Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Carl Forssell: Svetsade järnkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TEKNISK TIDSKRIFT
25 AUG. 1934
-1=
A
s
Fig. 19. Schema för svetsning av
Vierendelbalk och stommar.
A––S.
man anse
sträckgränsen råda över hela
sektionen. Detta ger
vid Dip 26 en ökning
av momentet med ca
12 % och vid IN P 26
med 17 %. Detta
förklarar således en del av
höjningen. Resten kan
bero av
provningsförfarandet, eventuellt av
bristande centrering vid
dragprovet.
Ovan skildrade
försök har för 8 st. balkar
visat förstklassiga
resultat vid böjning av
stumsvetsade balkar.
Vid fullgod, fackmässig
svetsning kan man
därför uppenbarligen
använda stumsvetsade
balkar och erhålla samma
xv \ (\\\ Bärkraft, som av hel-
N^V________: ^.L^/ valsad balk. Därmed
är vägen öppen för
svetsningens
utnyttjande i de
konstruktionsformer, där den kan
giva väsentligt nya och
betydelsefulla
möjligheter inom
järnkonstruktionerna. Därvid
får man icke glömma,
att yttersta omsorg vid utförandet är nödvändigt
vid all svetsning och att underlåtenhet härutinnan
givet medför misslyckande, som kan leda till
katastrof.
Å fig. 19 visas detaljer till Vierendelbalk med
stumsvetsar enligt ovan angiven princip för skarpa
hörn. Sålunda utformade torde Vierendelbalkar
av I-profiler i många fall kunna bliva
ekonomiska. Samma fig. visar även tvenne typer å
infästningen mellan balk och pelare. Av dessa är
typ b) överensstämmande med konstruktionerna i
Dresden-försöken och ger dålig infästning utan
"svar" mot balkarnas flänsar och med höga
påkänningar i korsningspunkt mellan balkfläns och
pelareliv. Typ a) ger med användning av
stumsvetsar fullständig kontinuitet. Vid balkupplag å
ytterpelare kan lämpligen användas samma
infästning som i fig. 19 vid B och C för mellanvertikalen i
Vierendelbalken. Vid B hava de båda
diagonal-ställda plåtarna riktats till gemensam punkt i
över-flänsen. Detta ger fullt utnyttjande som vid
gallerverk, men djupa svetsfogar. Vid C hava de
diagonal-ställda plåtarna skilts åt. Detta vållar
skärpåkän-ning i ramarnas liv men ger i stället plats för
verktyg mellan plåtarna och trubbigare svetsfogar.
Utom å fig. 19 återgivna, för svetsning
karakteristiska detaljer kunna knutpunkter mellan rör nämnas
såsom speciellt ägnade för svetsning. Här kan dels
användas samma princip som ovan tillämpats vid
skarpa knän å I-balkar. Fig. 20 visar insvetsad
diagonalplåt i ett sådant rörknä, som har rörets
hela styrka mot böjning. Vid stort antal rör till
samma knutpunkt blir det nödvändigt att utföra en
massiv bit i själva knutpunkten och att svetsa rören
vid denna. Denna detalj är mycket svår att utföra
utan svetsning. Detsamma är förhållandet med
åtskilliga förstärkningsarbeten av färdiga
konstruktioner.
Vid försöket ovan noterades, såsom påpekats, att
en diagonalplåt i det skarpa hörnet av dragning
vinkelrätt mot plåten sprack efter sitt eget
snitt-plan. Av metallografiska undersökningar vet man
att strukturen är olika i plåtens plan och vinkelrätt
däremot, men några direkta försök för att utröna
hållfastheten i denna senare led förelåg veterligen
icke och kan knappast åstadkommas på annat sätt
än med hjälp av svetsning. För att närmare
studera denna plåtens hållfasthet vinkelrätt mot dess
yta samt även andra påkänningar utföres såsom
examensarbete vid institutionen för byggnadsstatik
av teknologerna Nils Söderberg och Holger Ahreson
en provserie över olika svetsfogar, ur vilken
preliminärt nedanstående må noteras, därvid den
definitiva bearbetningen återstår. Elektroder voro Ök 45,
klädda. Amp. 16. Volt 70. Elektriska Svetsnings
A.-B. utförde godhetsfullt gratis svetsningsarbetet.
Endast medelvärden angivas.
Plåtmaterial:
tjocklek mm 8 16 26 30
ÖB parallellt
valsriktningen .. 4 600 4 415 3 865 4 000 kg/cm2
.. vinkelrätt
vals-riktningen .. 4 260 4 680 - 3 810 "
" vinkelrätt
plåtytan ..... 4 035 3 225 - 3 320 "
kB parallellt
vals-riktningen .. 10 975 8 360 8 250 - "
" vinkelrätt
plåtytan och
vinkelrätt mot
valsriktning 8 405 6 ilO 6 365 6 723 "
varvid böjda ytan
hade:
bredd........ mm 8 16 26 30
höjd ......... mm 25 48 79 90
Vid Påkänning vinkelrätt mot ytan hade plåtbit
först utskurits av slutlig storlek och sedan svetsats
med stumsvets, så att den bildade mittdel av en stång
med samma sektionsarea. Plåtbiten visade sig hava
varit av för ringa dimension att magasinera
svets-ningsvärmet och blev i nästan samtliga fall bränd,
varför hållfasthetssiffran är för låg. Vid liknande
prov är det lämpligt att svetsa fast en större
plåtbit tvärs över stången och sedan skära bort
plåtbitens utstickande delar. Minskningen i hållfasthet
vid dragning vinkelrätt mot ytan var vid den klena
plåten ingen, vid den grövre 20 å 30 %. Någon risk
att denna hållfasthet skulle underskrida
sträckgränsen i valsriktningen, vilken avgör konstruktionernas
bärkraft, synes sålunda icke föreligga.
Vid provning av böjpåkänning användes vanlig
metod med två rullar och spännvidd omkring 5
gånger höjden av provstyckets sektion. Metoden är
föga exakt. Värdet på böjhållfastheten (beräknade
KU f\\
ur Naviers formel kb = – l kan på grund av
elasti-citetskurvans genom flytningen vållade flacka form
Fig. 20. Skarpt knä med diagonalplåt
å ram av rör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
