 å Gammelstad-
Karls vikshyttans järnväg.
Under år 1932 övertogo statens järnvägar
Härnösand-Sollefteå järnväg och under 1933 Uppsala-
Gävle järnväg, Ostkustbanan och Mellersta
Södermanlands järnväg, dvs. den lilla banstumpen mellan
Skebokvarn och Stålboga.
Härnösandsbanans övertagande krävde rätt
avsevärda ombyggnads- och kompletteringsarbeten, vilka
hade till ändamål, dels att iståndsätta banan efter
flera års försummat underhåll, dels att öka banans
trafikkapacitet, dvs. möjliggöra större tåghastighet
samt användande av kraftigare och mera ekonomiska
loktyper. Bland större arbeten, som utfördes är
endast att nämna vissa broombyggnader, till vilka
arbeten jag återkommer senare. Sammanlagda
kostnaderna för dessa kompletteringsarbeten beräknades
ursprungligen till l 700 000 kr., men torde komma
att hålla sig ej obetydligt lägre.
Några kompletteringsarbeten för iståndsättande
av U. G. J. och O. K. B. krävdes icke. För att
rationalisera och förbilliga stationstjänsten vid Gävle har,
efter överenskommelse mellan anslutande järnvägar,
persontrafiken där koncentrerats till Gävle C och
godstrafiken till Gävle N. Härigenom har Gävle S
kunnat så gott som helt nedläggas. Det erfordrades
emellertid härför rätt omfattande
ombyggnadsarbeten å Gävle C och Gävle N, vilka ägas av Gävle-
Dala järnvägar. Dessa arbeten betinga en kostnad
av sammanlagt 350 000 kr.
Under året fullföljdes de kompletteringsarbeten,
som voro nödvändiga att utföra å den år 1931
inköpta Norra Södermanlands järnväg. Härigenom
hava kraftigare lok där kunnat insättas och
tåghastigheten ökas, vilket bland annat medfört, att körtiden
å den relativt korta sträckan Södertälje
S-Eskilstuna kunnat minskas med 20 min.
Beträffande bangårdsombyggnaderna vid statens
järnvägar må nämnas, att i samband med
elektrifieringen av linjerna Stockholm-Malmö, Stockholm
-Ånge samt Västkustbanan en del bangårdars
sparsystem ansetts böra ombyggas och moderniseras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
