Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Gösta Lidén: Sättningar vid byggnadsverk - K. A. Lagergren: Skruvförband för skenskarvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
TEKNISK TIDSKRIFT
28 JULI 1934
Fig. 26. Slussområdet i Stockholm ligger ungefär vid den plats, där Stockholmsåsen från "Gamla stan" går över mot
Södermalm. Den djupare delen av undergrunden består därför av bärkraftigt åsgrus. Men ovanpå detta finnas omväxlande
lager av sjunktimmer, gyttja och fyllningar. Dessa lager äro synnerligen mäktiga och svåra att med vanliga
pålnings-metoder påla igenom. På grund härav ha en del pålar vid äldre ombyggnader å Slussområdet kommit att nedföras till
otillräckligt djup, varför sättningar inträffat i samband med den allmänna sammanpressning av dy- och gyttjelagren, som
genom utfyllnaden mot landfästena åstadkommits. I fig. 27 lämnas exempel på de sättningar, som en gatubro och en
järnvägsbro varit utsatta för under 5 års tid. (Slussbyggnadskommittén. Grundundersökningar år 1931 under ledning av
docent C. Caldenius).
nerligen jämna. Man kan med stor säkerhet påstå,
att den sjunkning, som inträffat sedan banan
öppnats för trafik, helt och hållet beror på jordens
konsolidering under den ökade belastningen och sålunda
ej på ytterligare markgenombrott. Sjunkningarna
avtaga med tiden och komma antagligen med åren
att bliva allt mindre betydande. I dalsänkans mitt,
där lerlagrets mäktighet är störst, är sjunkningeri
också större än vid sidorna.
(Forts.)
SKRUVFÖRBAND FÖR SKENSKARVAR.
Av överstelöjtnant K. A. Lagergren.
Betydelsen från såväl ekonomisk som
säkerhetssynpunkt av fasta skruvförband vid maskiner och
järnvägsspår m. m. är allmänt känd bland fackmän.
Mycket arbete har också nedlagts på konstruerandet
av olika slags skruvförband. Sålunda lära över
2 000 patent hava uttagits å låsmuttrar och
mutterlåsande underläggsbrickor samt andra anordningar
för låsning av muttrar. Dessutom hava
järnvägsingenjörer och kommittéer inom nästan alla
kulturländer arbetat på förbättring av särskilt
skruvförbanden för skenskarvar.
Exempelvis har den kände tyske banspecialisten
dr-ing. Heinrich Saller i sina många avhandlingar
om järnvägsöverbyggnaden framlagt betydelsefulla
undersökningsresultat angående säkring av muttrar
vid skenskarvar, och styrelsen för de svenska
statsbanorna tillsatte år 1925 en kommitté för avgivande
av yttrande över lämpligheten i allmänhet av att för
skenskarvbultar använda mutterkonstruktioner, som
låsa fast muttrarna vid bultskaften, och speciellt den
av Bultfabriksaktiebolaget i Hallstahammar i
marknaden förda Klimax-muttern. Sedermera utvidgades
kommitténs program att för jämförelses skull
omfatta även andra konstruktioner av muttrar och
mutterlås för skenskarvbultar.
Nämnda kommitté lär ännu icke hava helt slutfört
sitt uppdrag, men år 1928 utarbetades av kommitténs
sekreterare en översikt över utredningsarbetet intill
sagda tid, vilken översikt torde i allt väsentligt
innehålla en beskrivning över kommitténs intressanta
undersökningar och angiva resultatet av desamma.
Enligt nämnda översikt hava försök gjorts med
10 olika slag av bultar med eller utan mutterlås eller
låsmuttrar, nämligen:
1. 101 mm lång bult med 28 mm hög mutter av
S. J. (Statens järnvägars) standard;
2. 101 mm lång bult med 28 mm hög mutter av
S. J. standard med smorda gängor;
3. 101 mm lång bult med 28 mm hög mutter med
pressad krage från Göteborgs Bult- och nagelfabrik;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
