Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 5 jan. 1935 - Ytförädling av aluminium och dess legeringar genom elektrolytisk oxidation, av Tage Sunnberg - Notiser - Sveriges industriella produktion 1933 - Mineraloljor ur brunkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vinsyra och salmiak. Efter torkning kommer så
framställningen av det ljuskänsliga skiktet, vilket består
i att plåten behandlas med AgNO3 i rätt utspädd
lösning. Inne i oxidfilmen uppstår då en fällning av
AgCl, vilken efter tvättning och torkning kan
behandlas som en vanlig fotografisk plåt. Givetvis
anordnar man exponeringen så gott som undantagslöst
så, att en positiv bild erhålles, alltså en procedur
motsvarande en kopiering. Med ett normalt negativ
kräves en exponeringstid av 30—60 sek., då
belysningskällan utgöres av en lampa på ca 2 000 watt.
placerad på 50 cm:s avstånd. Som framkallningsbad
lämpar sig metolhydrokinon, försatt med citronsyra
och några droppar AgNO3. Härefter följer fixering
som vanligt med Na2S203 samt ev. toning, t. e. i ett
guldsaltbad. Vid exponering i solljus måste man
beräkna ungefär 10 gånger så lång exponeringstid.
Ljuskänsligheten kan dock betydligt ökas, om man i
stället för AgCl använder AgJ. Framställningssättet
blir analogt, men citronsyra bör ej tillsättas den
använda jodiden, vanligen KJ. Däremot är det
fördelaktigt att upprepa behandlingen med KJ ännu en
gång, innan den ännu fuktiga plåten nedsättes i ett
sensibiliseringsbad innehållande metol + Na2SO3.
Med en sådan plåt räcker en exponeringstid av
endast några sekunder vid konstljus. Framkallningen
sker med enbart metolhydrokinon, fixering och
toning som ovan.
Till slut några ord om de nya
användningsmöjligheter, som öppna sig för aluminium och
lättmetall-legeringarna tack vare ovan beskrivna
behandlingsmetoder. Då ju aluminium kommit till användning i
hushållen delvis beroende på sin höga
värmeledningsförmåga har detta även medfört vissa nackdelar. Så
ha t. e. skaften på pannor, kastruller osv. helst
överdragits med något värmeisolerande ämne eller ev. helt
ersatts med emaljerat järn, men ett tillräckligt tjockt
oxidskikt onödiggör dessa åtgärder. Samma
motivering gäller i tekniskt avseende beträffande instrument
och kärl, som komma till användning vid
undersökning av vätskor eller andra substanser vid hög
temperatur. Den absoluta beständigheten gentemot
atmosfärilierna samt alla vanliga rengöringsmedel
tyder på användningsmöjligheter vid
sjukvårdsutensilier och i hushåll i vidare bemärkelse.
Inom livsmedels- och organisk-kemiska
industrierna kan tydligen aluminium komma till användning
i ännu högre grad än vad fallet redan är. Det
korrosionsskydd i kemiskt avseende, som oxidfilmen
utgör, möjliggör metallens användande, utan någon
som helst risk, till behållare, transport- och
reaktionskärl för de flesta svagare organiska syrorna, t. e.
fruktsyrorna.
Med tanke på att exempelvis ett Seo-skikt är
beständigt gentemot saltvatten, öppna sig stora
möjligheter för aluminiumlegeringarnas ökade användning
vid fartygs- och flygmaskinskonstruktioner. Den
merkostnad, som t. e. en Seo-behandling betingar, bör
ej omöjliggöra dess användning inom en
storindustri, då enligt en uppgift energibehovet per m2
behandlad yta belöper sig till 10 à 15 kWh och
behandlingstiden till mellan 10 à 60 minuter.
Den speciella användning Seo-Foto-metoden kan
komma att få ger sig själv. För att ge några
exempel kan anföras, att förutom till skyltar och
permanenta anslag av olika slag lämpar den sig utmärkt
vid framställning av skalor för mätinstrument,
räknestickor o. dyl. samt plankartor, kopplingsschemata
och tabeller, vilka äro i kontinuerligt bruk.
I den kamp, som vetenskapen alltjämt för mot de
materialförstörande krafterna, ha många medel
tillgripits och storartade resultat nåtts. Med speciell
tanke på det ovan sagda måste medges, att genom
anförda metoder aluminium bildlikt talat
flyttas närmare de som ädla ansedda metallerna, än
som dess ursprungliga egenskaper tillåta, och man
därför har rätt att i verklig mening kalla dem
ytförädlande.
NOTISER
Sveriges industriella produktion 1933.
Kommerskollegium har nu offentliggjort preliminära uppgifter
angående den industriella produktionen i Sverige år
1933. Siffrorna visa en ökning, om också ej betydande,
av det totala produktionsresultatet, jämfört med 1932
års. En summering av värdeuppgifterna för samtliga
redovisade hel- och halvfabrikat ger för 1933 ett
belopp av 4 493 mill. kr. mot 4 331 mill. kr. år 1932, vilket
innebär en ökning med ca 4 %. Summorna innesluta
visserligen betydande dubbelräkningar men böra,
ställda mot varandra, kunna ge en schematisk bild av
den allmänna utvecklingstendensen.
Denna är dock med hänsyn till de olika
industrigrenarna tämligen oenhetlig. Enär
produktionsförbättringen till övervägande del inträdde först under senare
halvåret, har den för en del industrigrenar ej hunnit
komma till uttryck i årsresultatet. Den långvariga
arbetskonflikten i byggnadsfacket inverkade även
ogynnsamt på produktionen inom de grenar som i större
eller mindre grad äro avhängiga av denna
nyckelindustri. Vattenbristen orsakade även på sina håll
produktionsinskränkningar. Tar man hänsyn till de viktigare
industrigrenarna, kan en mer eller mindre betydande
produktionsminskning konstateras för bl. a.
järnmalmsgruvor, skeppsvarv, elektrisk maskinindustri,
rörledningsverkstäder, stenindustri, cementfabriker, tegelbruk,
fönsterglasbruk, snickeri- och möbelfabriker,
kvarnindustri, bryggerier och mälterier, tobaksfabriker,
bomullsväverier, hattfabriker, garverier, pälsvarufabriker och
tändsticksfabriker, ökad eller tämligen oförändrad
produktion uppvisa bl. a. brytningen av annan malm än
järnmalm, järn- och stålverk, metallframställningsverk,
järn- och stålvaru- samt metallmanufaktur, vissa grenar
av mekanisk verkstadsindustri, kolgruvor, porslins- och
kakelfabriker, butelj- och småglasbruk, sågverk och
hyvlerier, wallboardsfabriker, pappersmasseindustri,
pappfabriker och pappersbruk, stärkelsefabriker,
sockerindustri, brännerier (speciellt sulfitbrännerier),
mejerier, margarinfabriker, spinnerier, repslagerier,
väverier (utom bomullsväverier), trikåfabriker,
sömnadsfabriker, skoindustri, gummivaruindustri, färg- och
fernissfabriker, olje- och kraftfodersfabriker,
superfosfatfabriker och sprängämnesfabriker.
Mineraloljor ur brunkol. VDI-Zeitschrift (29
december) refererar ett inom Deutscher
Braunkohlen-Industrie-Verein av R. Heinze hållet föredrag om
oljeutvinningen ur brunkol och dess framtidsutsikter. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
