Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Forssell: Några synpunkter på frågan om den högre utbildningen i byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 DEC. 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
135
vara särskilt angeläget att tala om, eftersom intresse
för psykologiska ting icke ligger för det svenska
folket. I Sundbärgs bok "Svenskt folklynne"
konstateras att svenskarna sakna sinne för psykologi.
Det är ingen brist på begåvning i allmänhet hos
svenskar, men det råder stora brister på det
psykologiska området. Som ett exempel härpå vill jag
nämna en kollega i framskjuten position, som skröt
med, att han aldrig läst en roman. Det är oerhört
att tänka sig en tekniker i ledande ställning, så litet
intresserad av människokännedom, att han aldrig
haft intresse av att läsa en roman! Det finns ju
många dåliga romaner, men det finnes även
motsatsen. Att skryta ined att man ej läst en roman,
visar en lakun i en vuxen mans humanistiska
bildning. Sundbärg skulle kunna tagit in detta exempel
i sin bok, som ett typexempel för det svenska
folklynnet.
Då det klagas på statsrådet Engberg, därför att
han fördärvar möjligheterna för den högre tekniska
undervisningen genom att reducera undervisningen
i matematik till förmån för humanistisk
undervisning, så är jag tvärtom övertygad om, att Engberg
i djupare mening sett arbetar för den högre
tekniska utbildningens förbättrande. Den humanistiska
bildningen vid de allmänna läroverken är den
viktigaste. Fackutbildningen skall skötas vid
universitet och högskolor. De allmänna läroverken böra
befrias från den olyckliga specialiseringen. Kan det
ej ske på annat sätt, bör ett år strykas vid
läroverken och förflyttas till högskolorna, där
specialiseringen har sin plats. I huvudsak bör sedan
gymnasieutbildningen ägnas åt humaniora.
Det kommer studerande från olika håll i landet,
från goda och från dåliga lärare, från lärare, som
sätta höga betyg för att hjälpa sina elever och från
lärare, som i omsorgsfull rättvisa sätta för låga
betyg. Att gallra förnuftigt på basis av dessa betyg
är ogörligt. Därtill kommer att betygen i och för
sig kunna vara dåliga värdemätare. Därför vore
det bättre, att man vid tekniska högskolan finge ta
in alla kompetenta sökande och att man finge ta in
dem ett år tidigare och sätta dem Linder skickliga
lärare för specialstudier.
I samband med urvalet vill jag påpeka, att
praktiken före tekniska högskolestudier ej är så
nödvändig som man på sina håll vill påstå. I vissa fall
fordras det minst 12 månaders praktik, på en del
håll blott 6, på andra håll 3 månader. Men detta
är något, som folk bara sitter och tycker vid ett
bord, och, såvitt jag kan förstå efter 20 års
undervisning vid tekniska högskolan, är det alldeles
likgiltigt, om de ha någon praktik eller ej. Om de gått
igenom förnuftig teoretisk undervisning och sedan
komma ut på arbetsplatsen, så lära de sig av arbetet
där på en vecka, vad de utan denna teoretiska
undervisning skulle få gå och stampa med i flera år.
Det är bortkastad tid att ägna ett särskilt år åt att
praktisera före inträdet vid tekniska högskolan.
Man märker också på dem som "praktiserat", att de
under den tid de legat i trade blivit efter.
Praktiken har.däremot en annan stor betydelse, den att
vederbörande få tillfälle att se arbetare, arbeta med
dem och lära känna deras vanor och sätt. Detta är
en del av en teknikers humanistiska utbildning.
Själv låg jag ute bland rallare några månader, och
det var ett givande studium. Man får lära sig sidor
hos den mänskliga naturen, som man aldrig mött
förut, både positiva och negativa. Man förstår dem
bättre, då man legat på rallen med dem och fått höra
dem tala om sina enkla och osorterade glädjeämnen
samt om sina sorger och bekymmer, vilket de,
åtminstone dåförtiden, voro mycket villiga att göra.
I utbildningen vid tekniska högskolan är det en
grundläggande fråga - om man skall studera
vetenskapen såsom sådan eller om man skall studera
fackvetenskapen. För närvarande ligger saken så, att
vederbörande lärare vid tekniska högskolan
härvidlag kan göra som han för sin del vill. Skall man
bedriva studier i fackutbildningssyfte, måste
emellertid begränsning ske till vad facket kräver. Studier
av vetenskapen i allmänhet oberoende av
fackstudiernas krav leder till orimlighet, därför att den i
praktiken arbetande teknikern måste utnyttja vitt
skilda vetenskapsområden. Han måste inom dem
begränsa sig till det strängt nödvändiga, vid risk
att bördan eljest blir orimlig. Detta gör att
kursstudier är det enda möjliga vid teknisk
högskoleundervisning, begränsade till det inom facket
nödvändiga. Härav följer också, att de olika
ämneskurserna måste vara väl avpassade till varandra och
noga följas av lärarna, såväl ifråga om innehåll som
ifråga om tidskravet på de studerande. Härutinnan
torde åtskilligt brista.
Till dessa allmänna synpunkter komma de för vårt
fack speciella. Ett kardinalfel vid undervisningen
i vårt speciella fack är att vi varit och äro ensidigt
inriktade på att bygga, byggandet och
konstruerandet är det, som vi framför allt syssla med. Vi
glömma att det till sist dock är driften, som skall
pågå i dessa byggnader, som är det avgörande. Hur
det skall gå till i den byggnad, som skall
konstrueras, eller hur driften blir ordnad, det är detta som
slutligt avgör ekonomin. Det är ej
byggnadskostnaden. Det är driftsingenjören eller den som sköter
driften, som skall avgöra, hur byggnaden skall
anordnas, och sedan gäller det att utföra detta så
billigt som möjligt. Mycket sällan behöver
driftsledarens krav på byggnadens anordning leda till
hindrande byggnadskostnader. I allmänhet har man
ej klart för sig, att det ej är byggnadskostnaden
utan bokslutet för driften, som är avgörande. När
Cedergren, den store telefonkungen, skulle börja
filial i Polen, fordrade han, innan han underskrev
kontraktet, att hans bokföringsexperter och tekniker
skulle arbeta igenom första årets drift och göra
bokslutet. Först då avslutade han affären. Detta
är metoden och det som är avgörande.
Det finnes emellertid många byggnader, där man
ej beräknar, att det skall bli några inkomster, utan
att kostnaderna skola gå från allmänna medel, och
då blir det ganska benigt att ordna ett sådant
"bokslut". Vad man då har att hålla sig till är, att
byggandet skall vara ändamålsenligt och samtidigt
billigt. Numera börjar denna synpunkt att bliva
godtagen praktiskt taget på alla håll. Men det
syndas fortfarande. Jag var igår på tennismatchen
Sverige-Danmark. Vederbörande byggare hade
framför läktaren dragit ned en konstruktivt onödig
skärm som dekoration, och denna skymde för mig
en tredjedel av banan. Denna skärm satt där bara
för att det skulle se vackert ut från banan. Att de,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
