Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Lave Niklasson: Om vibrering vid gjutning av betong - Ulf Bjuggren: Beräkningar av ramar genom successiv momentfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 NOV. 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
125
till blandningen. Detta ger sig också till känna
genom större smidighet hos massan.
Diagrammet i fig. 14 belyser det sagda. Kurvan
för handstampad betong visar maximal hållfasthet
vid ca 34 % sand; minskas sandhalten blir betongen
svårarbetad och hållfastheten sjunker. Om betongen
vibreras, kan sandhalten sänkas ytterligare, och
därvid ökas hållfastheten.
Av formlerna (1) och (2) framgår betydelsen av
?0 tt 24 ?6 ?& 30 l? 34 36 36 40 42 W 46
K Prvceni 5and i förhållande f/7/ hela blandningen,
efter vi k i
Fig. 14. Samband mellan tryckhållfasthet och halt av sand.
Kurvorna för vibrerad betong visa ingen tendens att falla
när sandhalten minskas. Vid undermättnad av bruk tenderar
den överflödiga stenen att samlas överst i massan, och den
praktiska minimigränsen är därför angiven. (Ur J. A. C. I., juni 1933.)
att man skaffar väl graderade materialier, vilka ha
höga volymvikter. En faktor av betydelse är att
man vid vibrerad betong har möjlighet att öka
styckestorleken hos stenen vid grova konstruktioner.
Exempelvis vid Fine Canyon Dam i Californien,
varifrån fig. 11 är hämtad, användes sten med en storlek
upp till 18 cm.
Med den ökade tätheten hos vibrerad betong
sammanhänger den större beständigheten.
Med ledning av utförda undersökningar har man
konstaterat, att krympningen hos rationellt
sammansatt vibrerad betong är avsevärt mindre än hos
handstampad betong med motsvarande hållfasthet.
Detta beror tydligen på minskad vattenhalt och
minskad halt av fint material. Denna egenskap
öppnar vägen för användningen av mycket högvärdig
betong även i de fall, där betongens krympning
hittills lagt hinder i vägen.
Som en ytterligare fördel hos den vibrerade
betongen har man funnit en ökad sammanbindning i
gjutfogarna. Betecknande för den vibrerande
betongens förmåga att tränga ned i underlagets
ojämnheter är att man vid försök i Amerika funnit bästa
vidhäftning i g j utfogen, när underytan renspolats
ca 6 timmar efter gjutningen med en kraftig
vattenstråle. Den häftiga luftblandade strålen medtog
därvid allt cementbruk i ytan och kvarlämnade en ojämn
stenig yta, se fig. 15. När betong med en sättning
av ca 4 cm göts mot denna yta medelst inre
vibrering, erhölls fullständig vattentäthet och en
draghållfasthet = 90 % av betongens. Metoden med
vatten-besprutning av fogen strax före bindningens slut för
att avlägsna cementslammet bör beaktas, då den i
många fall torde vara behändigare än
stålborstningen.
Fig. 15. Betongyta renspolad 6 tim. efter gjutningen.
Förutom de många omnämnanden i
facklitteraturen till den vibrerade betongens förmån har det
emellertid även funnits skildringar med mera
negativa erfarenheter. Förut har nämnts, att om
betongen göres för vattenrik, den har benägenhet att
separera. Den lämpliga konsistensen hos
blandningen, vilken är varierande för olika
konstruktioner och sätt för vibreringen, får utprovas på
arbetsplatsen. Att blanda, transportera och gjuta mycket
torra blandningar med hög stenhalt är många gånger
ett stort problem. En omständighet som man får
taga hänsyn till är det ökade formtrycket. Under
pågående vibrering kan trycket i apparatens
grannskap stiga till trycket av en vätska med samma spec.
vikt som betongen. Trycket återgår emellertid
ganska hastigt och är i de lägre skikten, vilka ej
nås av vibratorns effekt, tämligen normalt. För
vanliga stabilt utförda, täta formar torde vibreringen i
de flesta fall icke medföra någon risk.
På grund av rationaliseringen vid sammansättning
och gjutning ställer den vibrerade betongen stora
krav på kunnighet och omdöme såväl hos
arbetsledningen som hos de arbetare som skola handhava
apparaterna.
Det är att hoppas, att den vibrerade betongen
får undergå prövningens skärseld på våra svenska
arbetsplatser och laboratorier.
BERÄKNINGAR AV RAMAR GENOM SUCCESSIV
MOMENTFÖRDELNING.
Av civilingenjör ULF BJUGGREN.
Denna metod utgavs i tryck för första gången av
professor CROSS, U. S. A., vilkens korta artikel jämte
en vidlyftig diskussion återfinnes i Transactions of
the American Society of Civil Engineers, årgång 1932.
Definitioner.
Styvhetstalet mot vridning (S) för en balk är det
moment, som behöves i dess ena, ledade ände, för
att giva denna en vinkeländring - 1. För en balk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
