Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 80 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 9 mars 1935 - Olika slag av elektroder, deras skillnad i metallurgiskt hänseende samt därutav betingade skillnader hos svetsmaterialet, av Elis Helin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1

Av fig. 1 (enligt O.
Hvamb) framgår, att
närvaron av syre icke
inverkar på
förlängningen men att den
däremot verkar
sänkande på övriga
egenskaper. Det
förhållandet, att de båda
tjockbeklädda elektroderna
kunna giva
svetsmaterial med samma
förlängning trots skillnad i
analys och
brotthållfasthet, får därigenom
sin förklaring.

Kvävet enligt fig. 2
(även av O. Hvamb)
verkar sänkande på
förlängning och
slagseghet men ökande på
sträck- och brottgräns
samt hårdhet. Härigenom förklaras den lägre
töjningen hos svetsgodset efter bar tråd och
tunnbeklädd elektrod och samtidigt det förhållandet, att den
bara tråden giver svetsmaterial med lägre förlängning
än den tunnbeklädda elektroden.

Det är som synes svårt att undvika syre och kväve
i svetsgodset. På grund av dessa båda elements
verkningar på de mekaniska egenskaperna samt den
bara trådens användningsområde kan det vid
svetsning med detta tillsatsmaterial vara bra att få in en
del kväve, emedan förluster i hållfasthet genom
bortfärskningen av C och Mn till en del
kompenseras därav.

I England användas vid svetsning med
tjockbeklädda elektroder mest 3,25 och 4 mm dimensioner,
sällan grövre. Man anser nämligen, att grövre
elektroder giva svetsmaterial av sämre kvalitet vilket
yttrar sig i lägre värden å förlängning och
kontraktion. För att undersöka hur härmed förhåller sig,
tillverkades med elektroden C helsvetsade
dragprovstycken, tre av varje elektroddimension. För att
tillräcklig materialmängd skulle erhållas för provningen,
valdes en diameter av 20 mm för provstyckena.

Elektroddimension                 4         5                 6                 7         8                 10

Sträckgräns kg/mm²         35,7         34,3         34,4         32,5         29,3         32,4

Brottgräns „                 47,6         46,9         46,4         43,2         41,5         42,4

Förlängning 1/2 N

mätlängd .......                 27,1         27,0         25,1         27,1         27,0         24,1

Förlängning 1/1 N

mätlängd ..............        22,8         23,0         20,0         21,1         22,6         19,3

Kontraktion ............        43,6         44,1         48,7         45,0         38,4         42,0

Ovanstående tabell och fig. 3 visa, att sträck- och
brottgränser falla med ökad elektroddiameter, under
det att förlängning och kontraktion hålla sig i stort
sett konstanta. Att man för de grövsta
dimensionerna får något lägre värden i sträck- och
brottgränser är beroende på flera faktorer, vilka dock
äro svåra att utröna. Med stöd av försöksresultatet
måste det påståendet, att grövre dimension giver
sämre svetsgods, betecknas såsom mindre riktigt i
den mån kvaliteten bedömes efter förlängning och
kontraktion.

Fig. 2.

Det torde vara av intresse att lära känna
strömstyrkans inverkan på svetsgodsets kvalitet efter en
elektrod, som lämnar en metallurgiskt neutral slagg,
då samma utgångstillstånd råder i provstycket vid
varje ny strängs läggande. För detta ändamål
tillverkades helsvetsade, 10 mm runda dragprovstänger
och försök gjordes med

A) hög strömstyrka, 230 amp. Provet fick kallna
mellan varje sträng.

B) låg strömstyrka, 130 amp. Provet fick kallna
mellan varje sträng.

C) strömstyrka = medelvärdet av de båda
ovanstående. Provet hölls hela tiden i god rödvärme.

Den använda elektroddimensionen var 4 mm.

Försök                                                 A                B                C

Sträckgräns kg/mm² .....................        38,8         36,5         35,8

Brottgräns „ ..........................                45,9         44,9         42,7

Förlängning 1/2 N mätlängd % .....         29,3         28,4         34,0

Kontraktion % .............................        54,8         52,8         56,6

Någon egentlig skillnad mellan försöken A och B
förefinnes således ej, ehuru A lämnar något bättre
värden än B. Därutav får man dock icke draga den
slutsatsen, att hög strömstyrka alltid är enbart

Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>