Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - W. v. Greyerz: Kommunalteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
26 MAJ 1934
Flygfoto OSCAR BLADH, nr K 23.
Fig. 3. Regleringsarbetena vid Slussen i nov. 1938. Gatutrafiken helt överflyttad till de permanenta västra
uppfarterna. Arbetet pågår inom östra delen av området. I förgrunden tunnelbanans ändstation.
styrelsens ledning pågående stora brobyggena,
Tranebergsbron och Västerbron, hava behandlats av annan
referent (TT 1934, V s. 25).
Göteborgs stad har under åren 1930-32 anlagt en
ny hamn, Ryahamnen, avsedd för eldfarliga oljor.
Under år 1933 har påbörjats anläggning av en 2,5 km
lång järnvägsförbindelse mellan Sannegårdshamnen
och Ryahamnen. Ber. kostnad 980000 kr. I övrigt
hava utförts en del smärre breddningar, förlängningar
samt ombyggnader av kajer och bryggor m. m. Efter
många års utredningar torde frågan om en
förbindelseled mellan egentliga staden och Hisingen nu stå
inför sitt avgörande. Förbindelsen torde komma att
förläggas till Lilla Bommens hamn och
frihamnsområdets östra del samt utföras som öppningsbar bro
med 17 m fri höjd och 4 körfilers bredd. Ber.
kostnad, inkl. tillfarter, för bro ca 12, för tunnel ca 15
mill. kr.
Anläggningar för lufttrafik.
Stockholms stad har i okt. 1933 börjat
iordningställa en stor flygplats vid Bromma. Arbetet
beräknas vara färdigt år 1936 och kosta l 400 000 kr. -
Eskilstuna har till ca 3/4 fullbordat en flygplats vid
Ekeby. Areal ca 45 ha, 184000 kr. - Norrköping
har under året avslutat första utbyggnaden av sin
flygplats. 116 000 kr. - I Jönköping planeras en stor
flygplats vid Munksjön, l 600 000 kr.
Vattenledningar.
Vattenförbrukning. - För möjliggörande av en
säkrare uppskattning än hittills av den framtida
specifika vattenförbrukningen, dvs. förbrukningen av
vattenledningsvatten per person och dygn hava
vid Stockholms vattenledningsverk ingående
undersökningar härav verkställts på grundval av den
allmänna bostadsstatistiken och verkets egen
statistik över vattenförbrukningen inom varje fastig-
het. Utredningen tyder på,
att man har att räkna
med följande ökning av
specifika
vattenförbrukningen under de närmaste
30 åren: Med ca 20 % på
grund av ökad personlig
hygien, oberoende av
bostadsförhållandena, och
med ca 33 % på grund av
fullt genomförd
modernisering av bostäderna, eller
med ca 60 % av båda
dessa anledningar
tillsammans. Tages dessutom
hänsyn till en förutsedd
folkmängdsökning under
de närmaste 30 åren från
nuvarande ca 520 000 till
ca 600 000 personer,
väntas sålunda den totala
årliga vattenförbrukningen
stiga från nuvarande ca 37
mill. m3 till ca 68 mill. m3
om 30 år eller med över
80 %.
Reningsverk. -
Vattenförbrukningens kraftiga stegring i förening med de
förbättrade metoderna för rening av ytvatten har
medfört, att av under året utförda vattenverk
flertalet använda ytvatten, under det att endast ett
mindre antal tillgodogöra grundvatten.
Fordringarna på vattenledningsvattnets
beskaffenhet äro i påtagligt stigande. Det numera även i vårt
land flerstädes tillämpade reningsförfarandet med
kemisk fällning, varigenom möjliggöres framställning
av kristallklart och färglöst vattenledningsvatten ur
ytvatten, som genom enbart filtrering skulle bliva
långt ifrån förstklassigt, har under året vunnit
avsevärt ökad spridning. Som fällningsmedel användes
aluminiumsulfat samt, där så erfordras, kalk eller
soda. Dessa kemikalier kunna i fullt tillfredsställande
kvalité erhållas inom landet. Nyanläggningar med
enbart snabbfiltrering och klorering synas numera
inskränka sig huvudsakligen till sådana fall, där
rå-vattnet utgöres av ovanligt rent sjövatten. Vattnets
sterilisering sker i mycket stor utsträckning med
klorgas, som tillhandahålles från svenska fabriker
i form av flytande klor eller, för mindre anläggningar,
hypoklorit. Klor har även funnit användning till
förklorering för underlättande av den kemiska
fällningen m. m. För ytvattnets befriande från dålig
smak och lukt har aktivt kol, vanligen i pulverform,
flerstädes kommit till användning, i regel med
tillfredsställande resultat. Större uppmärksamhet än
tidigare ägnas även åt avlägsnandet av
vattenledningsvattnets, ytvattnets såväl som grundvattnets,
aggresivitet, och ett flertal anläggningar för vattnets
desaktivering med kalk eller i marmorbäddar hava
utförts under året. Däremot synes man ännu ställa
sig oförstående för den ekonomiska betydelsen av
ett mjukt vattenledningsvatten, och några
kommunala anläggningar för vattnets avhårdning hava icke
utförts. Glädjande nog har det visat sig möjligt för
svenska verkstäder att framgångsrikt konkurrera med
utländska specialfirmor ifråga om leverans av större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
