Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 13 april 1935 - Tekniska skolan i stöpsleven, av C. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
HÄFT 15 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 13 APRIL
ÅRG. 65 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1935
INNEHÅLL: Tekniska skolan i stöpsleven. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
TEKNISKA SKOLAN I STÖPSLEVEN.
Tekniska skolan i Stockholm har en mycket
blygsam upprinnelse. Den började år 1844 som en
"enskild söndagsritskola för hantverkare". Två år
senare blev den "svenska slöjdföreningens skola", och
1860 övertogs den av staten samt kallades en tid
"slöjdskolan i Stockholm". Enligt de stadgar som
infördes, när staten övertog skolan, skulle
undervisning lämnas i matematik, linearritning,
frihandsteckning, maskinlära och allmän byggnadslära, bägge
med konstruktionsritning, gravyr i olika material,
modellering, målning (bl. a. i vattenfärg, limfärg och
olja samt på porslin), svenska, tyska och bokföring.
Man tänkte sig att därutöver kunna upptaga en del
andra ämnen, och 1870 upptogs också engelska och
franska, skrivkonst, naturlära, allmän varukännedom
och yrkesvarukännedom samt vissa näringslivet
berörande författningar.
Undervisningen pågick under vinterhalvåret och
ägde rum såväl på för- och eftermiddagar som
kvällar samt därutöver söndagar kl. 8—12,30.
1872 års tekniska kommitté, som 1875 framlade ett
särskilt utlåtande rörande slöjdskolans verksamhet,
ansåg emellertid, att studiemålet blivit en smula
obestämt och att verksamheten splittrades på en del
ovidkommande läroämnen såsom främmande språk
och skrivkonst, varigenom huvudämnena blevo
lidande. En omorganisation ägde därför rum 1879,
då skolan uppdelades i fyra avdelningar: teknisk
afton- och söndagsskola, teknisk skola för kvinnliga
lärjungar, högre konstindustriell skola med
teckningslärareseminarium samt byggnadsyrkesskola.
Samtidigt ändrades skolans benämning till
Tekniska skolan i Stockholm.
1890 utökades skolan med ytterligare en avdelning,
maskinyrkesskolan. I det följande bortses helt och
hållet från tekniska skolan för kvinnliga lärjungar
samt högre konstindustriella skolan med
teckningslärareseminarium, vilka båda icke beröras av det nu
senast framlagda omorganisationsförslaget, som
tillkommit inom Stockholms kommunalförvaltning.
Staden anser sig nämligen icke ha något som helst
ansvar eller partiellt målsmanskap för dessa bägge
avdelningar.
I fortsättningen komma sålunda endast
maskin- och byggnadsyrkesskolorna samt den tekniska
aftonskolan att behandlas — söndagsundervisningen i den
sistnämnda har helt bortfallit.
Byggnadsyrkesskolan hade redan från början
planerats med tanke på att bereda byggnadsarbetare
möjlighet att deltaga i dagsundervisningen under
vintermånaderna, som i varje fall tidigare voro en
dödsäsong inom byggnadsindustrien. Undervisningen
har hela tiden varit fördelad på 3 läsår, tidigare
räckande fr. o. m. sista veckan i november t. o. m.
första veckan i april, numera från 1 november till 30
april. Inträdesfordringarna äro numera 16 års ålder
(tidigare 15 år), 6 månaders byggnadspraktik samt
färdighet att kunna någorlunda felfritt skriva
svenska språket efter diktamen, att äga god övning i de
fyra räknesätten, även med vanliga bråk och
decimalbråk, och i algebra de fyra räknesätten med hela tal
och bråk, de fyra första böckerna av Euklides samt
viss färdighet i linearritning och frihandsteckning.
Skolans uppgift kan sägas vara att utbilda
konstruktörer och byggmästare inom
husbyggnadsbranschen.
Maskinyrkesskolan är också fördelad på tre läsår
av samma längd som byggnadsyrkesskolans. Det
korta läsåret har emellertid icke för den förra
samma betydelse som för den senare. De
tekniskt-mekaniska yrkena ha ju icke samma döda
vintersäsong som byggnadsindustrien. Redan från början
gjordes ett försök att uppdela maskinyrkesskolan i
icke mindre än 7 olika avdelningar avpassade för
olika tekniskt-mekaniska fack, verkmästare och ritare
vid mekaniska verkstäder, kvarn- och
sågverksbyggare, gjuteritekniker, elektrotekniker m. m., men
försöket slog illa ut. Formellt torde fackindelningen
bestå ännu idag, reellt synes den emellertid ha råkat
i glömska. Maskinyrkesskolans uppgift kan sägas
vara att utbilda ritare, konstruktörer, övermontörer,
verkmästare, driftledare m. m. inom den
mekaniskt-tekniska industrien.
Maskin- och byggnadsyrkesskolorna ha under årens
lopp varit föremål för flera omorganisationsförslag,
men dessa ha hittills stannat på papperet. Sålunda
föreslogo såväl 1907 års tekniska kommitté som 1916
års departementssakkunniga, att den tekniska
undervisningen på mellanstadiet i Stockholm skulle
tillgodoses medelst två fackskolor, en för
maskinindustrien och en för byggnadsindustrien. Även 1919 års
sakkunniga inom skolöverstyrelsen föreslogo en
ombildning till två självständiga fackskolor samt att
aftonskolan skulle ersättas med lärlings- och
yrkesskolor av 1918 års typ, vilka skulle stå i viss
förbindelse med fackskolorna. Förslaget att göra
skolorna till tvååriga och förlänga terminerna mötte
emellertid ett kompakt motstånd inom skolans
styrelse, Stockholms byggmästarekår och inom
sammanslutning av forna lärjungar vid de bägge skolorna.
Man ansåg att härigenom möjligheten allt för mycket
skulle beskäras för mindre bemedlade elever och
yrkesarbetare att genomgå skolorna om de nuvarande
möjligheterna till arbetsförtjänst under drygt 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
