Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Carl Forssell: Svetsade järnkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
i Kälsvets.
~*i
25 AUG. 1934
åtumsuets.
Fig. 1. Nitad portal med skarpt hörn. Gari Spaeter, Hamburg.
fostra konstruktörerna måste denna självklara regel
särskilt understrykas. Kunde man som korollarium
vinna en korrekt beräkning även av nitade förband
vore vinsten dubbel. Detta är i synnerhet
nödvändigt vid numera tillåtna minskade säkerheter.
Tilltron till möjligheten av en sådan uppfostran blir
dock liten när man i samband med den tyska
svetsningsförordningen ser ett förband med inritade
krafter enligt fig. 4. De båda angripande krafterna
P bilda ett kraftpar! Just mot kraftens exakta läge
i fogen syndas grovt! Jämför motsvarande detalj
å fig. 3.
Beräkningen av en stumsvets vållar i allmänhet
ingen svårighet. Bjälkens eller stångens sektion be-
%%3rnrn.
IF^ÉS1"
*S ’
Fig. 2. Nitad ram med mjukt
hörn.
Fig. 4. Svetsfog ur tyska förordningarna.
hälles genom svetsfogen, eventuellt med viss
förtjockning. Vanliga hållfasthetsberäkningar kunna
utan vidare tillämpas. Vid kälsvetsar föreligga
däremot svårigheter. Förordningarna angiva
uppkommande påkänning vid såväl dragen som skjuvad
S
kälsvets till o = . Häri är a tjockleken inom
*6-, dL
raka kantlinjen (se fig. 3) av svetsfog och l dennas
längd, med avdrag för ändkratrar.
Är avskärningskraften parallell med
svetsfo-gens längdriktning uppträder enligt vanliga regler
för rektangulära sektioner en största skärpåkän-
S
ning =lr5Xy -,. Koefficientens storlek spelar
härvid föga roll, om man bestämmer den tillåtna
påkänningen efter försök och tillämpar samma
koef-fient vid försöksresultatets bestämmande som vid
beräkningen. Sålunda ger en tillåten påkänning om
1 5 S
600 kg/cm2 vid formel 0 ~ -^°-, samma säkerhet
2 al
som tillåten påkänning 400 kg/cm2 vid formel o =
- -_ .. Om man^åter, som sker i förordningarna om
Jj di
svetsförband, tar tillåten påkänning direkt ur
bestämmelserna för vanliga järnkonstruktioner, kan
felaktighet uppstå. Detta blir i synnerhet fallet
därför att tillåten skärp åkänning i
järnförordningarna är felaktig. Man sätter i dem enligt gammal
slentrian tillåten skärpåkänning - 0,8 X tillåten
dragpåkänning. Siffran kommer från en teori,
rådande vid sekelskiftet, att brottet vållas av
största töjning, £i? oberoende av hur denna uppkommit,,
och att farlig påkänning mätes av E . e{ = oi9 ideella
påkänningen. Vid ren skärning, <r, i en yta, är stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
