Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 2 febr. 1935 - Notiser - Förslag i radiostörningsfrågan - Saarindustrien i siffror - Tennstatistik - Svensk industrikalender - Vårens industrimässor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avseende driftström, driftspänning, spänningsfall, yttre
dimensioner, fästanordningar m. m., synes desto mera
önskvärd, som det framdeles torde bliva alltmera
vanligt, att fabrikanter av störande starkströmsapparater
redan vid nya typers uppläggning önska bereda plats
för inmontering av störningsskydd, där sådant ej redan
vid tillverkningen infogas som en beståndsdel i den
färdiga apparaten.
Standardiseringsarbetet bör, enligt radiokommitténs
mening, omhänderhavas av elektriska
standardiseringskommittén (ESK), som har utskott för
installationsmateriel och som helt nyligen tillsatt ett utskott för
normer inom radiotekniken. Störningsskydden intaga
en mellanställning mellan dessa två grupper.
Kommittén anser, att till ESK därjämte böra hänskjutas
övriga med radiotekniken och störningsproblemet
sammanhängande standardiseringsfrågor, däribland normer
för kvalitetsprovning av radiomottagare, vilken fråga
sedan någon tid på uppdrag av
elektroingenjörsföreningen behandlas av radiokommittén. Denna har
särskilt understrukit vikten av att utom
radiostörningsskydd för starkströmsapparater standardisera även
motsvarande anordningar vid radiomottagare.
Kommittén har även genom ingenjör E. Löfgren
undersökt läget av frågan rörande lagstiftning mot
radiostörningar i utlandet. Denna fråga är under
bearbetning i flera länder. Några europeiska länder ha redan
infört detaljerad och mycket långt gående lagstiftning
mot radiostörningarna. Ingen av dessa
lagstiftningsåtgärder har dock kommit till praktisk tillämpning på
grund av de svårigheter det möter att komma tillrätta
med det synnerligen omfattande komplex av
radiotekniska. krafttekniska och ekonomiska problem som frågan
berör. Ett undantag bildar Danmark, där
störningslagen bemyndigar vissa tekniskt-ekonomiskt
sakkunniga organ, bl. a. Elektricitetskommissionen, att
utfärda föreskrifter om störningsminskande åtgärder.
Föreskrifterna skola godkännas av ministern för
offentliga arbeten, som ensam har rätt att väcka talan
vid domstol mot överträdelse eller underlåtenhet.
Effektiviteten i anordningen framgår därav, att av de
5 000 störningsfall som behandlats sedan 1931 endast
ett behövt handläggas av domstol. Ett liknande
anordning har införts i Norge, där övervakningen av
radiostörningar från starkströmsanläggningar anförtrotts
åt hovedstyret for Norges vassdrags- og
elektrisitetsvesen.
Vid sitt studium av radiostörningsfrågan har
kommittén kommit till den uppfattningen, att någon form
av rättsligt underlag för radiostörningarnas
bekämpande i längden icke kan undvaras. Med anledning av
erfarenheterna i andra länder känner sig kommittén
dock något tveksam om nyttan av omedelbar
lagstiftning, särskilt som Svenska elektricitetsverksföreningens
verksamhet i fråga om radiostörningarnas bekämpande
tyder på att det finnes god utsikt att få bukt med de
värsta störningarna på annan väg, nämligen genom att
standardiserade störningsskydd successivt komma att
insättas på störande starkströmsapparater, ev. efter
påtryckning från elverken.
Ett inom samarbetsdelegationen mot radiostörningar
uppgjort förslag går ut på att på administrativ väg
tillsätta ett auktoritativt organ i form av en nämnd med
stor tekniskt-ekonomisk sakkunskap på ifrågavarande
område, vars uppgift skulle vara att uppsätta tekniska
och ekonomiska "recept" till individuella störningsfalls
avhjälpande och sedan söka på godvillighetens väg och
med stöd av bidrag ur rundradions licensmedel
genomföra anvisningarna. Nämnden skulle skapas antingen
genom ombildning av samarbetsdelegationen eller
genom bildande av ett fristående organ för behandling av
individuella störningsfall. Nämnden skulle i viss mån
bli en motsvarighet till den styrelse för den elektriska
materielkontrollens övervakande, vars inrättande
föreslagits av sakkunniga angående den elektriska
materielkontrollen m. m.
Saarindustrien i siffror. Till omväxling med
omröstningssiffrorna från Saar meddelas här några
statistiska uppgifter, av vilka framgå, att området, ehuru
litet till ytinnehåll och folkmängd, är ett av Tysklands
allra viktigaste industriområden. Ytinnehållet utgör
endast 0,4 % av Tysklands och folkmängden 1,3 % av
Tysklands totala. Koksproduktionen är 8,3 %,
stenkolsproduktionen 8,8 %, bensoltillverkningen 12,4 %,
fönsterglastillverkningen 18,0 götmetallproduktionen
18,1 %, tillverkningen av valsade produkter 18,6 %,
täckjärnproduktionen 23,2 % och
thomasfosfattillverkningen 30,8 % av Tysklands totalproduktion. Områdets
införlivande med Tyskland har alltså ej blott politisk
betydelse.
Tennstatistik. The International Tin Research and
Development Council har nu publicerat preliminära
siffror angående tennkonsumtionen under år 1934.
Världsproduktionen av tenn under året har uppskattats till
107 700 ton mot 84 963 ton år 1933 och 92 908 ton år
1932. Världskonsumtionen av tenn i färdiga varor var
år 1934 ca 130 000 ton mot 134 000 ton år 1933 och
106 000 ton år 1932. Förbrukningen av tenn till
vitbleck minskades beroende på en nedgång i den
amerikanska vitblecksindustriens produktion, men denna
minskning motväges av en ökning av tennförbrukningen
för andra ändamål. Tendensen i
konsumtionsutvecklingen har varit nedåtgående sedan mitten av år 1934,
men botten synes nu vara nådd. Tennkonsumtionen i
vissa stater, däribland Ryssland, Canada, Japan, Polen
och Sverige visar uppåtgående tendens.
Lagerhållningen av tenn vid slutet av 1934 uppskattades till
17 107 ton, eller ca 15 % av det löpande årets
konsumtion.
Svensk industrikalender, utgiven av Sveriges
industriförbund under redaktion av sekreteraren August
Hessler, har nu utkommit med sin sjuttonde årgång,
upptagande ca 2 000 industriföretag, och ett 50-tal
industriella specialföreningar. Kalenderns varuregister
upptager tillverkare av ca 5 000 olika industrivaror och det
nyttiga personregistret upptager namn, födelseår och
adresser på ca 6 500 personer. En nyhet för året
är den karta i fem uppslag över Sveriges industriorter,
som ersatt den äldre, mindre detaljerade kartan.
Industriorterna äro markerade med cirklar, vilkas yta är
proportionell mot antalet i orten anställda
industriarbetare.
Vårens industrimässor. Utom för Brittiska
industrimässan, vars program tidigare anmälts, föreligga nu
uppgifter om dels vårmässan i Leipzig, dels
Pragmässan och slutligen om Wienmässan.
Leipzigmässan pågår den 3—10 mars. Bland
nyheterna för året omnämnes en specialutställning av
dieselmotorer, som upptar en yta av 1 200 m2. Dessutom har
anordnats en råproduktutställning, där man gärna såge,
att Sverige bleve representerat. Av mötes- och
föredragsserierna kunna nämnas byggnadsteknik den 4
mars, vägbyggnadsmöte den 5 mars,
utlandsingenjörsmöte den 6 mars, driftstekniskt möte den 8 mars och
allmänt teknikermöte den 10 mars. Alla närmare
upplysningar, bl. a. beträffande rabatter å biljettpriser för
resor inom Tyskland, lämnas av Leipzigmässans
representant Jean Fassbender, Tunnelgatan 20 B, Stockholm.
Tiden för Pragmässan har bestämts till den 10—17
mars. Upplysningar om denna mässa erhållas från
direktör Elis E. Eklöw, Drottninggatan 12, Stockholm.
Wienmässan pågår 10—17 mars och är delad på fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
