- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 12. 23 mars 1935 - Kontroll vid bågsvetsning - Den elektriska svetsningens användning inom Asea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket obetydlig, i förhållande till felets stora
utsträckning i strålriktningen. Felet i provstycke nr 2 är
betydligt mindre än i provstycke nr 1, men det har
utsträckning i två riktningar och därför har svärtningen
å filmen blivit mera märkbar.

De farligaste fel, som svetsningstekniken har att
kämpa emot äro inträngnings- och bindningsfel samt
sprickor. Alla dessa kännetecknas av att felen
mycket ofta hava märkbar utsträckning endast i ett plan.
Faller strålriktningen i vinkel mot detta plan blir
felet icke eller endast obetydligt märkbart å
röntgenbilden, men även om felets och strålarnas plan
sammanfalla gives som ovan visats endast en relativt
svag svärtning. Dessa omständigheter göra givetvis
att röntgenundersökningar å svetsfogar måste
företagas och bedömas med erfaren sakkunskap.

Å de ifrågavarande provstyckena hava rågarna å
svetsfogarna utförts med stora ojämnheter och icke
borttagits före röntgenfotograferingen. Detta har
gjorts för att visa huru rågarna giva sig tillkänna å
röntgenbilden. Som synes åstadkommes ganska stora
skillnader i svärtning mellan rågens höga och låga
partier, utan att detta förhållande stör bilden i
avseende på felens framträdande.

Provstyckena voro märkta med respektive nummer,
utan att detta skett till något större djup. På
röntgenfilmerna är denna märkning synlig men endast
ifråga om provstycket nr 1 är den tydlig. Vidare
har mellan provstycket nr 1 och filmen inlagts några
blyhagel för att få fram skillnad i svärtning å filmen,
förorsakad av känd orsak, vilket i detta fall, som
väntat var, blivit mycket tydlig.         Otto Hallström.

DEN ELEKTRISKA SVETSNINGENS ANVÄNDNING
INOM ASEA.


I den mån den elektriska svetsningen utvecklats
och nya metoder härför framkommit har detta
teknikens värdefulla hjälpmedel till sänkande av
tillverknings- och materialkostnaderna samt förkortande
av leveranstiderna konsekvent införts och tillämpats
inom Asea och dess dotterbolag.

Framförallt är det metallbågsvetsningen, som tagits
i bruk, särskilt, vad det gäller framställning av större
elektriska maskiner. Här har tillverkningen omlagts,
så att svetsade plåtkonstruktioner i mycket stor
utsträckning ersätta detaljer av gjutjärn och
stålgjutgods.

Fig. 1 visar metallbågsvetsad stomme till den
största stator, som hittills tillverkats av Asea.
Ytterdiametern är 11,4 m och största höjden 1,9 m.
Grundmaterialet, som bestod av 16 och 30 mm plåt,
tillskars medelst gas, och
svetsningen, som utfördes
med obelagda elektroder,
skedde helt utan
användning av jiggar.

I allmänhet gäller vid
metallbågsvetsning av
detaljer till stora elektriska
maskiner, att
konstruktioner, som endast utsättas
för statiska påkänningar,
svetsas med obelagda och
dynamiskt belastade
detaljer med tjockbelagda
elektroder.

En konstruktion av det
senare slaget visas i fig. 2.
Vid svetsningen av detta
armkors användes
uteslutande tjockbelagda
elektroder av firmans egen
tillverkning, typ ZA.

I samband härmed kan
nämnas, att en ny
elektrod, typ ZD, som
likaledes är tjockbelagd men
har högre hållfasthet, och
på grund av mycket god materialöverföring är
särdeles lämplig för vertikal- och underuppsvetsning, i
dagarna har utsläppts i marknaden. Denna typ är
således lämplig att användas vid svetsning av
konstruktioner, som skola besitta särskilt stor
hållfasthet.

Förutom nyssnämnda delar svetsas även
bärlagercentra, bärbalkar, kåpor, grundbalkar och
bottenplåtar samt i en del fall även rotorcentra.

Detta är endast några detaljer, vad det gäller
svetsade elektriska maskiner. Utvecklingen går i
den riktningen, att svetsade konstruktioner komma
att uttränga sådana av gjutet utförande överallt där
t, e. modellkostnaderna göra gjutet utförande
oekonomiskt, förlängda leveranstider uppstå eller där det
ur teknisk synpunkt är fördelaktigare med den lägre

illustration placeholder
Fig. 1. Svetsad statorstomme till 12 000 kVA, 46,9 v/min., trefasgenerator för Vargön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free