Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 19 jan. 1935 - Nyheter på metallforskningsområdet, av Joh. Härdén - Notiser - Statens provningsanstalt - De nya definitionerna på värmeenhet och värmevärde, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dylik insmältning ofta förekommande rätt starka
järnförlusten, samt dels på den i vanligt skrot ej
sällan förekommande nickelhalten (beräknad till
minst 0,05 %) som sålunda kommer slutlegeringen
tillgodo.
De såsom legeringstillsatser ifrågakommande
nickelsorterna (Mondnickel, tärningar, elektrolytnickel
pressnickel av tråd-, plåt- och andra avfall) visade,
under strängt iakttagande av ingångsanalysen, ingen
markerad skillnad i fråga om avbränning.
Undersökningen koncentrerades särskilt på
nickelstålen med ca 25 % Ni, ett stål som har synnerligen
stor användning för specialändamål. Under det att
insmältnings- och slutslaggen ej uppvisa någon
nämnvärd nickelhalt, uppträdde i det i ugnsrummet
uppsamlade dammet och avgaserna en nickelhalt
av runt 24 %. Härvid är att märka, att till följd av
avgasledningens otillgänglighet det var omöjligt att
avgöra, huruvida den förångade nickelmängden i sin
helhet kvarhölls i avgasstoftet.
Vidare var att märka, att den för en regelrätt
förlöpande nickelstålsmälta nödvändiga arbetstiden övar
inflytande på avbränningen. Såsom ju var att vänta,
erhölls minsta avbränningen vid kortaste
nedsmältningstiden (mindre beroende av raffinad-tidens längd),
vilket utvisar att största avbränningen sker under
själva nedsmältningsperioden.
Verktyg för sänk- och pressarbeten. Enligt
undersökningar av A.-B. Everest (Sheet Metal Industry,
1934, s. 281) lämpar sig ett nickelgjutgods med
följande sammansättning utmärkt för tillverkning av
verktyg för pressning och sänk-smide: a) 3—3,4 %
(mättad) C, 1,25—1,75 % Si, 1,25—1,75 % Ni, 0,5—
0,75 % Cr. Detta gjutjärn lämpar sig bäst för
lättare verktyg, avsedda för dragning av tunnare
plåtband i automobilindustrien, b) 3—3,4 % (mättad) C,
1—1,5 % Si, 2,5—3,0 % Ni, 0,6—1,0 % Cr. Detta
material är hårdare och tätare än det föregående och
ägnar sig för framställandet av medeltunga
djup-pressningsverktyg, t. e. för pressning av kylarhuvar,
strålkastarekåpor m. m. c) 2,75 % (mättad) C, 1,5—
1,0 % Si, 1,5—2,0 % Ni, 0,25—0,5 % Cr. Detta
material utmärker sig för särskilt hög hållfasthet och
lämpar sig därför de tyngsta arbetena inom
djupsänkningen. d) 3—3,4 % (mättad) C, 1—1,5 % Si,
5,5—6,0 % Ni, 0,5—0,6 % Cr. Detta
värmebehandlingsbara gjutjärn visar stor hårdhet i förening med
stor hållfasthet och ägnar sig väl för bearbetning av
grövre plåtarbeten, t. e. bromstrummor etc. för
automobiler.
Beträffande, den s. k. "ekonomiska
verkningsgraden" hos dessa nickelgjutjärnssorter må följande
anföras: Ett krom-nickelgjutjärn (c) användes som
material för sänkpressning av medeltunga motordelar
och uthärdade 16 000 till 18 000 arbetsstycken,
medan motsvarande verktyg av olegerat gjutjärn
endast uthärdade ca 3 000 pressningar i samma maskin
och med samma gods. Verktyg av
sammansättningen (d) visade sig ännu efter 8 300 pressningar
vara fullt användbara, under det att en legering med
sammansättningen (a) efter 1 500 och vanligt
gjutjärn redan efter 800 pressningar måste kasseras.
Joh. Härden.
NOTISER
Statens provningsanstalt har nu publicerat
redogörelse för räkenskapsåret 1933—1934, varav framgår, att
anstaltens verksamhet efter en tillfällig nedgång under
depressionsåren åter är i tilltagande. Antalet avgivna
intyg och utlåtanden över utförda provningar från
betalande uppdragsgivare uppgick till 3 327 mot 3 160
föregående räkenskapsår. Anstaltens inkomster av
betalade uppdrag och forskningsarbeten uppgingo till
290 800 kr. (föreg. år 302 100 kr.) och utgifterna för
anstaltens verksamhet till 369 600 (föreg. år 386 400 kr.).
Av intressantare provningar och undersökningar
omnämner redogörelsen bl. a. följande:
Bland viktigare utredningar och forskningsarbeten på
den mekaniska avdelningen märkas undersökningar av
utmattningshållfasthet hos kallvalsat stål för flygplan,
utförda på uppdrag av ingeniörsvetenskapsakademiens
flygtekniska kommitté (resultaten publicerade i JKA
1933 och i provningsanstaltens meddelande nr 60).
Vidare har på uppdrag av jernkontoret utförts en
undersökning av hållfasthetsvärden för grövre rundjärn,
avsett för armeringsjärn (om resultaten se JKA 1933 och
anstaltens meddelande nr 62). De på uppdrag av
jernkontorets tekniska råd påbörjade undersökningarna av
laboratoriemetoder för bedömande av stålets kvalitet i
härdat tillstånd ha fortsatts, varjämte mekaniska
avdelningen deltagit i arbetena hos Sveriges
maskinindustriförenings gjutjärnskommitté för utarbetande av normer
för provning av gjutjärn, Sveriges
standardiseringskommissions arbete med utarbetande av normer för järn
och stål samt Svenska studiekommissionen för
svetsningsfrågor.
Den byggnadstekniska avdelningen har under året
utfört ej mindre än 2 203 hållfasthetsprov å betongkuber
(föreg. år 2 000), varjämte även i år utförts
undersökningar av betongmaterial, vattentätheten hos
betong m. m. Ett betydande antal provningar ha gällt serier
av murtegel samt betongrör. Bland de forsknings- och
utredningsarbeten som avdelningen utfört eller
medverkat i märkas normalbestämmelser för leverans och
provning av cement och för byggnadsverk av betong och
armerad betong (slutförda under året), i samband
varmed provningsanstalten reviderat arbetsförfarandena
för provning av cement, betongmaterial och betong
(tidigare anmälda i Teknisk tidskrift). Ett stort antal
brandtekniska undersökningar ha ävenledes utförts.
Bl. a. har utarbetats en grafisk metod för beräkning av
temperaturen i väggar och pelare vid brand, varjämte
undersökningarna rörande eldskyddspreparat för trä i
huvudsak slutförts.
På den kemiskt-tekniska avdelningen hava även några
viktigare utredningar verkställts. Dessa ha avsett dels
stenkol i samband med handelsavtalet med England, dels
motorsmörjoljor, beträffande vilka anstalten i samråd
med professor Hubendick på uppdrag av
arméförvaltningen avgivit förslag till leveransbestämmelser. Under
året avslutades undersökningarna rörande betydelsen av
vattnets hårdhetsgrad vid maskintvättning av
bomulls- och linneväv.
De nya definitionerna på värmeenhet och värmevärde.
De av representanter för de fyra nordiska länderna
framlagda förslagen till definitioner på värmeenhet
och värmevärde, för vilka redogjordes i föregående
häfte av denna tidskrift, ha antagits av statens
provningsanstalt, som nästa bränslesäsong från 1 juli 1935
kommer att införa dem på sina intyg och tillämpa dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
