Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - W. v. Greyerz: Kommunalteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 MAJ 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
59
delen av för snabbfilteranläggningar erforderlig
utrustning.
Pumpverk. - En nyhet för året torde vara, att
Imoskruven, en ny svensk pumpkonstruktion (TT
1933, A s. 138 och M s. 61) för första gången kommit
till användning vid ett kommunalt
vattenledningsverk, nämligen Ödeshög, där den per tidsenhet
uppfordrade vattenmängden är jämförelsevis liten, men
uppfordringshöjden stor och energipriset högt.
Rörledningar. - Den pågående krisen har medfört,
att man börjat närmare undersöka möjligheten att
använda svenska stålrör. Tidigare torde i allmänhet,
då fråga varit om upphandling av stålrör, hava
föreskrivits, att de skulle vara med vattengas
överlapps-svetsade, men då de flesta svenska bruk ej äro
rustade för denna tillverkningsmetod, tillåter
Stockholms vattenledningsverk numera elektriskt svetsade
skarvar, varvid elektrisk svetsning med gasinklädd
låga särskilt varit föremål för prövning. - I
Uppsala här i en korsning med Statens järnvägar den
äldre vattenledningen, som var utförd av muffrör
med blydiktade skarvar, ur vilka blyet upprepade
gånger skakats loss till följd av vibrationerna från
de tunga tågen, oaktat särskilda anordningar
vidtagits för dess kvarhållande, utbytts mot
skruvmuffrör. Därefter hava inga vidare olägenheter märkts.
Dylika rör hava även i ett flertal fall med fördel
använts för intagsledningar, vid vilkas sänkning en
viss rörlighet hos rörförbindningarna under bibehållen
täthet varit önskvärd. - I Oskarström nedlades för
ca 3 år sedan ca 1,5 km vattenledningsrör av eternit
(italit). Vid en i mars 1934 företagen uppgrävning
visade sig rören såväl in- som utvändigt fullkomligt
oförändrade och utan beläggningar, ehuru
vattenledningsvattnet har avsevärd aggressivitet.
Som rostskyddsmedel för rörledningar har, förutom
behandling av själva vattenledningsvattnet, vid
Stockholms vattenledningsverk utprovats en
isolering för stålrör, vilken uppgives vara i det närmaste
jämngod med den utländska. Den utvändiga
isoleringen består av dubbla lager juteväv, doppad i en
varm blandning av ca 2/3 bitumen och 1/3
asfalt-tjära, under det att den invändiga isoleringen utgöres
av bestrykning med ca 1/2 bitumen och 1/2
side-rosthen-lubrose. - På vattenledningsrörens insida
centrifugalanbringad skyddsbeläggning av cement,
asfalt e. d. synes utomlands tilldraga sig allt större
uppmärksamhet.
För utrönande av effektiviteten hos
rostskyddsbehandling av vattnet hava i Borås utförts
frätningsför-sök på olika metaller vid användning av kemiskt
behandlat vattenledningsvatten med och utan
kalktillsats (TT 1933, V s. 125).
Mekanisk rörrensning har företagits bl. a. i
Göteborg på 4,3 km 0450-100 mm och i Uppsala på 1,7
km $> 225-200 mm gjutjärnsledningar.
Vattenmätare. - Vid Stockholms
vattenledningsverk hava med gott resultat slutförts prov med
ring-kolvmätare, vilka uppgivas ställa sig ca 30 %
billigare än de hittills använda skivmätarna. Verket
har även självt tillverkat ett mindre parti
vattenmätare. Ett flertal städer hava under året provat
den nya svenska Imoskruvmätaren, men proven äro
ännu icke avslutade.
Lokala anläggningar. - Årets stora händelse vid
Stockholms vattenledningsverk har givetvis varit det
SUMMA AVDE12
tusen*,2 STÖRSTA STADERNA
350-1
Beteckningar*
_ _ . _ la Storgatsten
. ......... (b Småqafsten
_.__._ fe Cement betong
–––––––– Id Asfalt
–––––––– la Makadam, indränkt
eller ytbehandlad
––––––––2 b Grus, ytbehandlat
3 Makadam eller grus, .
ejbehandl. enl. ovan
4 Ospecificerat
GÖTEBORG
MALMÖ
A
/\
’ \
v
’..?... *""*.«. *’.
V
...’.&: f> >
Ar 1929
33 29 3/ 33 29 31
GÄVLE
UPPSALA
LINKÖPING
Fig. 4. Olika gatu- och vägbeläggningar, utförda i Sveriges 12 största
städer åren 1929-33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
