Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - Victor Sjödin: Glidfog i väggar på stelt underlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TEKNISK TIDSKRIFT
22 SEPT. 1934
täthet genom användande av vattentät betong och
här beskrivna glidfog.
Glidfogens effektivitet har undersökts genom
prov, som utförts på tekniska högskolans
byggnadsstatiska laboratorium samt genom observationer på
arbetsplatsen. Vid laboratorieförsöken undersöktes
friktionskoefficienten i en asfalterad yta mellan 2 st.
betongkroppar, som åverkades medelst domkrafter
av en normalkraft och en skjuvkraft, varvid den
begynnande rörelsen observerades ined zeissklockor.
DETTttJ
öulten kringstrykey
med os falt 51-60 -, ^ j |
DETWJ W FV6EN
"Järnen bestrykas
med
asfalten i n5+ J/77/77 tjockt-^- -
~En tunn strykning
med asfalt
Betongyton ovjåmnas-1 samband
med qjufn/nqen
DETZU VID 6ENOM5TICK
fefalt
-5 mm t/ock
’jkola
500 rooo
/ 50 O v m
Fig. 2. Sektion av tunneln Karl Johans torg-Skanstull och detaljer av fog.
Det första försöket misslyckades, på grund av att
skjuvkraften ej anbragtes exakt i fogens plan.
Rörelse uppstod först, då den undre betongkroppen
M,vsk j livades. Horisontalkraften var då ca 7 ggr så
stor som normalkraften. En bidragande orsak till
försökets misslyckande var även, att ytan
preparerats med alltför trögflytande asfalt, varför bindning
skett på vissa punkter i ytan. (I likhet med
förhållandena på arbetsplatsen göts den övre
betongkroppen direkt på den preparerade ytan.)
Då den vid krympningen uppkommande
horisontalkraften i sin egenskap av friktionskraft
nödvändigtvis måste ligga centriskt i fogen, utfördes ett
senare försök med i fogen noggrant centrerad
horisontalkraft. Försöksanordningen samt resultatet av
försöken framgår av fig. 3 och fig. 4.
Av diagrammet fig. 4 framgår att vid lägre
värden på friktionskoefficienten rörelsehastigheten
avtar med tiden, utan att rörelsen helt avstannar.
Först vid ett värde på friktionsköefficienten av ca
1.5 har rutschning inträtt. Att permanent glidning
verkligen ägt rum i ytan framgår av diagrammet
därigenom, att rörelsen ej gått tillbaka under natten,
då domkrafterna avkopplats, vilket skulle ha varit
fallet, om rörelsen vore elastisk. En mindre,
elastisk återgång har dock som synes ägt rum.
För bedömande av försöksresultaten måste
ihågkommas, att försöksanordningen i vissa avseenden
avviker från förhållandena vid en i praktiken
utförd glidfog. Under det att i förra fallet
friktions-kraften är den primära orsaken till rörelsen är i
senare fallet rörelsen den primära orsaken till
friktionskraften. Denna rörelse är i sin egenskap av
krympningsrörelse ytterligt långsam. Den mot
denna rörelse svarande friktionskoefficienten bör
därför närmast vara den, som vid ett försök enligt
ovanstående svarar mot den lägst uppmätta frik-
tionskoefficient, vid vilken rörelse kan påvisas.
I ovannämnda försök har detta gränsvärde ej exakt
kunnat bestämmas men har befunnits ligga mellan
värdena 0,22 och 0.53. Såsom förut nämnts voro
glidytorna i försökskropparna endast avrivna, ej
stålslipade.
De bästa beläggen för glidfogens effektivitet hava
dock observationerna på arbetsplatsen givit. Bland
de först gjutna väggdelarna, som utfördes utan här
beskrivna glidfog, förekommo mer eller mindre,
även för obeväpnat öga synliga sprickbildningar av
ovannämnda art, även i de fall då avståndet mellan
de vertikala dilatationsfogarna endast var 7,5 m.
Däremot hava inga som helst sprickbildningar
kunnat observeras i de konstruktioner, som utförts med
glidfogen i fråga.
I en del undantagsfall har endast bestrykning av
den avplanade ytan företagits, under det att någon
Fig. 3. Provningsanordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
