Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Svetsning av byggnadsstomme vid Vipeholms sjukhus i Lund, av Ernst Lindh - Svetsningens betydelse för nytillverkning och underhåll av artillerimateriel, av Nils Dyrssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid arbetena begagnades klädda elektroder med
en 4 mm järnkärna, vars material uppgivits äga en
hållfasthet av 50 à 55 kg/mm2 samt en töjning av
24—26 mm.
Arbetena igångsattes i slutet av oktober månad
1931 och avslutades den 9 december samma år. De
bedrevos med en arbetsstyrka av 4, tidvis 2 svetsare,
5 järnarbetare för montage av konstruktionen och 5
grovarbetare samt hantlangare. Under arbetenas
tidigare skede deltog i desamma en belgisk svetsare
från firman Arcos som föregångsman.
Kostnaderna för arbetenas utförande, inklusive
elektroder och elektrisk ström, uppgingo per ton till
kronor 47: 67. Den elektriska strömmen kostade 12
öre per kWh för dagström och 7 öre för nattström.
Ungefär två tredjedelar ha uttagits som dagström
och en tredjedel som nattström.
Arbetsprestationerna för varje svetsare har i medeltal uppgått till
omkring 3 m enkel svets per timme.
En nitad stålstomme till en bredvidliggande,
identiskt lika vårdpaviljong hade uppgått till kronor
51:80 per ton. Priserna äro emellertid av vissa
orsaker, såsom entreprenörens olikartade möjligheter för
arbetenas ekonomiska utförande, icke fullt jämförbara.
Efter svetsningsarbetenas fullbordande
verkställdes provbelastning å en av pelarna för att utröna
hållfastheten hos svetssömmarna vid huvudbalkarnas
anslutning till pelare. Innan belastningen företogs,
konstaterades efter noggrann undersökning med
tillhjälp av förstoringsglas, att sprickor eller andra
defekter icke förefunnos. Vare sig under belastningen.
18 ton, eller efter dess avlägsnande, sedan den
kvarlegat i 4 dagar, iakttogos några förändringar i
svetssömmarna.
Sedermera har ej heller under de gångna åren
iakttagits några bristfälligheter i den svetsade
stålstommen.
För statsverkets vidkommande torde detta prov
vara det enda, som utförts med avseende på en
svetsad stålkonstruktion för husbyggnadsändamål.
Resultatet var tillfredsställande såväl tekniskt som
ekonomiskt.
Emellertid har byggnadsstyrelsen sedermera under
år 1934 infordrat anbud å ett liknande arbete för
boktornet vid universitetsbiblioteket i Lund, vilka
emellertid visade ett för svetsningsarbetet så
ogynnsamt ekonomiskt resultat, att stommen utförts nitad.
Ernst Lindh.
SVETSNINGENS BETYDELSE FÖR NYTILLVERKNING
OCH UNDERHÅLL AV ARTILLERIMATERIEL.
Nytillverkning. Försök ha med framgång gjorts,
att vid byggande av lavetter dels ersätta nitförband
med svetsförband, dels ersätta helsmidda — hejade
— delar och stålgjutna detaljer med svetsade
plåtkonstruktioner.
Vanskligheterna vid svetsning av högkvalificerat
plåtmaterial av jämförelsevis ringa tjocklek (3—6
mm) få icke underskattas, men kunna med de
framsteg svetsningstekniken gjort, övervinnas.
Svårigheten att kontrollera den färdiga svetsfogen gör sig
emellertid starkt gällande ifråga om krigsmateriel, där
en hög grad av tillförlitlighet måste eftersträvas.
I fråga om transportabla lavetter — fältlavetter —
är varje viktminskning önskvärd. Emellertid torde
böra framhållas, att vikten genom användning av
högkvalificerat material och genom förfinade
konstruktioner redan så nedbringats, att den viktminskning, som
ytterligare kan vinnas genom övergång från nitning
till svetsning torde stanna vid 5 à högst 10 %,
räknat på hela konstruktionens vikt. I fråga om fasta
lavettage för grövre pjäser borde tyngre stålgjutna
detaljer icke vidare få förekomma. Svetsade
plåtkonstruktioner äro väsentligt tillförlitligare och torde
medföra en viktminskning av upp till 30 %.
Tillverkningskostnaderna kunna nedbringas genom
övergång till svetsning. Dock torde böra påpekas,
att konkurrenskraften ifråga om krigsmateriel
mindre beror på varans prisbillighet än på snillrikheten
i konstruktionerna.
Svetsningen har betydelse för påskyndande av
krigstillverkningar, men denna fråga faller utanför
ramen för detta uttalande.
Reparationssvetsning. Sedan omkring 7 år tillbaka
repareras brustna lavettdetaljer, helsmidda eller stålgjutna,
medelst svetsning, företrädesvis
bågsvetsning. Utvecklingen kan på detta område sägas hava
kommit så långt, som praktiskt är möjligt. Endast
själva eldrören, vissa för starka påkänningar
utsatta mekanismdelar samt viktigare delar i
rekylbromsarna, kunna sägas vara undandragna
möjligheten att vid inträffade brott eller sprickbildningar
repareras medelst svetsning. Reparationerna medelst
svetsning ha visat sig absolut tillförlitliga, trots att
svetsningen fått träda till just på "farliga" ställen,
dvs. där det ursprungliga materialet brustit till följd
av särskilt stora påkänningar. Vid jämförelse
mellan nytillverkning av ersättningsdelar och
reparation medelst svetsning har det visat sig, att efter
övergång till svetsning reparationstiden kan räknas
i timmar i stället för i månader och kostnaden i öre
i stället för i kronor.
Ifråga om återställande — uppbyggande — och
hårdgörande av slitna glidytor bör svetsningen kunna
få en ökad användning.
Som bevis på svetsningsteknikens möjligheter och
anpassningsförmåga kan nämnas, att pansarplåt, dock
endast över en viss minimitjocklek, numera kan
stumsvetsas utan att motståndskraften mot
beskjutning blir mindre i själva svetsfogen eller till denna
gränsande områden — övergångszonerna — än i
pansarplåten i övrigt. Och dock äro fordringarna
på pansarplåts motståndskraft så högt uppdrivna,
att endast det mest högkvalificerade material och
den omsorgsfullaste värmebehandling kunna
garantera ett godkännbart resultat.
Nils Dyrssen, major.
Chef f. armeförv :s art. dep :ts
kontrollavdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
