Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Kaj Evers: Om grundläggningsarbetena för bron över Lilla Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEKNISK TIDSKRIFT
28 APRIL 1934
Fig. 12. Kassunen borras ned. Till höger utströmmande spolvatten.
Mellan de båda borrtornen hänger ett borr i kranen.
Fig. 13. En borrkrona. Munstycket i öppningen hör till
spolvatten-ledningen för renspolningen av rörens insida.
tigt tilltaget; största avvikelsen betingade 20 cm,
minsta 5 cm.
Rörmanteln borras ned l havsbottnen.
Ett viktigt problem var bortskaffandet av leran
i mantelrören. En liknande uppgift hade
förekommit vid pålgrundläggningen till Lidingöbron, och
det därvid använda spolningsförfarandet ville man
bibehålla för uppfordringen av borrslammet, men
för den mekaniska bearbetningen av leran måste
man ha kraftigare don. Man beslöt därför använda
ett roterande borr, till principen ett modernt
diamantborr i stor skala. Borrkronan är försedd med
perifert och radiellt ställda ståltänder, vilka fräsa av
leran i fingerstora stycken. Det genom samtidig
vattenspolning uppluckrade bottenmaterialet drives
kontinuerligt upp till vattenytan av en
luftstråle-pump. Kraftöverföringen sker genom ett rör med
107 mm inre diameter och en godstjocklek av 10 mm,
vilket tillika tjänar som återledning för det
lerhaltiga spolvattnet. Vid huvudröret äro fastade de
klenare ledningarna, 2 för spolvatten och l för
tryckluft. Det 30-40 m långa "borrskaftet" är
sammansatt av 5-meterstycken, inbördes förbundna med
3 bultar, 0 30 mm, genom de svetsade ändflänsarna,
och styres i sidled genom två rullagerförsedda
styr-flänsar.
Det till borret, spolvattnet och tryckluften hörande
maskineriet var sammanfört i ett på skenor löpande
borrtorn med 6 m spårvidd. Arbetsplattformen
vilade på 26 m långa stålrör, skarvade i mantelrören
och samtidigt tjänstgörande som gejdrar under
nedsänkandet av borren i strömt vatten.
Den fullständiga borruppsättningen omfattade 2
borrtorn, 4 kompletta borr, 2 reservborrkronor, 2
stycken 5-tons kranar för manövrerande av borren,
2 luftkompressorer och l högtryckspump för
spolvattnet.
Med de båda maskinerna hämtade man på 4-6
veckor ut 640 m3 styv lera per kassun och trängde
därvid ned de stipulerade 6,:5 m i havsbottnen.
Borrtornen opererade på var sin sida, där de i tur och
ordning borrade ut 0,5-1,0 m lera åt gången ur alla
mantelrören. Om icke kassunen sjönk ned genom
sin egen tyngd, pumpade man in vatten i ett
lämpligt antal celler och kunde på så sätt även motverka
en eventuell snedställning under sänkningen.
En viktig förutsättning för hela
grundläggningsförfarandet var att undergrunden skulle bestå av
alltigenom homogent material. De danska geologerna
hade bestämt förnekat förekomsten av stenar i den
Fig. 14. En ur ett mantelrör uppfiskad klappersten om ca 2 tons vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
