- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 9. 2 mars 1935 - Japan av i dag, dess handel och industri, av ingenjör Aksel Kvarn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som avgöra konkurrensförmågan mellan skilda länders
industrier framgår t. e. av att den kinesiska
silkesindustrien, trots mycket lägre löner, inte alls kunnat
konkurrera med den japanska så fort den senare kommit
under modern ledning.

Lönerna i hela Japan ha under de senaste 20 åren
antagligen stigit procentuellt mera än i något annat
land, och det skulle därför kanske kunna tänkas att
denna ökning av lönerna kommer att fortsätta inom
industrien, speciellt om de goda tiderna i Japan få
fortfara. Jag kommer själv i håg hur oerhört fort lönerna
inom industrien pressades upp i Japan under de goda
tiderna under världskriget för att sedan under
efterkrigsåren åter sjunka och tror att detsamma kommer
att göra sig gällande återigen, så snart arbetarna i
Japan se att de kunna fordra mera. Med ökad
industriell produktion vore det onaturligt om ej även ökat
behov och nya önskningar skulle komma att göra sig
gällande. Å andra sidan är det emellertid så, att skall
man tala om "svältlöner" i Japan, så är det
beträffande det japanska lantbruket, som arbetar under
oerhört svåra förhållanden. Det är här Japans verkliga
svårighet ligger, och det skall bli intressant att se, huru
det problemet kommer att lösas. Av Japans hela
befolkning lever ungefär hälften av jordbruk (mot 20 % inom
industrien och 13 % inom handeln). På grund av att
3/4 av Japan är bergigt och den brukbara arealen liten
och svårbearbetad med stora kostnader för
gödningsämnen är förtjänsten inom jordbruket minimal. Under
de senaste åren på grund av depressionen inom
silkeindustrien, som drives som en binäring till lantbruket,
har staten fått träda stödjande emellan utan att
emellertid förhållandena avsevärt förbättrats, överskottet
av lantarbetarna söka sig till industrien, där lönerna äro
så avsevärt mycket bättre, och om förhållandena inom
lantbruket ej förbättras kommer detta att hålla nere
lönerna inom industrien. Det är därför knappast
troligt att, någon avsevärd ökning av industrilönerna i
Japan kommer att äga rum, i varje fall inte någon
som kan ha något större inflytande på landets
konkurrensförmåga på världsmarknaden, för så vitt inte
alldeles speciellt goda tider inträffa, vilket knappast är
troligt genom den politik på fastlandet, som Japan nu
engagerat sig uti. Förutom att lantbruket i Japan
kommer att fordra stort understöd från staten, som arbetar
med en ännu ej balanserad budget, kommer även
Mandchukuo under de närmaste åren att vara i stort behov
av finansiell hjälp för att få sitt lantbruk och sin
industri på lönande basis, något som kommer att bliva
ytterst betungande för Japan, som enligt vad förut sagts,
ännu inte heller lyckats få till stånd ett valutaöverskott
i handelsbalansen. Det är sant att skatterna per capita
i Japan f. n. äro jämförelsevis låga och kunna
uppskattas till ungefär endast 1/5 av Englands, men på grund
av ovanstående komma dessa helt säkert att stiga
åtskilligt, vilket naturligtvis kommer att ytterligare
hämma Japans konkurrensförmåga.

Den s. k. låga valutan i Japan kan anses till största
delen ha spelat ut sin roll och ger inte mera Japan
någon fördel.

Det är en gängse uppfattning att den japanska
industrien är statsunderstödd, men så är inte fallet till
någon nämnvärd grad, med undantag av att staten
försöker ingripa enande mellan skilda intressen och ofta
med mycket gott resultat. Sjöfarten däremot åtnjuter
statsunderstöd men ej i större utsträckning än vad är
fallet i t. e. Frankrike eller Italien för att inte tala om
U. S. A.

Föredragshållaren visade en kurva över strejkerna
i Japan. Under 1928—30, då det var goda tider, ökade
desamma kraftigt för att sedan, när man kan säga så
gott som krigstillstånd inträtt i Japan, åter minskas
kraftigt. Jag tror emellertid att hade de goda tiderna
ostört fått fortsätta skulle strejkerna ytterligare ha
ökats och att Japan kommer att ha mycket besvär med
sin arbetarstam på grund av kommande arbetslöshet.
De flesta japaner tro att de skola kunna lösa denna
fråga genom fortsatt industrialisering, men det är
många som tvivla därpå, i all synnerhet som fortsatt
rationalisering och därmed minskat behov av arbetare
anses alldeles nödvändig för att kunna konkurrera på
världsmarknaden. Kan inte förhållandena inom
lantbruket lösas tillfredsställande, så är det i så fall endast
förvärvande av kolonier lämpliga för japansk
utvandring, som kan lösa denna för Japan så oerhört viktiga
fråga.

Bland de industrier inom vilka den japanska
konkurrensen gjort sig särskilt gällande är textilindustrien,
porslinsindustrien och på de senaste åren
konstsilkeindustrien, inom vilken senare industri Japan nu
intager den andra platsen i världen näst efter U. S. A.
Dessutom tillkomma vissa saker inom
gummiindustrien och den kemiska industrien och naturligtvis
framförallt japanska leksaker och konstsaker för olika
ändamål, samtliga industrier för vilka den japanska
arbetskraften är särskilt lämplig. Inom den tekniska och
mekaniska industrien har Japan ännu ej lyckats göra
sig gällande på världsmarknaden. Inom
skeppsbyggeriet t. e., som Japan särskilt omhuldat allt sedan
landet öppnades på 1860-talet och som sedan länge kan
producera de största motorfartyg och dreadnaughts har
Japan inte kunnat konkurrera på världsmarknaden,
och jag har knappast hört talas om att något land
beställt några fartyg i Japan, om priset varit det
avgörande. För lättare teknisk industri t. e. instrument
o. d. har den japanska arbetaren särskild fallenhet,
och vi ha ju alla hört talas om de fruktansvärt billiga
japanska cyklarna och de elektriska lamporna, som
hålla på att översvämma världsmarknaden och som
mera än något annat använts för att utmåla Japan som
den stora skräcken. Japan är världens största
producent av trampcyklar, och det är ju därför naturligt
att deras cyklar böra kunna framställas billigt liksom
förhållandet är med bilproduktionen i U. S. A. Vår
firma, som även sysselsätter sig med import från
Japan, har emellertid roat sig med att taga hem några
dylika cyklar. Cyklarna voro av bästa japanska
fabrikat och kostade förpackade med lösa hjul och ekrar
men för övrigt fullt sammansatta och kompletta med
gummiringar, sadel etc. men utan verktyg, 23 shillings,
levererade Göteborg. Till tullen 20 kr. per cykel
oberoende värdet kom sedan kostnaden för hopsättning,
komplettering av saknade delar och reparation av vissa
sådana delar som t. e. frihjulsnavet, som inte skulle ha
godkänts av någon svensk cykelåkare. Med 10—15 %
förtjänst för oss själva kom cyklarna att stå i ett pris
som var 5—10 kr. mindre än vad t. e. Husqvarna
cyklar säljas för till återförsäljare. Sådana cyklar äro
naturligtvis osäljbara här i Sverige, och som också
chefen för Husqvarna, som i detalj studerat en av dessa
cyklar, i tidningspressen nyligen uttalade sig, så är
denna konkurrens utan all betydelse för en marknad,
där värde sättes på kvaliteten. Precis samma visade sig
förhållandet vara med de japanska elektriska
lamporna.

Vi ha ju alla hört den gamla historien om huru
japanerna kopierat den svenska tändsticksindustrien, när
verkliga förhållandet är att denna industri hittills varit
en hand- och hemmaindustri i Japan, och våra
tändsticksfabriker basera sin tillverkning på användandet
av de mest invecklade och moderna maskiner.

Ovanstående exempel med de japanska cyklarna har
naturligtvis inte dragits fram för att bevisa att Japan
inte kan producera annat än lågvärdiga artiklar och
därför inte kan konkurrera på världsmarknaden inom
t. e. maskinindustrien, tvärtom är ju Japan sedan
gammalt känt för att kunna producera mycket överlägsna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free