- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
115

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 12. 23 mars 1935 - Svetsning vid a.-b. Svenska järnvägsverkstäderna - Användning av svetsning vid K. M. W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Som sammanfattning beträffande svetsningens
betydelse för flygindustrien kan man säga, att den
utgjort ett av de viktigaste hjälpmedlen för
utvecklingen mot lätta konstruktioner med stor hållfasthet.
Svetsningsförfarandet torde, även om tendensen nu
synes peka mot andra konstruktionsmetoder, dock
aldrig upphöra att vara ett synnerligen viktigt
hjälpmedel inom flygindustrien.

Svetsning vid värmetekniska avdelningen.

Vid den värmetekniska avdelningens tillverkning
av värmeledningspannor av stålplåt kommer
elektrisk svetsning till mycket vidsträckt användning.
Man kan t. o. m. säga, att de moderna
konstruktionerna på ved- och koleldade pannor möjliggjorts
huvudsakligast tack vare svetsningsförfarandet.

Autogensvetsning har tidigare använts vid själva
tillverkningen. Materialet utgöres emellertid till stor
del av så pass grovt material som 10 mm plåt, vilket
innebär betydande gaskostnader pr löpmeter svets.
Härtill kommer, att då, som här ofta är fallet, flera
svetsfogar i olika plan sammanlöpa till en punkt,
upprepade temperaturhöjningar och avsvalningar av
materialet äga rum. De härigenom uppstående
spänningarna i materialet respektive svetsfogarna
innebära sådana osäkerhetsmoment, att
autogensvetsningen i denna del av tillverkningen ersatts med
elektrisk svetsning. Upphettningen av materialet är
ju vid denna svetsningsmetod mera lokal, varigenom
spänningarna i materialet minska. Svetsfogen
hamras i regel för att utlösa de i svetsmaterialet
kvarstående spänningarna.

För panntillverkningen användas uteslutande
belagda elektroder av högsta kvalitet. Ett högre pris
på elektroden kompenseras oftast av bättre material
i svetsfogen, större trygghet mot obehagliga
överraskningar samt större arbetshastighet.

Följande exempel på den färdiga produktens
egenskaper ur hållfasthetssynpunkt kan anföras. Genom
bristande tillsyn torrkokade en helsvetsad panna i en
lågtrycksångvärmeledning. Vid den därefter
följande besiktningen konstaterades, att hettan varit
så stark, att vissa detaljer voro helt nedsmälta. De
skadade partierna ersattes genom insvetsning av nya
delar, pannan inmonterades och sattes under drift.
Det visade sig därvid, att samtliga de gamla
svetsfogarna voro felfria.

Utöver svetsning vid flyg och värmetekniska
avdelningarna förekommer svetsning även vid buss- och
vagnsavdelningarna och härvid är det nästan
uteslutande elektrisk svetsning, som kommer till användning.

Utvecklingstendensen ifråga om svetsning vid
Järnvägsverkstäderna synes alltså, som av det
ovanstående framgår, vara den, att den autogena
svetsningen är på retur och vid alla avdelningar utom
aeroplanavdelningen i stort sett har ersatts med elektrisk
svetsning, som visat sig utomordentligt användbar för
många ändamål. Även vad flygtillverkningen
beträffar är det, som nämnts, möjligt att en speciell
elektrisk svetsningsmetod, shotwelding, i framtiden
kommer att slå igenom.         Bo Lundberg.

ANVÄNDNING AV SVETSNING VID K. M. W.

Redan för ca 10 år sedan började a.-b. Karlstads
mekaniska werkstads verkstäder att använda
svetsning vid sina verk i Karlstad och Kristinehamn. Det
var huvudsakligen vid lagning av gjutgods och vid
diverse andra reparationsarbeten som svetsning först
tillämpades.

Redan år 1927 utfördes emellertid vid verkstaden
i Kristinehamn ett större svetsningsarbete, nämligen
en tubledning, cirka 900 mm i diameter och 365 m
lång, avsedd för ett högsta vattentryck av 75 m. Vid
utförandet av denna tubledning kom såväl gas- som
elektrisk svetsning till användning, och
resultatet visade sig mycket gott.

De följande årens snabba utveckling
inom svetstekniken följdes med stort
intresse från bolagets sida, och en
särskild svetsavdelning inrättades, vilken
praktiskt och teoretiskt studerade alla
svetsningsnyheter, lämpliga att
användas vid verkstädernas tillverkningar.
Speciellt hade ju verkstaden i Karlstad
intresse av att utfinna bästa sättet att
helsvetsa tryckkärl av olika slag, såsom
kokare, diffusörer, luftklockor etc., och
ett stort antal dylika tryckkärl ha ock
levererats från verkstäderna.

Nyligen har till en cellulosafabrik
levererats en centralfälla, 2 500 mm i
diameter och konstruerad för ett arbetstryck
av 5 kg/cm2. Centralfällan ifråga är helt
utförd av plåt samt med halsar, stutsar, tangentiellt
inloppsrör och konsoler helsvetsade.

Tillverkningen och användningen av svetsade
tryckkärl försvåras dock därigenom, att för dessa ännu
inga tillverkningsbestämmelser utfärdats av våra
myndigheter, utan man måste söka licens från fall
till fall.

De vid cellulosafabrikerna allmänt använda
barktrummorna för barkning av cellulosaveden med
dimensioner ända upp till 6 m diameter och 8 m

illustration placeholder
Fig. 1. Svetsade diffusörer, tillsammans 12 st., levererade till en svensk sulfatfabrik.

Diffusörerna ha en diameter av 2 900 mm och äro konstruerade för ett arbetstryck av 4 atm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free