- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
132

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1935 - Notiser - Elektricitetsförbrukningen i Sverige 1913—1933 - Svensk vägkalender - Leipzigmässans facit - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Ordinarie stämma - Tekniska samfundet i Göteborg, av G. E. M. - Trollhättans ingenjörsklubb, av —ph. Ph—.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanhänger med moderniseringen av de industriella
anläggningarna. Medan den installerade elektriska
motoreffekten år 1913 utgjorde endast 1,2 hkr pr arbetare, hade
den 1932 stigit till 4,4 hkr, ett exempel som klart belyser
de mekaniska hjälpmedlens allt större betydelse i
jämförelse med den mänskliga arbetskraften. Totala
motoreffekten för omedelbar fabriksdrift ökades under samma
period från 2,5 till 5,2 hkr pr arbetare.

Svensk vägkalender har nu utkommit med sin
sjunde årgång. Den under medverkan av rikets
landshövdingar publicerade serien av redogörelser för de
olika länens vägförhållanden har fortsatts med sådana
beträffande Jämtlands och Västernorrlands län. Bland
uppsatserna märkes för övrigt en om användning av
betongrör till vägtrummor. Kalenderavdelningen
omfattar vägmyndigheter, vägstyrelser, städernas
gatuförvaltningar, entreprenörer m. m. Kalendern är som
vanligt en god källa för inhämtande av färska
vägstatistiska uppgifter.

Leipzigmässans facit. De i dagarna publicerade
preliminära uppgifterna från årets vårmässa i Leipzig 3—10
mars antyda en uppgång i såväl utställarnas som
köparnas numerär, vari man gärna vill se ett tecken till det
internationella handelsutbytets återvändande i gamla
gängor. Antalet utställare var 8 076 mot 7 406 år 1934,
och antalet besökare ca 137 000 mot 124 700 föregående
år. Antalet utländska köpare var 21 725 mot 16 366 år
1934. Från Sverige kommo 974 köpare mot 692
föregående år. De utländska utställarnas antal var 538,
representerande 20 olika länder.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.

Vid ordinarie stämma
den 21 mars 1935 invaldes till
ledamöter i föreningen på styrelsens tillstyrkan:
civilingenjörerna Olof Ruben Forslund, Göteborg, och John
Ture Reinhold Reinholds, Västerås, ingenjörerna Peter
Arne Christian Petersen, Stockholm, Carl Eskil
Österblom, Långträsk, Nils Otto Wahlenberg, Stockholm,
och Axel Emil Almström, Stockholm, samt arkitekt
Mauritz Magnus Dahlberg, Stockholm.

Tekniska samfundet i Göteborg

hade sitt första ordinarie sammanträde för året den 12
februari å Grand Hotel. Till föredragshållare hade
samfundet lyckats erhålla professor Harold C. Urey, U. S. A.,
1934 års nobelpristagare i kemi, som kommit till
Sverige för att hålla sin nobelföreläsning. I sitt väl
avvägda och elegant framförda vetenskapliga föredrag om
"tungt väte och tungt vatten" redogjorde professor Urey
för såväl andra forskares som egna arbeten, vilka givit
så utomordentliga resultat. Föredraget hölls på
engelska och åhördes av ca 160 personer. Förutom
medlemmar av samfundet deltogo inbjudna från Vetenskaps- och
vitterhetssamhället, Fysiska sällskapet, Anglo Swedish
Society och Trollhättans ingenjörsklubb.

Till sammanträdet hade samfundet låtit trycka den
redogörelse för det tunga vätet, som professor Hedvall
lämnade inför avdelningen för kemi den 4 dec. 1934.

Vid det sammanträde, som hölls före föredraget,
beviljade samfundet, i överensstämmelse med revisorernas
hemställan, med tacksamhet nämnden ansvarsfrihet för
1934 års förvaltning.

Efter föredraget intogs gemensam supé i Grands
festvåning.                 G. E. M.

Trollhättans ingenjörsklubb

avhöll den 18 februari sammanträde på lilla
stadsfullmäktigesalen.

Av årsberättelsen för 1934 framgick, att klubben
räknade 1 hedersledamot och 77 aktiva ledamöter samt
korresponderade med 18 tekniska samfund. Under året
ha inför klubben hållits sex föredrag, varjämte
klubbmedlemmarna inbjudits till aktuella föredrag vid
Nydqvist & Holm a.-b. och hos Tekniska samfundet i
Göteborg. Utflykter till kraftstationerna vid Vargön,
Trollhättan och Lilla Edet ävensom till kanalstationerna
därstädes ha företagits bl. a. tillsammans med en av
Anglo-Swedish Society anordnad studiefärd för engelsmän. Vid
avtäckningen av en minnessten i Trollhättan över
framlidne generaldirektören F. V. Hansen hyllade
Ingeniörsklubben minnet av Hansen, klubbens stiftare.

Till aktiv medlem av klubben invaldes tekn. dr Axel
Weijnarth. Klubben anslöt sig tiil av
teknologföreningen framfört förslag om gemensamt sammanträde
för uppgörande av arbetsprogram under året för landets
tekniska föreningar.

Driftdirektören H. Fransen liöll därefter ett föredrag
om "Utvecklingen av statens kraftverksrörelse", med
särskilt beaktande av en hel del frågor, vilka kunde vara
av intresse för Trollhättans industriföretag. Med
ledning av kartor visande vattenkrafttillgången och
befolkningstätheten i Sverige kunde man göra en indelning i
fyra distrikt. I det sydligaste, omfattande Skåne,
Halland, Blekinge, Småland och en del av Västergötland,
äges vattenkraften i största utsträckning av kommuner
och enskilda. Vattenkrafttillgången uppskattas till l,5
milliarder kWh om året, och förbrukningen är för
närvarande 0,8 milliarder, motsvarande 450 kWh per
invånare. De i distriktet befintliga reserverna äro
sålunda tillräckliga för områdets behov under åtskilliga
år framåt.

Nästa distrikt, "Centralsverige", sträckande sig
ungefär så långt norrut som till en linje genom Karlstad och
Gävle, kännetecknas av att staten äger ungefär halva
vattenkraften. Tillgången är här 3,25 milliarder kWh
och belastningen uppe i 3,0 milliarder, motsvarande 1 050
kWh per invånare, vadan relativt litet står att
ytterligare utvinna inom detta område. I närmast nordligare
distrikt, "Värmland—Bergslagen", omfattande resten av
Svealand, har staten endast helt obetydliga
vattenkrafttillgångar. Förhållandena svara såtillvida mot det
sydligaste områdets, att energireserven är av samma storlek
som nuvarande behov. Tillgången anges vara 2,85 och
nuvarande behov 1,35 milliarder kWh. Belastningen
uppgår på grund av den omfattande tunga industrien
till icke mindre än 2 400 kWh per invånare.
Kraftförbrukningen befinner sig i rask tillväxt och den
befintliga reserven kommer väl att inom överskådlig tid
framåt erfordras för områdets egna behov.

Vad slutligen Norrland beträffar disponerar staten en
dryg tredjedel av vattenkrafttillgången; framförallt
intar staten i detta hänseende en stark ställning i de
nordligaste delarna. I Norrland finnas stora kraftreserver,
enär av de 25 milliarderna kWh per år inom distriktet
endast 1,4 milliarder utnyttjas, motsvarande 1 350 kWh
per invånare. Det blir därför Norrlandskraft, som får
tillskjutas för att komplettera de snart utnyttjade
tillgångarna i centralsverige.

Talaren gick därefter in på statens vattenfallsverks
successiva utveckling samt nu föreliggande aktuella
planer på nedförandet av Porjuskraft till Mellansverige,
allt frågor som tidigare vid flera tillfällen berörts i
denna tidskrift.

Medan man förut tänkt sig, att den elektrokemiska
industrien måste placeras där tillgång på lågvärdig
vattenkraft finnes i närheten, har utvecklingen visat, att
krafttransporten och kraftproduktionen förbilligats så
att den elektrokemiska och elektvotermiska industrien i
Trollhättan kunna förbliva där och få sitt kraftbehov
tillgodosett även i ett stadium av intensiv utnyttjning av
såväl de centralsvenska vattenkrafttillgångarna som
kompletterande Norrlandskraft. Därtill har den ömsesidiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free