- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 2 mars 1935 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EKONOMISK ÖVERSIKT.

Den politiska utjämning, som är en förutsättning för
världens ekonomiska tillfrisknande, synes för varje dag
allt avlägsnare. Knappt ha de omedelbara
orosanledningarna i Mellaneuropa försvunnit förrän krigsfaran
tagit en mera konkretiserad form i "motsättningen"
mellan Italien och Abessinien. Uppenbart är, att de
inom Nationernas förbund för freden verksamma
krafterna icke med hänsyn till Förbundets fortsatta existens
vågat framträda. N. F:s misslyckade protest mot Japans
expansionssträvanden i Kina ligger alltför nära i tiden
för att institutionen skulle tåla vid även ett
misslyckande gentemot Italiens expansionssträvanden i
Afrika. Det självmedvetna Italiens utträde ur N. F.
skulle bliva N. F:s dödsstöt. Stormakterna inom N. F.
ge därför Italiens strävanden om icke sin välsignelse
så dock sin välvilliga sanktion. En åderlåtning i
Afrika är vida att föredraga framför en dylik i Europa
och är dessutom ägnad att finansiellt försvaga det
ekonomiskt allt annat än starka Italien — allt till fromma
för den europeiska freden. Frånvaron eller
försvagningen av en komposant i kraftspelet i Centraleuropa
torde vara ägnat att förenkla lösningen av de problem,
som där äro aktuella. Den gest, som uteblivit från
N. F:s sida mot den anda, som kännetecknar Italiens
åtgärder och som strider mot N. F:s anda, har
däremot Japan kostat på sig (genom sin ambassadör i
Rom). Japan utträdde självt en gång ur N. F. på
grund av en gest i en likadan situation. Liksom N. F:s
åtgärder och dessas verkningar stannade vid gesten,
så stannar förvisso även Japans därvid. Så långt bort
ifrån sin flottas baser är även Japan kraftlöst.
Situationen är dock allt annat än kännetecknad av den
fredens anda, på vilken samarbetet i N. F. bygger. De
tunga industrierna blomstra över allt i världen till
väsentlig del på grund av att rustningarna äro mera
omfattande än någonsin tidigare undantagandes under
kriget. Den omständigheten, att praktiskt taget alla
arméer och flottor nu befinna sig i en period av
nydaning av sitt f. n. tekniskt i hög grad efterblivna
material, utgör säkerligen den största garanti för att
Europa under de närmaste åren icke behöver räkna
med något krig, i vilket stormakter uppträda mot
varandra. Den ogynnsamma ekonomiska konjunkturen
torde i sin tur vara ägnad att i viss mån retardera
rustningarnas takt och minska faran för krig.
Måhända torde de år, som krigsmaterialens modernisering
kräver, kunna skänka en tillräcklig frist för
möjliggörande av en viss avspänning i den politiska
situationen. Den största faran för framtiden ligger säkerligen
i den krigets anda som präglar uppfostran i vissa
europeiska diktaturstater. Den gör Nationernas
förbund till en anomali. Även om Japan och Tyskland
återinträdde i förbundet och Italien och Ryssland
kvarstanna där, skulle detta sakna betydelse för N. F:s
verksamhet i allt som är av större betydelse för Europa
och världsfreden. Den anda som härskar i dessa stater
ha manifesterats avvika så i grunden från den, som
har med fred och Nationernas förbunds verksamhet
att göra, att N. F:s betydelse måste bliva ytterligt
ringa även i framtiden. Dessa stater kunna icke i sin
verksamhet inom Nationernas förbund i fall, då deras
intressen starkare beröras, väntas handla annorlunda,
än som dikteras av den anda, som råder inom dem.
N. F. blir ett organ för tyglande av de mindre
medlemmarna och ett tillgodoseende av de störres intressen
gentemot dem i former, som verka mindre stötande.

Medan sålunda den politiska utjämningen, som är en
förutsättning för "normala" kapitalrörelser mellan
länderna, för valutornas stabilisering och därmed för ett
vidgat handelsutbyte mellan länderna samt därav
följande högre levnadsstandard, alltjämt dröjer, växa de
av staterna i syfte att försvåra utrikeshandeln
vidtagna åtgärderna i antal och omfattning. Italien
reducerar sin import till ett minimum av allt att döma
för att stödja sin valuta, vars anknytning till guldet
synes utgöras av bräckligare band än nära nog någon
annan stats. Kvoteringar och importförbud födas
dagligen i de mest skilda länder. Clearingförfaranden
införas. Tyskland synes i hög grad missbruka sina avtal
med sina kreditorländer för att möjliggöra en import,
som utom dessa avtal torde ha varit omöjlig att
åstadkomma. De länder, som ha importöverskott på
Tyskland, ha på grund av clearingavtalen i stor
utsträckning fått se, huru dessa importöverskott i direkt strid
med grunderna för avtalen försvunnit och de belopp,
som skulle gå till förräntning av Tysklands skulder,
aldrig blivit disponibla. De förklaringar, som från
tysk sida förebragts, sakna, åtminstone i vad rör
Sverige, varje relevans i saken. Tyskland har givetvis
varit fullt medvetet om de förutsättningar, på vilka
avtalet bygger, och mer än väl insett, att Sverige icke
genom avtalet syftat att ge Tyskland en förmån, som
det icke haft utan detsamma. Tyskland har tidigare
visat sig sakna känsla för betydelsen av fullgöranden
av åtagna förpliktelser gentemot utlandet. Denna brist
blir tydligen ju mera tiden lider alltmera framträdande.
Det förefaller, som om Schacht skulle i allt för hög
grad bygga på den glömska utlandet tidigare, t. e. vid
den tyska inflationen, så snart visat, efter sedan det
gjort stora förluster på Tyskland. En hög tysk
levnadsstandard utan stor utrikeshandel är otänkbar, och
en utrikeshandel byggd på byteshandel i en anda, som
betingas av schachtska metoder, är också en
orimlighet. Ett omfattande internationellt handelsutbyte
fordrar såsom ett led i sitt maskineri utländska
krediter. Dylika bygga i sin tur på tilltro till
kredittagarens vilja och förmåga att fullgöra sina
förpliktelser. Den tilltron gör den nuvarande tyska
utrikeshandelspolitiken allt för att i grunden förstöra. På
kortare sikt och under en massuggestionens inverkan
kan folkets krav på förbättrade levnadsvillkor
undertryckas, men icke i längden, därest icke den kulturella
utvecklingen skall hämmas. Den nuvarande
kortsiktspolitiken måste därför inom en relativt snar framtid
komma att bytas mot en på längre sikt, som tar
hänsyn till nödvändigheten av ett i rimligare former
bedrivet ekonomiskt umgänge med världen utanför de
egna gränserna.

Även om sålunda den senaste rapportmånaden
medfört en hel del jobsposter om ytterligare försvårande
av handelsutbytet med andra länder, så har dock
produktionsstatistikens senaste siffror icke företett någon
försämring. Såsom sådan torde man icke kunna
beteckna den relativt obetydliga försvagning av vissa
produktionssiffror från U. S. A., som konstaterats för
de sista februariveckorna, då ju t. e. en så tungt
vägande industri som järn- och stålproduktionen visar
så starkt utnyttjande av kapaciteten som 53 proc. för
sista rapportveckan, för vilken uppgift föreligger.
Detta innebär en förbättring mot samma tid i fjol på
omkring 25 proc. och en ännu starkare gentemot
december i fjol. Under januari i år utnyttjades
genomsnittligt omkring 48 proc. Bilproduktionen väntas bli en
tredjedel större under februari i år än i fjol.
Textilindustriens råvarukonsumtion antyder en
sysselsättning, som är icke obetydligt större än den ett år
tidigare. Den elektriska kraftförbrukningen visar fortsatt
stegring jämfört med 1934, men denna är icke fullt så
stor som då. Järnvägstrafiken håller sig en aning över
nivån förra året. Att förbättringen är så obetydlig,
uppges väsentligen ha sin grund i konkurrensen med
automobiltrafiken. Järnvägsbolagen befinna sig alltjämt i en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free