Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 19 jan. 1935 - Tekniska föreningar - Jämtlands läns tekniska förening, av Fr. Bgn. - Tekniska samfundet, av G. E. M. - Östergötlands tekniska förening, av H. N. - Tekniska föreningen i Härnösand, av M. W. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Melen över Anjehem och norr om sjön Anjan
samt ny väg utefter vänstra sidan av Ströms Vattudal.
Fr. Bgn.
Tekniska samfundets
i Göteborg sista ordinarie sammanträde för 1934 hölls
den 7 dec. å Grand hotell.
Vid stadgeenlig komplettering av styrelsen valdes tili
vice ordförande för 1935—36 bandirektör Y. Simonson
och till kassaförvaltare omvaldes för 1935 ingenjör E.
Almqvist. Samfundets ordföranden för 1935 äro:
direktör Hugo Heyman ordförande, direktör Erik Olson l:e
vice ordförande och bandirektör Yngve Simonson 2:e
vice ordförande. Sekreterare är ingenjör Gustaf E.
Meijer. Revisorer för 1934 års räkenskaper äro
ingenjörerna H. Hammarstrand och O. Åkerman med
ingenjörerna N. Sandström och G. Friberg som suppleanter.
Klubbmästare äro ingenjör N. Malmström, vice
klubbmästare ingenjör Th. Vidlund.
I övrigt gick sammanträdet helt i flygplankryssaren
Gotlands tecken. — Den första föredragshållaren,
mariningenjör S. H. Hedström gav en allmän orientering
över fartyget. Flygplankryssaren är något större än
Fylgia, mäter omkring 4 700 ton och är armerad som
en vanlig lätt kryssare. Gotlands ångturbiner utveckla
vid 28 knops fart 3 400 hkr.
Av särskilt intresse är flygutrustningen med
katapult, förvaringsrum för 6 flygmaskiner och
flygplankran för ombordtagning av flygplanen. Konstruktionen
har följts med stort intresse av utlandets experter, och
påståendet att Gotland skulle ha för litet flygutrustning
vederlägges av ett expertuttalande från England, att
"fartyget har fullt tillräckligt antal plan för moderna
sjöstridsförhållanden". Enligt talaren överväges
anskaffandet av en släpbana av duk för att möjliggöra
ombordtagning av flygplanen även under gång med relativt god
fart.
Det andra föredraget hölls av kapten B. Krook över
Gotlands flyganläggningar. När flottan fått känning
med en fientlig sjöstyrka, är det flygets sak att
tjänstgöra som dess ögon för spaning och eldledning. En
flotta utan dylikt flyg är ohjälpligt handicapad.
Gotland har som nämnt 6 flygmaskiner med pontoner och
hopfällbara vingar, 2-sitsiga med 2 kulsprutor och 500
hkr motor. Hastigheten är 240 km i timmen och
huvuduppgiften är eldledning.
Katapulten och flygplanen klargöras på omkring en
halv timme. Utskjutningsmekanismen är då dragen så
långt tillbaka som möjligt och ett flygplan står färdigt
på vagnen. Föraren och spanaren äro ombord och
motorn går för halvt varvtal. Allt är surrat och i ordning.
Katapultofficeren signalerar klart, flygaren ökar
motorns varvtal till fullt och lägger sig baklänges med
stöd för nacken. Höjdrodrets spak hålles
manöverfärdig i högra handen. Ingen del av huvudet får vara
ovan sittrummets kant. Spanaren har däremot placerat
pannan mot ett särskilt stöd och tagit spänntag med
fötterna.
Går motorn bra, höjer föraren för ett ögonblick
vänstra handen till tecken att flygplanet är klart för
skott, och 3 sekunder senare följer ett öronbedövande
dån och maskinen slungas ut. Utskjutningen sker med
komprimerad luft av 50 atm. tryck, och på 1,2 sekunder
uppaccelereras hastigheten från 0 till omkring 115 km
pr timme. — Under de första 2/10 sekunderna är
accelerationen låg för att minska påfrestningarna på
flygpersonalen. — Så göres nästa maskin klar och vid full
träning av servisen kastas alla 6 maskinerna ut i luften
på 10 minuter.
Det känns ett ohyggligt starkt tryck över bröstkorgen
under den kritiska sekunden, sade kapten Krook.
Sedan förnimmes ingenting och det är två momentant
sanslösa män ombord på maskinen, som går herrelös
upp i luften, men flygaren manövrerar automatiskt.
Han återkommer dock till sans efter mycket kort
tidsrymd när han är fulltränad.
De båda högintressanta föredragen belystes av en
mängd bilder från Gotland i olika byggnadsstadier.
Sammanträdet bevistades av bl. a. försvarsminister
Vennerström, representanter för försvaret i Göteborg
och ledningen i Stockholm samt Gotlands officerare.
Efter sammanträdet följde middag med dans och
samkväm å Grand hotell.
Lördagen den 8 dec. voro samfundets medlemmar med
damer inbjudna att bese flygplankryssaren Gotland.
G. E. M.
Östergötlands tekniska förening
i Linköping hade den 8 december ett talrikt besökt
sammanträde på Stora hotellet under direktör G. Lindmans
ordförandeskap.
Valnämnden meddelade att 8 nya medlemmar invalts
i föreningen.
Till funktionärer för 1935 valdes: ordförande kapten
Torsten Lindbeck, vice ordförande byggnadschefen I.
Petersson, skattmästare ingenjör A. Wadström,
sekreterare stadsarkitekt S. Westholm, övriga
styrelseledamöter disponent Henry Nilsson och ingenjör Hugo
Clarin, samtliga i Linköping. Styrelsesuppleanter
blevo ingenjör Anders Andersson, Linköping, och
överingenjör Th. Ericsson, Åtvidaberg. Till revisorer
utsågos direktörerna Th. Örtenblad och Fr. Béen och till
revisorssuppleant ingenjör Melker Andersson,
klubbmästare blevo disponent J. A. Mörk och ingenjör Einar
Ahlgren samt valnämnd disponent Axel Svensson,
yrkesinspektör H. O. Ödlund och ingenjör L. Ant.
Åkerman, samtliga i Linköping.
Vid sammanträdet höll chefen för a.b. C. E.
Johansson i Eskilstuna, direktör Rudolf Domellöf, föredrag
om "Mätverktyg och mätmetoder för den mekaniska
verkstadsindustrien". Föredraget kompletterades icke
blott av utmärkta film- och skioptikonbilder utan även
av en utställning av en större samling mätverktyg från
den världsbekanta Eskilstunafirman. Efter föredraget
följde diskussion. H. N.
Tekniska föreningen i Härnösand
höll den 8 dec. sitt ordinarie höstmöte, som var mycket
talrikt besökt av medlemmar från såväl Härnösand som
Sundsvall, Örnsköldsvik, Sollefteå och Ådalen.
Till ordförande efter ingenjör H. Brodin, vars
mandattid stadgeenligt utgick, valdes v. ordf. civilingenjör
C. Fr. Söderbaum och till v. ordf. friherre G.
Leijonhufvud. Övriga styrelsemedlemmar omvaldes.
Bergsingenjör R. P:son Åhrell från Asea höll
därefter ett med balloptikonbilder illustrerat föredrag om
elektrisk svetsning, speciellt svetsmaskiner, och
ingenjör E. Thulin från Sundsvall visade ävenledes
svetsningsmaskiner m. m. Till föredragen voro eleverna i
Navigationsskolans övermaskinistklass och Tekniska
gymnasiets högsta avdelning inbjudna.
En stunds livlig diskussion följde på föredraget,
varefter ett 50-tal av föreningens medlemmar samlades till
supé och eftersits. M. W.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Extra allmänt sammanträde hälles å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, onsdagen den 23 januari 1935 kl.
19,30. 1) Inval. — 2) "Tekniska museet in statu nascendi",
föredrag av intendent Torsten Althin. — Supé
(smörgåsbord med småvarmt, pilsner, kaffe och servisavgift kr.
2:75). Efter supén: Bildrevy från tekniska musei-fronten
i utlandet av intendent Althin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
