Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 118 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Den helsvetsade Pålsundsbron i Stockholm, av D. Arvidson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna anordning att ske likformigt från bågspannets
mitt mot landfästena, där rörliga fogar äro
anordnade.

Brons stabilitet mot krafter, som verka vinkelrätt
mot brobanans längdriktning, ernås genom ett i
långbalkarnas undre plan inlagt vindförband av
fackverkskonstruktion, vars båda ramstänger utgöras av
de yttersta långbalkarna. Sidokrafterna överföras
från detta vindförband till undergrunden, dels i
landfästena och dels genom 3 st. förband mellan
pelarna.

Fig. 1. Principritning till bron.

Långbalkar och fördelningsbalkar.

Långbalkar och fördelningsbalkar äro 1 020 mm
höga samt tillverkade i längder av 12 m resp. 3,2 m.
Livplåtens tjocklek är 11 mm. Flänsbredden är
300 mm och tjockleken varierar mellan 14—30 mm
beroende på maximalmomentens variation.

Lång- och fördelningsbalkar och även de i det
följande beskrivna tvärbalkarna äro helsvetsade
balkar med användning av en speciell flänsprofil med
livanvisning eller "näsprofil", se fig. 2. Profilen,
som är använd icke blott i denna bro, utan även i
ett flertal andra broar inom Sverige är valsad av
Domnarvets järnverk. Orsakerna till användning
av en profil med denna utformning äro många och
skola här endast i korthet beröras. Ur principiell
synpunkt framstå fördelarna klarast om man gör
klart för sig, att den svetsade konstruktionen till
sitt verkningssätt är fullt monolitisk. Alla förband
och sammanfogningar böra därför utföras med tanke härpå.

Fig. 2. Flänsprofil med livanordning.

Den svetsade konstruktionen kan till sin
natur jämföras med en gjuten konstruktion. De
tidigare använda metoderna att utföra svetsade
balkar med användning av kälsvetsar äro därför icke
att rekommendera, då man i de skarpa hörnen och
den invändiga sprickan har en utmärkt anvisning
till utmattningsbrott. Man skall sträva efter att
åstadkomma konstruktioner, som medge direkta
kraftöverföringar utan spänningskoncentrationer.
Man bör använda stumsvetsar, som i alla avseenden
skola vara fullt jämnstarka med omgivande material.
Denna regel, som kan anses vara en av
konstruktörens viktigaste principer vid formgivningen av en
svetsad konstruktion har varit huvudskälet till
användning av flänsprofilen enligt fig. 2. Genom de
avrundade hålkälarna erhåller man i det ömtåligaste
partiet i en I-balk en jämn kraftöverföring utan
spänningsanhopningar.

Ur svetsningsteknisk synpunkt erbjuder
näsprofilen ävenledes fördelar. Genom enkla
fastspänningsanordningar kan man utföra stumsvetsen med en
vändning av balken då man vid en kälsvetsad balk
måste utföra tre à fyra vändningar. Även torde det
vara obestridligt att svetsning mot plåtar med ungefär
samma värmeavledningsförhållanden är att
föredraga. Detta möjliggöres med livanvisningen.
Beroende på tjockleken av livplåten utföres svetsfogen
antingen utan fasning av livplåten eller med fasning.
Upp till 12 mm tjocklek av livplåten är särskild
fasning ej nödvändig (svetsen blir K-svets). Men
vid grövre plåttjocklekar är en fasning nödvändig
(X-svets).

Man invänder, att det är svårt att utföra en
K-eller X-svets på sådant sätt, att man är säker på en
god inbränning i mitten. Det är därför viktigt att
man använder en större öppning mellan livplåten
och anvisningen än vad som är vanligt. 4 à 5 mm
öppning torde vara nödvändigt, varigenom man
tvingas använda speciella anordningar för att
utföra den första svetssträngen i botten, så att ej det
smälta elektrodmaterialet rinner igenom.

Genom det sätt på vilket dessa balkar
tillverkas, alltså i fixturer, som äro fasta endast vid
balkens häftning och vilka sedan medgiva både
horisontal rörelse samt vinkeländringar av flänsen,
ernår man att krympspänningarna i svetsen i
balkens tvärriktning praktiskt taget elimineras. Det är
lätt att konstatera, att dessa krympspänningar i
tvärled vid en kälsvetsad balk äro mycket stora och
kunna ge upphov till sprickbildningar i svetsen.
Dessa sprickbildningar uppträda särskilt vid
kälsvetsar och vid vissa manganlegerade stålsorter.

Balkarna i Pålsundsbron äro icke försedda med
några avstyvningar på livplåten. Frågan angående
nödvändigheten av livavstyvningar är dels en
hållfasthetsfråga och dels en ekonomisk fråga av stor
betydelse. Givetvis är det icke lämpligt att, som i
vissa fall har skett, föreskriva användningen av
avstyvningar i alla fall även där de icke äro
nödvändiga. En undersökning av hithörande tekniska och
ekonomiska frågor visa att avstyvningar å balkar å
andra ställen, än där koncentrerade laster åverka
densamma, medföra en ej nödvändig ökning av
balkens kostnad. Frågan angående stabiliteten mot
utknäckning av plana plåtar är teoretiskt behandlad
av bl. a. S. Timoschenko, vars resultat har legat till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>