Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 140 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 6 april 1935 - Notiser - Ett nytt keramiskt dielektrikum - En ny läderpackning - Ny brandteknisk klassindelning - Stipendium från tekniska högskolan - Reseberättelser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlora sin betydelse. Det finnes tvärtom flera
utvecklingslinjer för keramiska dielektrika, och av dessa
representerar diacond endast ett område.

En ny läderpackning, kallad Simmerringen, har
utsläppts i den svenska marknaden. Dess
huvudbeståndsdel är en tätande hattformig manschett av
specialimpregnerat kromläder. Manschetten omslutes av en
ringformig spiralfjäder av ståltråd och tryckes
elastiskt intill den maskindel som skall tätas. Manschetten
med spiralfjädern och en tryckplatta äro exakt
centriskt inklämda i en
stålplåtskåpa. Kåpornas
yttre diametrar äro
anpassade efter internationella
kullagernormer. Varje
ring kan förses med
lädermanschetter för olika
axeldiametrar inom vissa
gränser.

Simmerringpackning i växellåda för mindre automobil.

Kromlädret säges
kunna motstå en
topptemperatur av över 100 °C och
en konstant temperatur
av 80—100 °C utan att
förlora sin hållbarhet och
tätningsförmåga, och
ringarna rekommenderas
därför till tätning av maskindelar med hög
driftstemperatur. Med avseende på friktionsvärmet uppges, att
detta packningssystem skall kunna användas även vid
periferihastigheter upp till 20 m/sek. Simmerringen,
som är lätt att montera, är speciellt avsedd för
växellådor, hjulnav, vevaxlar osv. i automobiler, drivverk i
slåtter- och skördemaskiner osv. Den har även kommit
till användning i tyska racerautomobiler, propellernav i
luftfartyg, axlar för skeppspropellrar och axlar för
elektromotorer i undervattensbåtar.

Ny brandteknisk klassindelning. De av k. m:t år
1932 utfärdade brandskyddsförordningarna, avseende dels
hotell, dels film och filmlagring och vilka innebära ett
stort framsteg på brandskyddslagstiftningens område,
äro liksom byggnadsstadgan och det 1933 framlagda
normalförslaget till byggnadsordningar m. m. baserade på
en ny brandteknisk klassindelning av
byggnadskonstruktionerna. Klassindelningen har utarbetats av statens
provningsanstalt i samråd med en brandteknisk
delegation av särskilda brandsakkunniga efter omfattande
provningar i provningsanstaltens brandtekniska
laboratorium.

Genom brandprovningarna bli byggnadsdelarna
graderade med hänsyn till sin motståndsförmåga mot eld
och karakteriseras genom angivande av den tid, under
vilken byggnadsdelen motstår brandprovning.
Härigenom blir konstruktionens brandtekniska klass
bestämd enligt särskilda normer. Man har sålunda infört
begreppen brandsäkra byggnadsdelar av klasserna A-8,
A-4 och A-2, brandhärdiga av klass B-1, flamskyddade
av klass C-1/2 samt svårantändliga av klass D, vilken
omfattar konstruktioner med lägre motståndskraft än
de flamskyddade. Den i klassbeteckningen (utom i
klass D) ingående siffran anger den för klassificeringen
erforderliga brandprovningstiden i timmar.

Brandsäker kallas den byggnadsdel, som vid brand
och därunder förekommande vattenbesprutning har
betryggande hållfasthet och åtminstone samma
motståndsförmåga som vägg av bränt murtegel av för olika
ändamål erforderlig tjocklek, dock minst 10 cm, och som
vilar på underbyggnad av ur brandskyddssynpunkt
likvärdig beskaffenhet.

Med brandhärdig byggnadsdel förstås sådan icke
brandsäker byggnadsdel, som vid brand och därunder
förekommande vattenbesprutning har åtminstone samma
motståndsförmåga som plankvägg med spräckpanel,
rörning och puts på båda sidor. Rörning och puts eller
därmed ur brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad
av obrännbart material på endast ena sidan av väggen
benämnes brandhärdig beklädnad. Som sådan räknas
t. e. 8 mm asbestcementplattor (eternit) av betryggande
beskaffenhet.

Flamskyddad byggnadsdel kallas sådan byggnadsdel
av trä eller annat brännbart material, som vid brand
är skyddad mot antändning och eldens spridning
utefter ytan under åtminstone lika lång tid som
plankvägg, beklädd på båda sidor med 4 mm
asbestcementplattor av betryggande beskaffenhet. 4 mm plattor av
sådant material eller ur brandskyddssynpunkt likvärdig
beklädnad på endast ena sidan benämnes flamskyddande
beklädnad.

Med svårantändlig byggnadsdel förstås sådan
byggnadsdel av brännbart material, som på grund av sina
inneboende egenskaper, eldskyddsbehandling eller annan
orsak förmår motstå gryende brand under viss kort tid
utan att elden sprides. Beklädnad, varigenom
byggnadsdelen under gryende brand är skyddad viss kort
tid mot eldens spridning, kallas svårantändlig
beklädnad. Hit räknas t. e. plattor av brännbart material son
behandlats med godkänt eldskyddspreparat.

Dessa definitioner ha intagits i statens
provningsanstalts meddelande 66, vilket dessutom (till ledning
för byggnadsnämnder, myndigheter m. fl.) innehåller
en förteckning dels över sådana byggnadsdelar och
konstruktioner, vilka undergått brandprovning eller på
annat sätt brandtekniskt undersökts, varvid angives till
vilken brandklass konstruktionen hänföres, dels över
brandprovade och godkända beklädnadsmaterial och
eldskyddspreparat. Meddelandet innehåller vidare en
ordförteckning med definitioner på några brandtekniska
ord och benämningar, som förekomma vid
husbyggnadsarbeten. Sistnämnda ordförteckning har den
praktiska uppgiften att tillåta entydig behandling i tal och
skrift av spörsmål rörande materials och
konstruktioners motståndsförmåga mot brand.

Stipendium från tekniska högskolan. Från
glödlampfabrikernas stipendiefond finnes ett forsknings- eller
studiestipendium å 1 750 kr., avseende
glödlampfabrikation eller belysningsteknik, till ansökan ledigt.
Ansökan skall ställas till tekniska högskolans styrelse och
ingivas till rektor senast den 23 april. Högskolans
kansli lämnar närmare underrättelser.

Reseberättelser. Till tekniska högskolans bibliotek
ha under året inkommit följande reseberättelser,
som där finnas tillgängliga för intresserade: Ahrbom,
Nils, Berättelse över en studieresa till Tyskland,
Tjeckoslovakien och Italien med skolor och moderna
bostadshus som speciella studieobjekt. 76 s. text och
225 fotogr. Stockholm 1934. — Bergström, Lars O.,
Från en studieresa i England och Skottland år 1934
för att studera aktuella problem inom skeppsbyggeriet.
41 sid., varav 11 med ritn., fotogr. o. diagr. — Gynt,
Sven, Reseberättelse över studieresa i U. S. A. från
december 1932 till februari 1934 (del 1). Konstruktion
och tillverkning av elektriska maskiner och apparater.
25 sid., 13 fig. (fotogr.). — Helleberg, T., Berättelse
från studieresa i Tyskland och Schweiz år 1934 (för att
taga del av planeringen och driften vid en del större
ång- och förbränningstekniska anläggningar därstädes).
35 sid., 5 fig. — Lindström, Sune, Iakttagelser vid
studieresa i Tyskland, Holland, Frankrike och Italien
under oktober och november 1933 (butiker m. m.). 13
sid., 17 fotogr., 4 stadsplaner samt detaljer (5 textsid.,
7 fotogr., 3 ritn. m. m.). — Olsson, Herbert, Bericht
über eine Studiereise nach Deutschland im Sommer
1931 (um Stahlkonstruktionen zu studieren). 9
textsid. 44 avbildn. (ritn, och fotogr.). Stockholm 1934.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>