- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 12. 23 mars 1935 - Svetsning vid a.-b. Svenska järnvägsverkstäderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I senare fallet sammanhäftas
rören provisoriskt genom
punktsvetsning, varpå svetsningen fullbordas
utanför mallen, detta för att förhindra
uppkomsten av värmespänningar.

I fråga om de ofta omdiskuterade
för- och nackdelarna av svetsning av
stål i flygplanstillverkningen råda
ganska vitt skilda meningar. Detta
återspeglar sig tydligt i det förhållandet,
att många firmor med förkärlek
använda sig av svetsning överallt där
detta över huvud taget är möjligt,
under det att andra företag tillåta
svetsning endast i undantagsfall och ej
vid viktigare konstruktioner.

De sammanfogningsmetoder, som
komma ifråga jämsides med svetsning,
äro bultförband och nitning, varjämte
en del detaljer, såsom beslag o. dyl., i
stället för att utföras av
sammansvetsade element (jfr fig. 1) antingen
kunna gjutas, smidas eller pressas.

Vad då först fördelarna av svetsning
beträffar ligga dessa först och främst i möjligheten
till enkla samt koncentrerade och därmed lätta
konstruktioner. Svetsningen är dessutom i de flesta
fall en billig tillverkningsmetod isynnerhet när det
gäller att göra enstaka exemplar av detaljer.

Någon invändning gentemot den rätt utförda
svetsningens tillförlitlighet torde ej längre kunna
framställas. De största nackdelarna ifråga om svetsning
bestå i stället i den omfattande kontroll, som är
nödvändig för upprätthållandet av denna
tillförlitlighet samt den likaledes erforderliga
specialutbildningen och yrkesskickligheten hos arbetarna. Därtill
kommer att svetsningsförfarandet vid
serietillverkning är tämligen ohanterligt och ej medger samma
möjligheter till minskning av
tillverkningskostnaderna vid massutförande, som exempelvis bultning
och nitning. Vad vidare de större svetsade
konstruktionerna beträffar, i första hand kroppsskeletten,
äro dessa enheter för stora för att smidigt kunna
inpassas i serietillverkning. Därtill kommer att
möjligheten till snabb utökning av produktionen är
begränsad på grund av den erforderliga
yrkesskickligheten hos arbetarna, som givetvis tager viss tid
att uppnå. Möjligheten att använda högvärdigt
material är även större vid icke svetsade
konstruktioner. En ytterligare anledning varför man numera
vill bygga upp i synnerhet kroppen av hopbultade
löstagbara stavar äro de härigenom förbättrade
reparationsmöjligheterna.

illustration placeholder
Fig. 1. Exempel på svetsade beslag.


illustration placeholder
Fig. 2. Svetsade stålrörskroppar och motorfundament till flygplan typ. Sk. 10.


Utvecklingen synes också peka därhän, att
svetsningsförfarandet vid flygplanstillverkning så
småningom kommer att få lämna plats för
sammanfogningsmetoder, som medgiva större möjlighet till
maskinarbete. Härvid kommer dock fördelarna av
svetsning av mindre detaljer länge att bestå, I detta
samband kan nämnas, att vid den nu i Sverige
införda flygplantypen Hawker Hart, som även
kommer att tillverkas vid Järnvägsverkstäderna, någon
svetsning av bärande detaljer över huvud taget ej
förekommer.

Om man sålunda kan säga, att den autogena
stålsvetsningen i viss mån synes vara på retur inom
flygindustrien, förefaller det som om den elektriska
punktsvetsningen skulle ha större möjligheter att bliva
genomförd, speciellt vid rostfritt stål (shotwelding).
Denna metod, som ännu befinner sig på
experimentstadiet, är närmast att betrakta som en
ersättning för nitning, och skulle ha fördelen av att kunna
utföras med svetsmaskiner, som kunna arbeta med stor
hastighet. Omfattande försök med punktsvetsning
ha under de senaste åren företagits främst i Amerika
och Ryssland och pågå nu även i Sverige.

Utöver svetsning av stål förekommer vid
aeroplanavdelningen även autogen aluminiumsvetsning.
Denna förekommer bl. a. vid tillverkning av
bränsle- och oljetankar och en del andra
aluminiumkonstruktioner samt dessutom för att underlätta
drivningsarbetet vid dubbelbockade plåtar genom utklippning
av kilar och därpå följande hopsvetsning av
kanterna.

Aluminiumsvetsningen skiljer sig från
stålsvetsningen däri, att svetslågan bör ha något
acetylenöverskott, varjämte det är nödvändigt att använda
ett speciellt svetspulver för att neutralisera och
förslagga de vid svetsningen uppkommande
metalloxiderna. Även vid aluminiumsvetsning fordras hög
yrkesskicklighet, i synnerhet vid svetsning av tunt
plåtmaterial, då även ett ganska obetydligt
överskridande av den för svetsningen lämpliga
temperaturen ofelbart resulterar i en nedsmältning av
svetsstycket i fogens omgivning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free