- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
68

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 9. 2 mars 1935 - Japan av i dag, dess handel och industri, av ingenjör Aksel Kvarn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämligen strax före middagen, då husmödrarna hade eld
i sina spisar och kaminer för att laga middagen. De
dåligt byggda trähusen föll ihop över eldstäderna och
under loppet av några få minuter uppflammade
tusentals eldsvådor tämligen jämnt fördelade över hela
staden.

Under de 11 år som förflutit sedan katastrofen, har
Tokio nästan blivit helt återuppbyggt. Man finner
på den gamla stadens ruiner en helt och hållet
modern stad, där i synnerhet affärskvarteren prydas av
en rad stora monumentalbyggnader som för det
mesta äro byggda efter amerikanskt mönster och som
icke har ett spår likhet med österns gamla
byggnadsstil. Den nya byggnadslagen föreskriver för
affärsbyggnader att dessa skola byggas jordbävningssäkra
och med trappor som leda ut till minst två gator.

Föredragshållaren slutade med att framhålla, att
det tyvärr är all utsikt att Japan beträffande export
av billiga, enkla massfabrikationsartiklar i
fortsättningen kommer att få ett övertag över Europas och
Amerikas exportörer. Inom den finmekaniska
industrien kan Japan ännu icke konkurrera, därför att
kvaliteten som regel icke är tillräckligt hög.

Efter ingenjör Kvams föredrag begärdes ordet av
ingenjör R. Thune, verkst. dir. i Gadelius & C:o a.-b.,
som framhöll följande.

Det är en speciell anledning att jag begär få säga
några kompletterande ord till föregående intressanta
föredrag. För 4—5 år sedan höll jag nämligen här i
teknologföreningen ett föredrag om ungefär samma ämne,
som jag avslutade med att säga, att det var min fulla
övertygelse att Japan inom den närmaste framtiden
skulle komma att förvåna världen genom dess framgång
på det industriella och kommersiella området fullt ut
lika mycket som det redan förvånat världen genom dess
framgång på det politiska och krigiska området. Jag
måste säga, att jag därvidlag blivit bönhörd över hövan
genom allt vad som skrivits i dagspressen om att Japan
nu står i begrepp att uttränga alla andra länder på
världsmarknaden osv., en föreställning som emellertid
endast kan kallas för rent nonsens, för att använda
professor Cassels egna ord i en ledande artikel därom
i Sv. D. för 5 januari av i år, vilken artikel jag skulle
vilja rekommendera åt var och en, som önskar skaffa
sig en fullt objektiv uppfattning i den japanska frågan.

Beträffande Japan måste man nämligen framför allt
komma ihåg, att detta land, på grund av avsaknad av
naturliga tillgångar, är en kund i världshandeln, med
större import än export under alla år med undantag
av några onormala år under världskriget. För att kunna
finansiera sitt stora importbehov måste landet
exportera lika mycket, en sak som folk har svårt att lära
sig. I Japans export har dess silkesindustri hittills
spelat en lika stor roll som t. e. vår cellulosa,
pappers- och trävaruindustri tillsammans i vår export, men på
grund av det katastrofala prisfallet i världspriserna å
silke har Japan varit nödsakat att till det yttersta
upparbeta andra exportgrenar. Trots alla ansträngningar
har ändå inte jämvikt kunnat uppnås, utan har guld
och silver måst exporteras för betalningsutjämning.

Några exakta siffror kunna här vara av intresse. Hela
Japans export för 1934 var c:a 90 % i värde mot 1920.
mätt i nuvarande deprecierade yen-valuta, och endast
35 % i guldvaluta. Värdet av exporten utgör endast
3 % av hela världens, och ungefär endast dubbelt av
Sveriges — siffror, som borde kunna lugna var och en.
Därtill kommer det betydelsefulla faktum, att importen
vuxit med samma fart som exporten. Densamma
utgjorde från Sverige under 1934 ca 24 mill. kronor.
Sveriges import från Japan under samma tid var ung. 9
mill. kronor. Vår firmas export av stål och maskiner
under 1934 har varit lika stor som under något av de
föregående 30 åren vi gjort affärer med Japan.

Vad de fördelar beträffar var under den japanska
industrien otvivelaktigt arbetar och som gör att Japan
kan fabricera sina export-produkter så mycket billigare
än Europa och Amerika, skulle jag i första rummet
vilja sätta den överlägsna organisationsförmåga som
karakteriserar ali företagsamhet i Japan, efter det de
första misstagen under läroåren överkommits. Den
japanska industriidkaren och ingenjören skall ha de bästa
och mest moderna maskiner, vilket gör att de japanska
fabrikerna också äro de mest moderna, och vilket också
för övrigt är en av anledningarna till att marknaden i
Japan för våra svenska specialmaskiner har kunnat
bibehålla sig så bra. De större industrierna i Japan, t. e.
dess textilindustri, har sina såväl inköps-,
tillverknings- som försäljningsorganisationer, innefattande även en
ypperlig reklam och undersökning av olika marknader,
organiserade på ett utmärkt sätt. De japanska
industriidkarna ha förstått att kunna följa med sin tid även
på rationaliseringens område. Så har t. e. produktionen
per arbetare under de senaste 10 åren ökats med 200 %
inom vissa grenar av textilindustrien, 100 % inom
spinneri-industrien, 100 % inom kolgruvsindustrien, siffror
som antagligen inte kunna uppvisas för något annat
land. Äran för detta utomordentliga resultat måste
emellertid den japanska industriidkaren dela 50—50 med
den japanska arbetaren och dennes villighet och intresse
för alla slag av förbättringar. Å andra sidan finns det
nog inte något land, där industriägaren gör så mycket
för sina arbetare som i Japan, varom mera här nedan.
Dessa förhållanden, vilka japanerna inte på något sätt
söka hålla hemliga för de många kommissioner och
personer, som under de senaste åren på mer eller mindre
officiellt uppdrag besökt Japan i studiesyfte, böra snart
vara väl kända i Europa och Amerika, och borde i
många fall tjäna till förebilder och eftertanke i dessa
länder, som också i vissa fall redan är fallet t. e. inom
textilindustrien i Lancashire.

Den japanska arbetaren är för övrigt villig och
läraktig och älskar arbetet om detsamma ej är för tungt
eller tankeansträngande. Betydelsen av de låga
japanska lönerna är emellertid enligt min åsikt betydligt
överdriven. Det är naturligtvis ej alls riktigt att direkt
jämföra i samma valuta lönerna i olika länder, som ha
olika klimatiska och andra förhållanden och därför också
olika levnadskostnader. Trots att Japans valuta
deprecierats med ungefär 60 % äro levnadskostnaderna
ungefär desamma som förut; beroende på det märkliga
förhållandet att landet föder självt sin stora befolkning
och för övrigt producerar inom landet alla
nödvändigaste förbrukningsartiklar. Detta gör att reallönen i
Japan i själva verket är lika hög som i något annat
land, alldeles oberoende av det förhållande att den
japanska arbetaren, liksom för övrigt hela den japanska
nationen, genom uppfostran och karaktär är i
besittning av den avundsvärda egenskapen att känna sig
tillfredsställd med enkla förhållanden. Dessutom måste
man taga i betraktande, att de indirekta lönerna i Japan
— bostäder för arbetarna, sjukhus, bibliotek och
förströelser av olika slag, och extra kontanta ersättningar
till arbetarna i olika former, t. e. efter viss tids
anställning och speciellt vid avskedande av arbetare — äro
mycket stora och uppgår i många fall årligen till 20—
100 % av kontantlönerna. Tager man detta i
betraktande, vilket man måste göra, kommer det att visa sig,
att de japanska lönerna i verkligheten och räknade på
guldbasis kunna jämföras med lönerna i t. e. Italien
och Polen (se för övrigt "Report of the Director" of the
International Labour Office, Geneva, 1934, sid. 18), och
inte har man hört att det är nödvändigt utestänga dessa
länders produkter från världsmarknaden på grund av
dess lägre arbetslöner. Att det inte är de låga lönerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free