Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Carl Forssell: Svetsade järnkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
25 AUG. 1934
Fig. 12. Foto av helsvetsad bro vid Lowicz.
utmattningsförsök visat bättre resultat vid dragen
stumfog än vid skärning av kälsvets. Det synes som
om den större tilltron till skärhållfasthet i
svets-fogarna snarare beror på svårigheten att överblicka
därvid uppträdande hållfasthetsfenomen än på
verkliga sakskäl. Innan genomförd undersökning av
hållfasthetsfrekvensen vid olika arter av
påkän-ning i svetsfogar föreligger, finnes icke skäl att
favorisera den ena framför den andra. Av det
följande finner man, att svetsningens nya konstruktiva
möjligheter på allvar kunna komma till sin rätt,
endast om stumsvetsen är ett konstruktivt pålitligt
element.
I sin mest tillspetsade form möta de konstruktiva
svetsningsproblemen vid ett skarpt knä på en I-balk.
Kan detta knä på rimligt sätt utformas att upptaga
balkens fulla moment, har man möjlighet att med
svetsning kunna utföra snart sagt alla slag av fogar.
Fig. 15 b) visar krafterna i ett sådant knä på en
I-balk med stumsvetsar, i vilket fall momentet kan
få vara positivt eller negativt. Figuren visar hur
positivt moment ger dragning i stumsvetsarna vid
balkunderkant. Fig. 15 a) visar kälsvetsade
plåtlappar. Här kan negativt moment upptagas utan
dragning i stumsvets. Fogen blir i senare fall mera
skrymmande och mera material- och arbetskrävande. Att
utan dragen stumsvets utföra denna fog så, att den
kan taga positivt moment, är icke möjligt. Rätt
intressant är den å fig. 16 förekommande utbildningen
av liknande detaljer vid en Vierendelbalk, i en tysk
kommentar till svetsningsförordningen visad såsom
mönster. Man ser hur rädslan för dragna stumsvetsar
drivit till en konstruktion utan konstruktiv mening
och med alla möjligheter till farliga
påkännings-kombinationer.
För att pröva skarpa knän å balkar enligt fig. 15,
jämförda med balkkrökar har å byggnadsstatiska
laboratoriet provats 4 st. I NP 26 och 4 st. Dip. 26,
2 st. av vardera med skarpt knä och 2 st. med mjuk
krök enligt fig. 17 och ingående i examensarbete av
teknologer N. G. Bruzelius, William Nilsson och P. G.
Sandblom. Svetsningsarbetet utfördes av a.-b.
Bröderna Hedlund. Svetsare var Erik Åke Karlsson.
Elektrod: Arcos Stabilend 6 och 8 med OB= 4700 .
os= 3700, öu =2200 kg/cm2. Slaghållfasthet 8
kgcm/mm2, SB = 25 % och kontraktion 46 %. 160
Amp. 25 Volt. Prov å balkarnas järn visade i
vals-riktningen: INP 26. Liv: OB = 4 030 . 4 030, os = 2 700 .
. 2650. Fläns: OB = 3 900 - 3940, medeltal 3920.
os = 2 470 . 2 490, medeltal 2,480 kg/cm2. Dip. 26.
Liv: GB = 4 340 . 4 300 . 4 400 . 4 350, medeltal 4 348.
os = 2 920 - 2 910 . 2 850 . 2 910, medeltal 2 897.
Fläns: OB 3 620 . 3 620 . 3 740 . 3 710, medeltal 3 672.
as = 2330 - 2260 . 2510 . 2460, medeltal 2390
kg/cm2.
Vid balkarna med knä i 90° vinkel är i knäet
vardera balkdelen skuren med 45° spets och en
diagonalt ställd plåt inlagd mellan dem. Balkflänsarna
äro stumsvetsade vid denna plåt och liven
kälsvetsade. Vid hörnets inre vinkel vidga sig svetsfo-
l Mig 350
Fig. 13. Svetsad upplagspunkt i bron vid Lowicz.
r
Fig. 15. Svetsat skarpt knä å I-balk. a) kälsvetsar med plåtlappar,
b) stumsvetsar.
Fig. 14. Sekundärbalk, svetsad till kontinuitet medelst genomstucken
plåtlapp.
Fig. 16. Svetsad Vierendelbalk av olämplig utformning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
