- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Väg- och vattenbyggnadskonst /
119

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - I. Malmberg: Om slagrutan - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 OKT. 1934

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

119

även djupet under markytan, på vilket ådran finnes.
Härvid förfar jag sålunda. Jag går upprepade gånger
vinkelrätt mot ådran och utmärker på ömse sidor om
densamma de ställen, där jag först känner kraften från
ådran. Avståndet mellan de så erhållna märkena å
marken stegar jag upp, delar antalet steg med 2 och
multiplicerar kvoten med 0,8, varvid jag erhåller ådrans
djup under marken i meter. Av mig gjorda
djupbestämningar hava vid senare verkställda provgrävningar visat
sig stämma på mindre än en halv meter.

Vad är det som åstadkommer slagrutans rörelser?
För besvarande av den frågan hava framkommit många
förklaringar, och jag vill utan några som helst anspråk
framlägga min syn på problemet. Jag anser sålunda,
att fenomenet är helt av elektrisk natur och håller
följande för troligt.

Det rinnande vattnet alstrar elektrisk ström, som i
sin tur alstrar ringformiga kraftlinjer kring ådran.
Människan’ bildar jämte slagrutan ett galvaniskt
element med polerna i sidorna och sålunda ringformiga
kraftlinjer vinkelräta mot slagrutan. Hava de
elektriska strömmar, som alstra ådrans och människans
kraftlinjer, samma riktning, uppstår en attraktion mot
jorden, och slagrutan böjer sig ned. Hava samma
strömmar motsatt riktning, måste en repellering inträda,
och ovan relaterade fall uppstår, att slagrutan rör sig
från jorden. När människans och ådrans kraftlinjer äro
parallella, dvs. då människans horisontella
symmetri-axel är vinkelrät mot ådrans rörelseriktning, måste
enligt ovanstående den attraherande resp. repellerande
kraften vara störst för att nå sitt minimum då sagda
symmetriaxel och ådrans rörelseriktning äro parallella.
Att alla människor ej kunna känna slagrutekraften"
sammanhänger enligt min åsikt med att de äro olika
kraftiga galvaniska element. överförandet resp.
borttagandet av förmågan att vara känslig för
slagrutekraften synes mig få en fullt tydlig förklaring om
människan betraktas som ett galvaniskt element.

Med all sannolikhet äro dock de fält, som ådra och
människa alstra, allt för svaga för att åstadkomma den
vridande kraften å slagrutan. Det troliga är väl därför,
att dessa små krafter, som uppstå genom ändringarna
i fälten, endast äro manöverkrafter för några andra
krafter.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst avhöll ordinarie sammanträde
måndagen den 24 september 1934 kl. 19,30 på föreningens
lokal under ordförandeskap av major Hugo von
Heidenstam.

Protokoll från sammanträdet den 5 maj 1934
upplästes och godkändes.

I avdelningen invaldes civilingenjörerna Sven Olof
Eriksson, Olof Hallström, Gunnar Åkerlindh samt
arbetschefen ingenjör Yngve Kullenberg.

Ordföranden meddelade att avdelningen på remiss från
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fått mottaga 1931 års
väg- och brosakkunnigas teknisk ekonomiska utredningar
rörande vägväsendet del I och III samt deras förslag
till normalbestämmelser för betongrör till vägtrummor,
för vars granskning inom avdelningen tillsatts tvenne
kommittéer.

En år 1928 tillsatt kommitté,
"Byggherre-Konsulterande ingenjör-Entreprenadkommittén", anhöll att av
avdelningen bliva upplöst, vilken hemställan bifölls med
tack för utfört arbete.

Härefter vidtog kvällens fyra föredrag, "Tekniskt
aktuellt", inför ett intresserat auditorium på ca 110
medlemmar. Föredragen, som voro tidsbegränsade till
20-30 min. och avhandlade aktuella problem inom fyra
olika fack, möttes av livligt bifall. Civilingenjör DAG

BLOMBERG talade över ämnet "Standardisering av
vägbeläggningar", civilingenjör VALTER HASSELBLAD över
"Spänningsreglering vid montaget av Västerbrons
bågar", civilingenjör VICTOR JANSA över "Nyare metoder
för behandling av kloakslam" samt civilingenjör VICTOR
SJÖDIN över "Dilatationsfogar och krymp fogar vid
slussombyggnadsarbetena i StockJiolm".

Efter sammanträdet vidtog supé och samkväm.
Härvid lämnade ceremonimästaren PEDRO HELLSTRÖM i ett
lika medryckande som skrattavlockande anförande en
skildring från en nyligen företagen resa i Tyskland.

K. E. K-U.

En pålskarv. Den å figuren visade pålskarven
lämpar sig ej för vanliga förhållanden, härför är den för
dyr, men den är bra vid vissa tillfällen. Man har en
påle, som avruttnat eller bräckts ovan v. y., men den
är oskadad under v. y. Det kan då hända, att
omständigheterna ej medgiva anbringandet av någon pålkran
för nedslagning av ny påle och vid sådant fall vill jag
rekommendera denna skarv. Den är ungefär jämnstark
med den oskarvade pålen, såväl beträffande böjning som
tryck. Bultarna skola ej upptaga några böjningskrafter
utan tjäna endast att tvinga påländarna in i
balkflän-sarnas stadiga grepp. Balkens liv får ej ligga an
Uti/0

med pålen, varför dess lämpliga höjd blir = v_ -pålens

a

diameter. För att åstadkomma ordentlig åtklämning
böra bultarna göras relativt grova.

K

Fig. 1. Detalj av pålskarv.

En furupåle itudelades och skarvades på det angivna
sättet å mitten (d = 20 cm), upplades på stöd med 5 m
avstånd samt underkastades böjningsprov i tvenne
riktningar. U-balkarna NP 14 voro 150 cm långa och
bul-tarna 1%". Resultatet framgår av följande:

Kraftriktning 1. Böjningsmoment ... Nedfjädring: återgående ...............
i
1,0 1,5
5 1/2 8 Va
1,75 2,35 10 17
2,85 meterton 26 i cm

kvarstående .........
<J l o /’
0 l 0
0 1
15 cm






j Kraftriktning 2. j

l Böjningsmoment ...j l.o j 1,5 | i?,o

| Nedfjädring: åter- ] j

| gående ...............| 2 ’/’j 3 J/* | .5

kvarstående.........l O 010

3,o i 3,6 | meterton

cm
cm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934v/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free