- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
87

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1935 - Arbetsanalys och tidsstudier, av Olof Kärnekull

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Teknisk Tidskrift

HÄFT. 11 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 MARS
ÅRG. 65 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1935
INNEHÅLL: Arbetsanalys och tidsstudier, av överingenjör O. Kärnekull. — Det utrikespolitiska kvartalet,
av Rütger Essén. — Rota-mätaren. — Sammanträden.

ARBETSANALYS OCH TIDSSTUDIER.



Arbetsanalys och tidsstudier voro
föremål för en konferens å teknologföreningen
den 25 febr. 1935, vilken konferens ordnats
av teknologföreningens avd. för industriell
ekonomi och organisation i samarbete med
ingenjörsvetenskapsakademien.
Programmet upptog dels ett föredrag över ämnet
"Zeitstudien, ihre Entwicklung und ihr
jetziger Stand in Deutschland" av
Regierungsbaumeister E. Kothe och dels ett
föredrag av överingenjör C. Tarras Sällfors
rörande "Enhetlig terminologi för
tidsstudietekniken". Därefter följde diskussion.
Överingenjör Olof Kärnekull skildrar och
kommenterar i det följande konferensen.

Industriens rationalisering bedrives i skilda länder
och även inom samma land efter sinsemellan
mycket olika former. Tillämpningen av dessa
rationaliseringsformer har även mycket olika verkningar,
och det är med hänsyn härtill, som man skiljer
mellan å ena sidan kapitalkrävande
rationaliseringsformer — vartill man i stort sett räknar den tekniska
rationaliseringen (mekaniseringen) — å andra sidan
icke kapitalkrävande rationaliseringsformer. Till
denna sista grupp räknar man bl. a. arbetsplanering,
standardisering och industriellt forskningsarbete.
Naturligtvis kräva även dessa rationaliseringsformer
penningutlägg, men de kräva ingen ökning av
kapitalmängden per produktenhet utan minska tvärtom
kapitalbehovet per framställd enhet — till skillnad
från den tekniska rationaliseringen, som medför en
ökning av kapitalmängden per produktenhet.

Valet av rationaliseringsform bör således väljas
med hänsyn till tidsläget, och just nu torde det
framför allt vara de icke kapitalkrävande
rationaliseringsformerna — planeringsarbetet, standardiseringen och
forskningsarbetet — som ha sin konjunktur.

Det industriella forskningsarbetet, som angivits
som nyckeln till industriens utveckling och framgång,
har tidigare huvudsakligen inriktats på analyserandet
av själva produkten (såsom värmebehandling,
legering, mekanisk bearbetning etc.). Men under hand
har det framstått allt tydligare, att den vetenskapliga
forskningen även är av betydelse för analyserandet
av arbetsmetodiken, arbetsbetingelserna och
människans förutsättningar för ett effektivt arbete.

Ett verkningsfullt medel att bedriva forskning av
denna art har industrien i arbetsanalysen medelst
tidsstudier. Ser man begreppet tidsstudier mot
denna bakgrund, är det ett relativt nytt begrepp inom
svensk industri. Föregångsmannen i Sverige var
utan tvekan överingenjören John A. Carlson. Efter
honom har bl. a. överingenjören C. Tarras Sällfors
fört frågan framåt på ett energiskt och förtjänstfullt
sätt, icke minst i sin egenskap av sekreterare i den
kommitté för tidsstudieforskning, som 1933 tillsattes
av ingenjörsvetenskapsakademien.

Denna kommitté[1] inriktade sig på att i första hand
få fram en enhetlig terminologi, ty det visade sig, att
förrådet av fackuttryck visserligen var mycket stort,
men att dessa uttryck ej voro entydligt definierade.
När ett preliminärt förslag till en enhetlig terminologi
för tidsstudietekniken förelåg från kommittén,
ordnade ingenjörsvetenskapsakademien i samarbete med
teknologföreningens avdelning för industriell
ekonomi och organisation en konferens, vid vilken detta
prelimiära terminologiförslag skulle diskuteras av
representanter för industri och teknologi.

I samband härmed hade inbjudits en framstående
tysk fackman, Regierungsbaumeister E. Kothe, att
redogöra för frågans nuvarande läge i Tyskland.

För att komma över de svåra åren närmast efter
kriget, sade herr Kothe, blev det nödvändigt att så
snabbt som möjligt organisera den tyska industrien
— som ju i stort sett måste gälda krigsskulderna —
för produktiva arbetsinsatser. Tiden, arbetstiden, är
ju en grundfaktor vid industriprodukternas
kalkylering och tidsstudier har blivit ett livsvillkor för den
tyska industrien. I Tyskland skapade man därför
redan 1924 ett särskilt organ, Reichsausschuss für
Arbeitszeitermittlung (Refa), som bl. a. har till uppgift
att sammanhålla allt forskningsarbete på
tidsstudieområdet inom olika grenar av industrien.
Föredragshållaren lämnade vidare en utförlig, intressant, ofta
medryckande skildring av den tyska industriens
forskningsmetoder och de anmärkningsvärda
resultaten av detta arbete.

Därefter redogjorde överingenjören C. Tarras
Sällfors för tidsstudiekommitténs preliminära förslag till
enhetlig terminologi för tidsstudietekniken.
Förslaget hade i språkligt hänseende preliminärt granskats
av professor Otto von Friesen, som bl. a. framhållit,
att det vedertagna ordet tidsstudier såsom
benämning på en metod, ett förfaringssätt, ur
språkvetenskaplig synpunkt borde heta tidsstudium. Ingenjör
Sällfors lämnade en koncis och med ljusbilder belyst
framställning av terminologiförslaget och efter att
särskilt ha understrukit att förslaget var preliminärt
hemställde han att få det kritiserat. Förslaget hade
utlämnats till ett antal representanter för industrien före
konferensen (men kommittén har alldeles påtagligt visat
en alltför stor njugghet vid utlämningen av förslaget).

[1] Kommittén har följande sammansättning: överingenjör
Alex Engblom, ordf., överingenjör C. Tarras Sällfors, sekr.,
överingenjör Patrik Rydbeck och civilingenjör Erik Bergendal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free