Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - Axel Ekwall: Vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEKNISK TIDSKRIFT
APRIL 1934
Fig. 1. Vattenstånd i Vänern under exceptionella torrår.
Fig. 2. Vattenstånd i Vättern under exceptionella torrår.
ångkraft samt om lämpliga taxeformer och
organisatoriska spörsmål.
Man kan i korthet konstatera, att det överallt
numera är fullt erkänt, att man icke erhåller en fullt
rationell kraftförsörjning utan att skaffa sig
sam-manbindningslinjer, varigenom de olika
producentgruppernas energitillgångar kunna på bästa sätt
utnyttjas. Samköming har sålunda åtminstone på
detta område i alla länder slagit igenom. Det kan
anmärkas, att England, det land som dröjt längst
med något statligt ingripande på kraftområdet, har
sett sig nödsakat att i stor utsträckning genom
statens försorg bygga stora sammanbindningslinjer,
som möjliggjort koncentrering av produktionen i
stora anläggningar, med samtidigt slopande1 av små
lokala anläggningar med dålig ekonomi.
Här är ej platsen att ingå på frågan om
konkurrens mellan ångkraft och vattenkraft, än mindre på
krafttaxor, men jag tror, att man som ett resultat
av den i vårt land förda kraftpolitiken kan
konstatera, att kraftprisen äro avsevärt lägre än i
Mellaneuropa och i allmänhet även lägre än i Schweiz och
Italien, fastän där förefintliga höga fallhöjder tala
för motsatsen.
Mycket kraftslukande industrier, t. e.
aluminiumindustrierna, fordra låga kraftpris, och deras
förläggning intill kraftstationer, belägna vid exempelvis
norska fjordar med billiga sjöfrakter, är därför helt
naturlig. Så snart de stora kraftkällorna icke ligga vid
havskusten utan överföring av kraften måste
ske, bli nämligen kraftprisen för höga för dylika
ändamål.
I tekniskt hänseende förekom på kraftkongressen
icke mycket av intresse. Från svensk sida
redogjorde man för de nyaste framstegen på
turbintek-nikens område, särskilt vid utbyggandet av låga
fallhöjder.
Man kunde utan förhävelse konstatera, att
kraft-försörjningen här i landet kan anses vara väl ordnad,
ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt. På
många håll utomlands anses nog Sverige vara ett
föregångsland.
Snabbare än man kunde ana fick man här i landet
känning av nödvändigheten av samköming mellan
vattenkraft och ångkraft. Den senaste
10-årsperioden hade utmärkts av god
vattentillgång. De båda senaste årens knappa
nederbörd, särskilt föregående vinters
ringa snömängd och den torra och varma
sommaren, gjorde emellertid, att
vattenmängden i samtliga mellansvenska och
sydsvenska vattendrag snabbt gick ned.
Att detta skulle bli fallet i de mindre
vattendragen, som saknade nämnvärda sjöar,
var ju helt naturligt, men att även
vattenbristen så starkt skulle göra sig
gällande i avflödena från exempelvis Vänern
och Vättern är ganska förvånande, då
dessa sjöars vattenstånd var normalt
under föregående år.
I fig. l visas vattenstånden i Vänern
under de tre lägsta perioderna som
förekommit under de 125 år, för vilka
vattenståndsobservationer föreligga. Man ser
därav, att senare delen av år 1933 slagit
de tidigare lågvattensrekorden såväl år
1858 som år 1901. I fig. 2 är motsvarande
sammanställning gjord för Vättern, och även där finner man,
att de sista månaderna av år 1933 visat lägre
vattenstånd än tidigare under den för denna sjö kända
75-åriga observationsperioden.
Det är därför ingalunda förvånande, att
kraftförsörjningen mött vissa svårigheter under senare
halvåret 1933. Tack vare väl utvecklad samköming
och samarbete med ångkraft möjliggjordes i
Sydsverige en någotsånär ostörd drift. Det förhållandet
att vattenfallsstyrelsen under de sista åren avsevärt
utvidgat och moderniserat sitt ångkraftverk i
Västerås samt erhåller hjälp från andra stora ångkraftverk,
särskilt i Stockholm och Göteborg, har gjort att
j+205,0
A-A
Fig. 3. Dammen vid Krångede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
