Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Lave Niklasson: Om vibrering vid gjutning av betong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 11
TEKNISK TIDSKRIFT .
NOV. 1934
/?£DAHrop: WALO Fwni
INNEHÅLL: Om vibrering vid gjutning av betong, av civilingenjör Lave Niklasson. - Beräkning av ramar
genom successiv momentfördelning, av civilingenjör Ulf Bjuggren. - Standardisering av vägbeläggningar, av
civilingenjör Dag Blomberg. - Notiser.
OM VIBRERING VID GJUTNING AV BETONG.
Av civilingenjör LAVE NIKLASSON.
Olika metoder för vibrering. Apparater.
Förfaringssättet att medelst högfrekventa
vibrationer, vilka Överföras till betongen vid gjutning med
hjälp av härför lämpliga apparater, ernå en
betydligt ökad gjutbarhet hos massan, har under de sista
åren fått allt större utbredning i utlandet. Det var
i Frankrike som metoden fick sin första användning.
Numera tillämpas den i stor skala främst i Förenta
staterna, där också den vibrerade betongen blivit
föremål för omfattande undersökningar.
I Sverige har betongvibrering hittills använts i
ganska ringa omfattning. Dess framtida
användning har dock förutsetts i de statliga
betongbestämmelserna av år 1934, där följande mening finnes
intagen (sid. 33):
"Där så lämpar sig, må den anbragta
betongmassan, till vinnande av god sammanpackning, eå att
Fig. 1. Pnenmatisk formvibrator, med 45 mm
kolvdiameter, typ Cie. Parisienne d’Outillage å Air Comprimé.
Fig. 2. Pnenmatisk formvibrator, typ Ingersoll-Rand.
inga håligheter uppstå hos betongen, maskinellt
utsättas för hastiga vibrationer, vilket i sådant fall
måste ske inom den för det använda cementet
konstaterade kortaste tiden till bindningens början."
Man skiljer på tre principiellt olika
metoder med avseende på vibrationernas överförande till
betongen, nämligen formvibrering eller yttre
vibrering, inre vibrering (även kallad p er vibrering) samt
ytvibrering. Dessa benämningar äro översättningar
av motsvarande franska uttryck, nämligen vibration
exterieure, vibration interieure (p er vibration) och
vibration superficielle; någon definitiv svensk
nomenklatur har ej utbildats.
Vid formvibrering en får vibratorn, som namnet
antyder, påverka gjutformen och sätta densamma i
skakningar, vilka överföras till betongen i formen.
Principiellt föreligger härvid ingen skillnad om
apparaten verkar på formens "luftsida", såsom vanligen
är fallet vid vertikala formar, eller på formens mot
betongen vända sida, såsom vid horisontella plattor
o. dyl.
Fig. l-4 visar exempel på olika vibratorer för
formvibrering. Vibratorerna fastsättas vid
formreglarna eller direkt mot formskalet medelst någon
enkel fastklämnings- eller skruvningsanordning. Den
i fig. 3 visade anordningen med kätting, som
användes vid rör- och pelarformar, anses ge god effekt
genom att kättingen fortplantar skakningarna runt
om formen.
Fig. 3. Elektrisk formvibrator, typ Electric Tamper &
Equipment Co.
Fig. 4 är exempel på en handmanövrerad typ, där
en stav sänkes ned genom betongen och överför
vibrationerna till den underliggande formen.
Formvibreringen har sin givna användning vid
sådana ej alltför grova konstruktioner, där betongen
är svåråtkomlig för direkt bearbetning, såsom höga
murar och pelare. För att få vackra ytor användes
den dessutom vid massiva konstruktioner som
komplettering till de övriga metoderna. Vibratorer för
utvändig placering användas vidare vid
cementvaru-industrien, t. e. för rörformar och för skakbord. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
