Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1935 - Japan av i dag, dess handel och industri, av Aksel Kvam - Diskussion av R. Thune - Erik Löfvén †, av Gustaf Halldin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saker, t. e. deras svärd, träsniderier etc., men priserna
bli då helt andra. Japanerna ha först ingående
studerat marknadsförhållandena speciellt i sådana länder,
där ingen nämnvärd industri finnes och därefter satt
i gång med produktion till tillräckligt lågt pris av
sådana saker som kunna säljas där. De ha förstått att
först välja sådana saker som passa för tillverkning i
deras land, och för dem har det viktigaste varit att
kunna få sysselsättning för så många människor som
möjligt. Det är otur för Japan att dess expansion
inom industri och handel kommit att äga rum under
en världsdepression, som den som nu varit rådande,
då alla marknader varit till ytterlighet eftersökta av
alla länder. Hade inte så varit förhållandet, skulle det
inte ha väckt en sådan oerhörd uppmärksamhet, och
Japan skulle säkert inte ha blivit utsatt för sådan
kritik. Det skulle då inte ha skrivits så mycket om huru
japanerna komma att ruinera världens industriella
produktion och nedbringa de civiliserade ländernas
levnadsstandard o. d. Åt dylika artiklar har
världspressen gärna givit sin spridning, men har det någon gång
kommit någon lugn och saklig behandling av den
japanska frågan har densamma inte väckt någon
uppmärksamhet.
Under de 30 år vi gjort affärer med Japan ha vi
endast haft de bästa erfarenheter av den japanska
hederskänslan i affärer, och jag tror knappast någon här
skulle tro mig, om jag relaterade dessa erfarenheter
något närmare. Som exempel skulle jag endast vilja
anföra min erfarenhet, då jag efter den stora
jordbävningen 1923, då vårt kontor i Tokio förstördes, under
1 1/2 års tid vistades i Japan. I många fall voro såväl
våra som kundens kontrakt förstörda och ingen hade
reda på vilka försäljningspriser som varit gällande för
maskiner och stål-order, som levererats strax innan
jordbävningen. Vi utfärdade nya räkningar med de
priser, som vi ansågo rättvisa, och inte i ett enda fall
uppstod så mycket som en dispyt därom, utan vi fingo
betalt till vartenda öre, trots att godset blivit totalt
förstört hos kunden i jordbävningen.
Fastän man inte kanske kan gilla allt vad Japan i
nationell hänförelse gjort under de senaste åren, så
måste jag säga, att jag anser deras politik riktig och
den enda möjliga för dem. Vore jag själv japan,
skulle jag vara oerhört stolt över mitt land.
Japan och Sverige äro snart sagt de enda länder i
världen, som behållit huvudet kallt och inte infört
några hämmande restriktioner för handeln länder
emellan, och vi svenskar åtminstone borde beträffande
Japan lugnt kunna säga som det heter i ordspråket
"Leben und leben lassen".
ERIK LÖFVÉN †.
Den 31 januari kom det djupt smärtsamma
budskapet om Erik Löfvéns bortgång. Glad och
vänsäll stod han nyss mitt ibland oss. Inte anade han
då, och inte anade hans vänner, att liemannen stod
så nära.
Erik Löfvén föddes i Stockholm den 12 augusti
1881 och växte upp i ett hem med höga kulturella
intressen. Därom gav han sina kamrater städse
tydliga bevis. Med sina goda kunskaper på olika
områden, med sin ljusa livsåskådning och sin
hjälpsamhet blev han i skolan, på teknis och sedan inom den
kår, han kom att tillhöra, då han valde
mariningenjörens bana, den högt värderade kamraten och för
dem, som hade förmånen närmare lära känna honom,
den gode, pålitlige vännen. Han hade lätt att kläda
sina tankar i ord och spred med sitt sympatiska och
hjärtliga väsen alltid trevnad omkring sig.
Löfvén avlade studentexamen vid högre
latinläroverket å Norrmalm 1900 och kompletteringsexamen
på reallinjen följande år samt utexaminerades från
tekniska högskolan, avdelning för
skeppsbyggnadskonst, 1905. Efter anställning vid olika verkstäder
blev han 1906 antagen till mariningenjörsaspirant.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
