Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Gösta Lidén: Sättningar vid byggnadsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 JULI 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
79
Riksbron i Stockholm.20
Undergrunden för landfästena, se fig. 24, består
på norra sidan av fast orört åsgrus av
mursands-karaktär och på södra sidan vid Helgeandsholmen
dels av fast, orört grus, dels av fast gammal
utfyll-ning.
Tidigare förslag till Riksbron än det som nu
utförts, voro alla baserade på en grundläggning på
pålar. Noggranna modellförsök och provbelastningar,
som utförts av professor C. Forssell respektive
Stockholms stads hamnstyrelse, vilken för vissa frågor i
samband med grundundersökningarna rådgjort med
John Olsson, gåvo emellertid vid handen, att
brobyggnaden kunde utföras direkt på den naturliga
grusbottnen, utan att en dyrbar och för de kringliggande
husen riskfylld pålning behövde utföras. Här nedan
lämnas en kort redogörelse för de under och efter
byggnadstiden inträffade sjunkningarna.
Under brons byggnadstid gjordes med ledning av
ovan nämnda undersökningar en mängd belastningar
för att få brons permanenta sjunkningar att uppträda
i ett så tidigt stadium som möjligt. Bl. a. belastades
landfästena, då dessa uppförts till den med Å-A
markerade nivån i fig. 24, vardera med ca 650 ton
grus, vilket motsvarar en ökning av belastningen på
grusgrunden av 0,45’ kg/cm2. Innan denna
belastningsökning ägt rum, hade ej någon sättning kunnat
förmärkas, trots att belastningen på grunden av
landfästenas egen vikt var ca 0,7 kg/cm2. Efter grusets
påförande erhölls emellertid en sättning, som vid
södra landfästet uppgick till 5,6 mm, vid norra
landfästet till 6,4 mm. Vid grusets borttagande erhölls en
höjning av ca l mm. Under den fortsatta
utbyggnaden och efter ytterligare belastningar, som gjordes
sedan bron färdigställts, ökades sjunkningen.
Belastningen på grusgrunden av det färdiga
byggnadsverket jämte grusbelastning torde maximalt uppgå till
ca 1,7 kg/cm2, varvid vertikalkomposanten antagits
angripa grundplattan centriskt. Den totala
sättningen efter det att bron legat under trafik i åtta
dagar var i medeltal 12,2 mm för södra och 16,0 mm
för norra landfästet. Efter ytterligare 2 års tid
uppgick den totala sättningen till 15,2 resp. 21,2 mm.
Ovan nämnda sättningar äro synnerligen små,
vilket i viss mån torde bero på att grundplattorna
befinna sig på ett relativt stort djup under markytan
samt att de på alla sidor äro omgivna av järnspånt.
Dubbelspårsbank vid Kuddby.
Vid ovan nämnda tvenne exempel har
undergruri-den uteslutande utgjorts av kohesionslösa jordarter.
Vi skola nu visa ett exempel på sättningar i ren
ler-terräng.
Vid Kuddby å bansträckan Nyköping-Norrköping
utlades åren 1912-1915 en dubbelspårsbank, vars
sjunkningar ha studerats mycket noggrant av Statens
järnvägars geotekniska kommission.1 Banan
övertvärar en flack dalsänka i lerterräng. Bankens
högsta höjd uppgår till ca 6 m, och markytan vid denna
punkt ligger 6 m över havet. Grunden består av
postglacial och glacial lera, som underlagras av grus och
20 Uppgif terna erhållna hos Stockholms Stads
hamnstyrelse genom civilingenjör Eskil Lundahl.
sand. Torrskorpans mäktighet är föga över l m.
Under denna är leran till betydligt djup av lös
beskaffenhet. Leran har på en ca 100 m lång sträcka
vid mitten av det nedsjunkna partiet stor mäktighet,
16 till 26 m.
Banken genombröt under utfyllningsarbetet
markens fastare ytlager på en sträcka av ca 350 m, och
vid fortsatt påfyllning trängde bankkroppen allt
djupare ned i grunden. I sektion 175 + 561 uppgår
nedsjunkningen till 11 m under ursprungliga
markytan. Bandelen öppnades för trafik i september 1915.
Allt sedan dess har geotekniska kommissionen
genom avvägningar å pålar, fast nedslagna i
dubbelspårets mittläge, följt själva bankens successiva
nedsjunkning, se fig. 25. Sjunkningskurvorna äro syn-
1927 1928 f92 5 t’930 {931
90
^
Jfc
______
*
––––––– "
60
fr
x
~~~m
t-6mrr
"
^
/
4fl
/
~s
V
- - -1
- "
»r»
/
^^.*’
**~ ,
(0
(t
0-
Ls
f-’
J927
f 9 30 {931
Fig. 27. Sättningar hos en gatubro och en
järnvägsbro å Slussområdet, se även fig. 26. Sättningarna
tendera att avtaga. Vid den pågående ombyggnaden
av Slussområdet undvikas sättningar genom att
använda specialpålar, som kunna nedföras till stort
djup. Vid vissa platser, där pålning ej är lämplig
eller möjlig, lättas marken genom bortschaktningar
eller rivning av gamla konstruktioner varigenom
sättningar i möjligaste mån undvikas. (Stockholms
stads hamnstyrelse. Ingenjör K. A. Wickert.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
