- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Väg- och vattenbyggnadskonst /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - Nya infartsvägar till Malmö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
Fig. 1. Infartsvägar till Malmö.


Att Skåne ifråga om goda vägar befinner sig "i
ledande ställning" torde vara allmänt känt; att
infartsvägarna till de skånska städerna ofta icke hållit
takten med landsbygdens vägutveckling är lika
ovedersägligt. Detta gäller icke minst de större
städerna, och även Malmö har varit åtskilligt
vanlottad i detta avseende. Särskilt under de senaste
åren har emellertid från stadens sida ingen möda
sparats för att åstadkomma infartsvägar, som
motsvara den mycket omfattande trafiken till och från
staden.

Ett av de mest betydande hindren för en rationell
lösning av dessa för Malmö viktiga vägfrågor äro de
ogynnsamma plansträckningarna av järnvägarnas
ingångslinjer. Hela det äldre stadsområdet är
sålunda på alla håll omgivet av järnvägslinjer. Redan
år 1913 ingicks emellertid mellan staden och
järnvägarna ett avtal angående högst väsentligt
förbättrade förhållanden i detta avseende. På grund av
särskilt de enskilda järnvägarnas allbekanta
ekonomiska svårigheter ligger det emellertid i vida
fältet, om någonsin detta avtal kan komma att i sin
helhet förverkligas.

De tre viktigaste huvudvägarna till och från
Malmö äro Lundavägen, upptagande trafiken
jämväl till Hälsingborg-Göteborg och
Markaryd-Jönköping-Stockholm ävensom till Hässleholm,
Kristianstad och Simrishamn samt Ystadvägen och
Trälleborgsvägen, den senare förmedlande även den
starka sommartrafiken till Skanör och Falsterbo.
Samtliga dessa vägars omläggning eller delvisa
ersättande med andra vägsträckningar äro nu beslutade
och till en del redan förverkligade.

Lundavägen har enligt 1933 års trafikräkning vid
Östervärn en trafikmängd av 5 925 fordon pr dygn

(cyklar oräknade), motsvarande 14 280 ton pr dygn
och är således en av Sveriges mest trafikerade vägar.
Redan år 1926 var också hela sträckan mellan Malmö
och Lund permanentbelagd, huvudsakligen med
smågatsten och betong. Det visade sig emellertid snart
nog, att sträckan mellan Malmö och Arlöv icke på
ett tillfredsställande sätt kunde förmedla den starka
trafiken åt norr och öster. Den alltjämt kvarvarande
plankorsningen med Malmö-Simrishamns och Malmö
-Genarps järnvägar vid Östervärn (inom själva
staden) har icke minst bidragit till
trafiksvårigheterna och det synes dröja mycket länge, innan
denna mycket allvarliga olägenhet kan komma att
undanröjas. Sedan järnvägskorsningen väl
passerats, vidtager emellertid en "dubbelspårig" väg, som
under innevarande år kommer att bliva fullt
utbyggd ända till Arlöv. Lundavägen har å hela
denna sträcka en bredd av ca 32 m och är eller blir
utbyggd med 2 körbanor (smågatsten) om vardera
6 m, 3 gångbanor om vardera 4, 3 och 3 m, l
cykelbana om 3 m samt ett mittparti om 7 m. Detta
senare område upptages närmast staden av
spårvägslinje, förlagd i gräsmatta; närmast Arlöv är
mittpartiet reserverat för framtida behov (eventuellt
snabb-körbana) och tillsvidare besått med gräs.

Genom dessa anordningar har, om man bortser
från järnvägskorsningen vid Östervärn, den åt
nordost och öster gående trafiken fått en synnerligen
förnämlig väganläggning till sitt förfogande.

Lundavägen har emellertid, som nämnts, även att
förmedla den s. k. västkusttrafiken. Denna följer
ännu så länge Lundavägen till Arlöv, där den, efter
att ha i plan passerat över S. J. bangård, fortsätter
över Lomma och vidare norrut. Plankorsningen vid
Arlöv torde höra till en av vårt lands allra svåraste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:25 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934v/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free