Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 85 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 9 mars 1935 - Notiser - Fischer-Tropschs bensinsyntes - Feras vårmöte - Internationella materialprovningsföreningens kongress - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Karlskrona, av N. Lk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anordning för syntetisk framställning av oljor enligt Fischer-Tropschs metod.

kemiska verkningar, dels rent fysikalisk inverkan.
Närvaron av alkali disponerar för bildning av högre, fasta
paraffiner. Koppar sänker reaktionstemperaturen.
Kiselgur och silicagel förstora kontaktytan och fördela
substansen på ett lämpligt sätt. Torium och mangan
ingå i kontaktsubstanserna som oreducerbara oxider och
kunna möjligen förändra metallgittret. Samma verkan
uppnås med de s. k. legeringsskeletten, framställda av
exempelvis kobolt eller kobolt och nickel tillsammans
med kisel, som utlakas med natronlut.

Syntesgasens frihet från svavel är även vid denna
syntes av största vikt. Numera finnas metoder att
borttaga även organiskt bundet svavel så när som på en
halt av 0,2 g pr 100 m³ gas. Katalysatorns aktivitet
minskas med tiden beroende dels på en långsam
svavelförgiftning, dels på rekristallisation, varigenom
kontaktytan minskas, dels på paraffinbeläggning.
Regenerering av kontakten sker genom paraffinets extrahering,
kontaktsubstansens upplösning och därpå följande
utfällning efter filtrering.

De tekniska anordningarna framgå av fig.
Syntesgasen framställes i en vattengasgenerator a, passerar
gastvätten b och reningskistorna c samt finrenaren d.
Reaktionsvärmet bortföres av cirkulerande olja f, som
kyles i en värmeutbytare g under ångalstring. Den ur
reaktionskammaren e utkommande gasens volym är
endast 25 % av den inkommande gasens. Tyngre olja
(kogasin II) samt vatten utfalla i vattenavskiljaren h,
lättbensinen i restgasen erhålles i apparaten i genom
oljetvättning eller uttages med hjälp av aktivt kol.
Hittills har man ur gas med ca 29 % Co och 58 % H₂
erhållit mellan 100 och 120 g flytande kolväten pr m³. Det
teoretiska utbytet är 180 g, och man väntar sig kunna
komma detta närmare än f. n. är möjligt.

Kostnaderna för processen bero främst på kostnaden
för syntesgasen och på utbytet. Proportionen mellan
koloxid och väte bör vara 1 : 2. Vid förgasning vid låg
temperatur och större ångtillsats än vid vanlig
vattengasframställning erhåller man en gas med 2 delar CO,
4 delar H₂ och 1 del CO₂. Vid rätt ledning av processen
är koldioxiden en inert gas. Man kan även katalytiskt
konvertera 1/3 av vattengasen med ånga.

Vid syntesen erhålles en blandning av oljor (kallad
kogasin) och vatten i proportioner mellan 1 : 1 och 1 : 2.
Oljorna bestå av alifatiska kolväten i blandning med
mono-olefinkolväten. De senares procentuella andel är
större i de lättare än i de tyngre fraktionerna. Inga
smörjoljor erhållas, men sådana kunna framställas ur
kogasin enligt enkla metoder. Oljorna svara
beträffande sammansättning närmast mot de pennsylvaniska oljorna.

Vid bruk av koboltkontakt och en blandgas med 29 %
CO och 58 % H₂ erhållas i medeltal följande mängder:

                                        Kokpunkts-         Vikts-         Därav

                                        intervall                 %         olefiner

Gasolin ...................         <30°                 4                 50

Bensin ....................         30—200°         62                 30

Olja ......................         > 200°                 23                 10

Fast paraffin ur oljan         Smpkt 50°         7

D:o ur kontaktsubst.         „ >70°                 4

Gasolinen är efter tvättning med alkalier för
neutralisering av ev. halt av syror direkt användbar som
motorbränsle men måste vid motorer med högre
kompression försättas med alkohol, bensol, blytetraetyl eller dyl.
Den högre fraktionen kogasin II är efter paraffinets
avskiljande en utmärkt dieselolja. Frågan om paraffinets
användning är ej fullt löst, men man arbetar f. n. med
försök att ur paraffin framställa fettsyror. För
framställning av smörjoljor ur de tyngre fraktionerna finnas
åtminstone tre tämligen enkla metoder.

Feras vårmöte. I år håller Föreningen för
elektricitetens rationella användning för första gången ett
självständigt möte, vilket förlagts till Sydsverige med
tyngdpunkten i Malmö. Förhandlingarna börja den 14 mars,
och mötet fortsätter sedermera i Köpenhamn den 15 samt
avslutas i Hälsingborg den 16 mars. Besöket i
Köpenhamn sker på inbjudan av och i samarbete med Danske
Elektricitetsværkers Förening.

Internationella materialprovningsföreningens kongress
kommer icke, som tidigare ställts i utsikt, att avhållas
under innevarande år. På grund av ekonomiska skäl
har kongressen måst uppskjutas, och såvitt nu kan
bedömas kommer den att äga rum i London sannolikt
hösten 1936. Så snart definitivt beslut fattats om tiden
för kongressen, kommer meddelande härom att lämnas.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Tekniska föreningen i Karlskrona

avhöll sitt årssammanträde på Stadshotellet den 12
januari under ordförandeskap av vägingenjör W.
Mannerfelt. I föreningen invaldes sex nya medlemmar.
Härefter företogs val av styrelseledamöter och
tjänstemän för år 1935. I styrelsen invaldes civilingenjörerna
L. O. Skantze och J. Löfgren samt mariningenjör J. H.
Qvistgaard. I styrelsen kvarstå sedan föregående år
vägingenjör W. Mannerfelt och disponent U. Larson,
Kallinge. Till styrelsesuppleanter valdes direktör E.
Kockum, Ronneby, ingenjör N. Lindbäck och
distriktslantmätare N. Enéll. Till tjänstemän utsågos:
ingenjör N. Lindbäck, skattmästare och sekreterare, med
mariningenjör J. H. Qvistgaard som suppleant samt
maskiningenjör F, Åberg klubbmästare med ingenjör H.
Malmrot som suppleant. Till revisorer omvaldes
apotekare I. Borgström och ingenjör H. Lundgren med
ingenjör K. Sundewall som suppleant.

Styrelseberättelse för det gångna året jämte
balansräkning och revisionsberättelse föredrogs, varvid decharge
beviljades styrelsen.

Härefter vidtog gemensamt med Flottans
ingenjörsförening nyårsfest, till vilken jämväl medlemmarnas
damer voro inbjudna. Ett intressant av bilder
beledsagat föredrag hölls av disponenten friherre Carl
Hermelin, Pukeberg, över ämnet: "Om glas och
glastillverkning."

Sammankomsten avslutades med supé och samkväm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>