- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
98

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 12. 23 mars 1935 - Något om utbildning i gassvetsning - Kontroll vid bågsvetsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

automobilreparatörer, bleck- och
plåtslageriarbetare osv. har institutet även medtagit svetsning.
Även hava ett par apparatfirmor anordnat
svetsningskurser på olika platser.

Den enda svetsningsskola av mera permanent
natur i Sverige är ännu så länge Carbidkontorets
svetsningsskola i Göteborg. A.-b. Svenska carbidkontoret
i Göteborg började redan år 1914 intressera sig för
svetsningsundervisning och på dess initiativ tillkom
år 1915 "Fackskolan för acetylensvetsning" i
Halmstad, som leddes av rektor Olle Månsson och
lämnade undervisning dels till Halmstads tekniska
skolas elever, dels till utomstående. Då denna skola
på grund av omorganisation av Halmstads tekniska
skola år 1919 måste nedläggas, började
Carbidkontoret egen skolverksamhet år 1920, vilken
verksamhet dock år 1922 blev t. v. nedlagd.

Är 1927 började de första resultaten av
ovannämnda forsknings- och försöksarbeten utomlands
att bliva bekanta. Dessa resultat voro sådana, att
Carbidkontoret ansåg det önskvärt få dem
allmännare kända även i vårt land och de nya
svetsningsmetoderna tillämpade. I planen för det
upplysningsarbete som då sattes igång ingick följaktligen även
svetsningsundervisning enligt modern metod. Efter
studium av de då förnämsta svetsningsskolorna på
kontinenten, deras program och metoder återupptog
på våren 1928 Carbidkontorets svetsningsskola sin
verksamhet som sedan pågått regelbundet. Hittills
hava endast nybörjarekurser anordnats,
huvudsakligen i form av aftonkurser, men även ett antal
dagskurser hava givits. Tillströmningen av elever till
dessa nybörjarekurser har varit och är fortfarande
så stor att skolan ej ännu varit i tillfälle ordna
fortsättnings- och specialkuser. Skolledningen anser för
övrigt att för fyllandet av det närmaste behovet bör
f. n. största vikten läggas på att ett tillräckligt stort
antal helst unga män bibringas en grundläggande
teoretisk och praktisk kunskap i nutida
gassvetsning. De hava då en fast grund att bygga på och
få t. v. i sin praktik skaffa sig den behövliga
träningen.

Skolans 50:de kurs börjar inom kort och med den
har skolan haft i det närmaste tusentalet elever.

Det är emellertid ej endast svetsare som behöva
utbildning i yrket. Även ingenjörer och arbetsledare
behöva teoretisk och praktisk kunskap i svetsning,
dels för åstadkommandet av svetsningstekniskt
riktiga konstruktioner, dels för övervakandet av
svetsarnas arbete. Detta behov börja vederbörande själva
att mera inse. I deras egen utbildning ingick ju ej
detta numera så viktiga ämne, och de hava sedan i
allmänhet ej haft tid och tillfälle att sätta sig in i
saken närmare. Det är mer än en ingenjör och
arbetsledare som de sista åren lidit av att faktiskt
vara i händerna på sina svetsare.

Undervisning i svetsning bör därför införas vid
de tekniska läroanstalterna, såväl högre som lägre,
och det är att hoppas, att det arbete som i detta
avseende börjats skall utvecklas och leda till goda
resultat. Beslutet om inrättandet av ett
svetsningstekniskt laboratorium vid tekniska högskolan torde
kanske kunna tydas som ett gott varsel.

Karl Boström.

KONTROLL VID BÅGSVETSNING.

Det må erkännas, att bågsvetsningen i sin
begynnelse icke alltid gav intryck av betryggande säkerhet
och många ansågo för icke så länge sedan som ett
villkor ur säkerhetssynpunkt, att man hade tillgång
till metoder, med vars hjälp en effektiv efterkontroll
av svetsfogen kunde göras. Många försök att
frambringa sådana metoder hava gjorts, men man kan
dock säga, att någon praktisk betydelse ha dessa icke
fått annat än i undantagsfall. Man anser sig i stället
nått säkerheten på den mera positiva vägen att
genom omsorgsfull förarbetning och planering och
noggrann övervakning av arbetskraftens kvalifikationer
eliminera felorsakerna.

Denna art av kontroll torde även i någon mån
bidragit till klarläggandet av de olika felens vid
svetsning orsaker och därigenom haft en viss inverkan på
utvecklingen av bågsvetsningens hjälpmedel, framför
allt på elektroderna. Man kan bara på de två senaste
åren förmärka en tydlig tendens mot en mera
allmän användning av elektroder av högre kvalitetstyp
än tidigare, vilket till viss grad säkerligen orsakats
av att kontrollen gått mera i detalj än om dennas
tyngdpunkt varit förlagd till efterkontroll. Denna
utveckling, som i viss grad kan betecknas som en
svetsningsteknikens anpassning efter tillgängliga
kontrollmetoder och stegrade kvalitetsfordringar, är ur
säkerhetssynpunkt av stor betydelse.

Svetsningskontrollen torde i huvudsak fungera
enligt följande plan: 1) Val av grundmaterial. 2) Val
av svetsmaterial. 3) Kontroll av konstruktion.
4) Kontroll av svetsningsplan. 5) Elektrodprov.
6) Svetsareprov. 7) Eventuella principprov. 8)
Kontroll under arbetsutförande. 9) Yttre besiktning.
10) Stickprov. 11) Eventuella belastningsprov.

Ett närmare ingående på ett dylikt kontrollarbetes
gång skulle i detta samband föra allt för långt. En
blick på de vanligast förekommande felaktigheterna
i svetsfogar kan emellertid giva en viss uppfattning
av de ovan nämnda punkternas innebörd.

1) Otillräckliga hållfasthetsegenskaper vid felfri
svetsning
bero på felaktigt vald elektrod. Genom
elektrodprovet skall detta fel elimineras.

2) Otillräckliga hållfasthetsegenskaper beroende på
fel svetsström
beror på svetsarens oförmåga att
bedöma rätt ström. Yttringar av denna arts fel bli oftast
att svetsmaterialet får otillräcklig tänjbarhet. Då
erforderlig svetsström är starkt beroende på
arbetsstyckets temperatur och värmeavledningsförmåga, måste
svetsströmmen kontrolleras från fall till fall under
arbetets gång. Härför finnas goda och för ändamålet
väl anpassade ampèremätare (Tong Test).

3) Blåsor i svets äro till sina verkningar i
allmänhet ganska oskyldiga. Där de förekomma äro de ofta
beroende på elektroden enbart eller på förhållandet
mellan elektrod och grundmaterial. Blåsor kunna
även uppstå genom svetsningsfel. För
elektrodproven stadgas i allmänhet att grundmaterialet i
provstyckena skall vara detsamma som i konstruktionen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:29:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free