Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1935 - Arbetsanalys och tidsstudier, av Olof Kärnekull - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När nu detta första förslag till enhetlig terminologi
framlägges, har likväl tidsstudiearbete bedrivits
under minst femton år — mer eller mindre
vetenskapligt naturligtvis — inom svensk industri. Detta har
givetvis haft till följd, att en viss terminologi redan
hunnit inarbetas, och vissa fackord ha hunnit få en
viss hävd. Någon enhetlighet i terminologien har
icke förekommit, utan vi ha allesammans tämligen
fritt och ofta kanske slentrianmässigt översatt
engelska eller tyska ord beroende på, ur vilken litteratur
vi inhämtat våra kunskaper. Så är t. e. förhållandet
till och med i fråga om själva grundbegreppet,
tidsstudier (time studies, Zeitstudien). När så ett
terminologiförslag framlägges, som i vissa punkter söker
rätta till begreppen, är det en naturlig sak, att
meningarna kunna brytas. Och det var ju också
avsikten med konferensen.
Den diskussion, som följde på föredraget, visade
emellertid, att tidsstudiekommittén i de väsentliga
punkterna framlagt ett gott förslag.
Diskussionen kom huvudsakligen att röra sig om
begreppet tidsstudier, som ett flertal representanter för
industrien ansågo böra utbytas mot ordet arbetsstudier.
Ingenjören K. Stenhane, Sandviken, som framförde
detta förslag, motiverade det med dels att
arbetsstudier är ett vidare begrepp, som i sig inrymmer även
tidsstuderandet och dels att ordet arbetsstudier ur
psykologisk synpunkt vore att föredraga. I detta
förslag instämde direktörerna Ivar Olsson, H. Th.
Holm, Helge Ericson och H. Thorelli samt
civilingenjören J. Sager såsom representant för deltagarna
i den av Sveriges industriförbunds
arbetsledareinstitut ordnade och pågående kursen i tidsstudier.
Ingenjör Stenhane ansåg även att tidsstudieavdelning
borde ersättas med ordet arbetsbyrå.
Någon meningsskiljaktighet på den punkten kan
man icke heller tala om, ty kommitténs ordförande,
överingenjören Alex Engblom, framhöll, att man även
inom kommittén mycket ingående diskuterat frågan,
huruvida arbetsstudier eller tidsstudier skulle vara
den rätta terminologien. "För min egen del", sade
talaren, "har jag inom kommittén kraftigt hävdat
samma uppfattning, som här har gjort sig gällande
till förmån för begreppet arbetsstudier" och
åberopade även sitt föredrag vid den första konferensen
på teknologföreningen i februari 1934.
I ett sakligt och vägande inlägg fäste
civilingenjören Fredr. Berthelius kommitténs uppmärksamhet
bl. a. på att ordet "arbetsoperation" använts i två
olika betydelser, att definitionerna av "centraltid" och
"30 % metoden" borde omformuleras, att ordet
"arbetstid" fått en annan betydelse, än vad man är van att
inlägga i detta begrepp och att begreppet "negativ
förlusttid" borde utbytas, emedan detta måste betyda
en vinst fastän man i förslaget menar tidsförluster.
Direktören Ivar Olsson hemställde att kommittén
skulle taga under övervägande, huruvida ordet
"utvald tid" icke borde utbytas. Det är denna tid, som
ligger till grund för ackordsbestämningen, och det
ordet kommer förmodligen framdeles ofta upp även
vid förhandlingsbordet. Med hänsyn till att även
arbetarna måste få fullt klart för sig, att dessa tider
icke blivit godtyckligt utvalda av arbetsgivaren, utan
att de faktiskt blivit konstaterade på arbetsplatsen
borde begreppet "utvald tid" utbytas mot
"konstaterad tid".
Vidare fäste talaren uppmärksamheten på att ordet
tillverkningsprocess i terminologiförslaget använts i en
annan betydelse än den nu i industrikretsar vanliga.
I inledningen säger kommittén: "En tidsstudie kan
i allmänhet indelas i följande olika huvudfaser:
1) Insamlande av uppgifter rörande det arbete,
som skall utföras, såsom beträffande råmaterialets
beskaffenhet, den önskade kvaliteten hos den bearbetade
produkten, etc.
2) Undersökning av arbetsplatsen, såsom dess
lämplighet för arbetet ifråga, i avsikt att eliminera
alla faktorer, som kunna göra arbetet onödigt
tröttande, orsaka överflödiga rörelser hos arbetaren och
andra tidsförluster, ävensom undersökning av
eventuella maskiner och verktyg, som användas.
3) Undersökning av den arbetsmetod, som tillämpas,
i avsikt att förenkla och förbättra denna. Eventuellt
kan tidtagning härvid förekomma för att jämföra
tiderna för olika tempon, då de utföras på olika sätt.
4) Tidtagning av arbetet, sedan alla förbättringar
genomförts.
5) Bearbetning av siffermaterialet från tidtagningen
och fastställande av ackordstiden."
Av dessa huvudfaser var det enligt talarens
uppfattning endast pkt. 4 och 5, som kunna definieras
som tidsstudier under det att pkt 1, 2 och 3 närmast
borde definieras som metodstudier.
I diskussionen deltogo ytterligare ett stort antal
talare, vilkas yttranden av utrymmesskäl icke här
kunna, återgivas.
Kommitténs ordförande tackade för den positivt
inställda kritiken av terminologiförslaget och framhöll
att kommittén givetvis nu skulle taga upp
terminologifrågan till förnyad omprövning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
