Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - Axel Ekwall: Vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 APRIL 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
45
kraftförsörjningen även i Mellansverige kunnat
ganska bra upprätthållas, trots att vattenmängden
varit den lägsta vi haft under det moderna vatt
en-kraftutnyttjandets tid. Som resultat av den svåra
vattenbristen torde komma att framgå dels
ytterligare förstärkning av ångkraftverkens
produktionsförmåga, dels ökad utbyggnad av vattenkraft.
Under den gångna! sommaren och i samband med
Världskraftkonferensen hölls också den första
internationella dammkongressen. Redogörelse härför har
influtit i Teknisk tidskrift. Jag vill här endast om-
Fig. 4. Jorddam vid Oxsjön, Sillre kraftverk.
nämna den, och jag tror man kan våga göra det
uttalandet, att även på detta område Sverige hävdar
sin ställning, även om vi icke hava att uppvisa
några dammar av på långt när sådana dimensioner
som utförts i andra länder, speciellt i Amerika. De
konstruktionsprinciper, som komma till användning
för dammbyggnader och det val av betongmaterialier,
som bör äga rum för ernående av goda resultat, äro
ju nämligen i stort sett desamma vare sig
dammarna äro av måttliga eller av mycket stora höjder.
Det kan anmärkas, att man vid konstruktion av
dammar numera alltmera tar hänsyn till
möjligheten att lätt inspektera och reparera eventuella
skador. Ett vackert exempel härpå är den
konstruktion, som skall komma till användning för
Krångededammen, fig. 3. Dammen är en typisk
\
f
l
~pt
s-/ete/&/ä
-69%
’ ’ - -/T//6*/- - ’ ’""
Fig. 5. Verkningsgrader för maskineriet i Sillre kraftstation.
Fig. 6 Sektion av Vargöns kraftstation,
gravitationsdamm men med så stort mellanrum
mellan de olika monoliterna bakom
dilatations-fogarna, att uppkommande felaktigheter i tid kunna
upptäckas och äro lätt åtkomliga för reparation.
Även frågan om upptrycket under dammen blir ju
vid denna konstruktion lätt att bedöma.
Vid dammkongressens resa besöktes vid
Indalsälven, förutom Krångede och Hammarforsen, även
den just då färdiga kraft- och pumpstationen vid
Sillre. Dammen, vars kärna utgöres av sprängsten med
tätning av lösa jordarter, kunde då ännu besiktigas
(fig. 4). Konstruktionen ansågs av några
utlänningar väl djärv men är billig och synes fullt
betryggande, trots att förefintliga jordarter icke äro
särskilt lämpliga för tätningsändamål.
Från den färdiga Sillreanläggningen kan det även
vara av intresse att nämna de verkningsgrader, som
framgått vid provningen av turbin och pump. I
fig. 5 synes en sammanställning, visande samtliga
verkningsgrader, uppnående för generatorn ett
högsta värde av omkring 97 %, för turbinen 90,3,
för pumpen 86,5; som slutresultat erhålles en
totalverkningsgrad för den uttagbara energien i
förhållande till den inmatade av 71 %, om hänsyn endast
tages till maskinernas verkningsgrader och 69 %, om
hänsyn även tages till förlusterna i vattenvägen.
Dessa siffror måste anses vara anmärkningsvärt
höga, då man i litteraturen sällan funnit högre
värden än 60 å 65 %.
En annan sak, som väckte uppmärksamhet vid
dammkongressen, var frågan om lämpligt
vattenbyggnadscement. Erfarenheterna under det sista
årtiondet ha ju visat, att betong av vanligt
Portland-cement kan bli utsatt för skadegörelse, särskilt om
arbetets utförande icke varit det allra bästa.
Dessutom hade cementtillverkningen genom konkurrens
mellan olika länder slagit in på en väg, som varit
relativt farlig för oss vattenbyggare. De hastigt
bindande specialcementen med hög värmeutveckling
äro icke att rekommendera för
vattenbyggnadsändamål. Här i landet har man därför i stället under de
sista två åren slagit in på helt motsatt väg, nämligen
framställning av ett långsamt bindande cement med
större silikathalt än det normala Portlandcementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
