Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 13 april 1935 - Tekniska skolan i stöpsleven, av C. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skolform
Läsår
Åldersgrupp
16—20 år
21-25 år
Antal
Antal
26- 30 år
Antal
Över 80 åf
Antal
Maskinyrkesskolan i Stockholm..
Byggnadsyrkesskolan i Stockholm ....
1907—08 30 1 33,7 1 45 50,6 12 13,5 2 2,2
1910—11 20 ! 21,7 56 60.9 15 16.3 1 1,1
1913—14 19 ! 18,6 61 59,8 20 19.6 2 2,o
1927—28 60 j 68.2 25 28,4 3 3,4 — —
1928-29 62 : 69,7 23 25,8 8 3,4 1 1,1
1933—34 83 77,6 20 18,7 4 3,7 — -
1907-08 19 23,8 51 63,7 I 10 12,5 – —
1910—11 23 26.4 50 57.5 ’10 11,5 4 4,6
1913—14 10 13,1 42 55,3 i 19 25,o 5 6,6
1927—28 38 53,5 29 40,8 4 5,6 — -
1928—29 32 ; 50,0 i: 25 39,1 7 10,9
1933-34 35 i 38,5 45 49,4 7 7,7 4 4,4
De speciella förhållanden som i viss mån råda inom
denna industri kunna emellertid icke åberopas, då
det gäller att planera för den maskintekniska
utbildningen. För elever som gå igenom en maskinteknisk
skola, kan det i allmänhet icke innebära någon
fördel med 3 korta läsår, då de långa uppehållen mellan
terminerna säkerligen icke kunna utfyllas med
nöjaktigt förvärvsarbete. Kommittén har därför
föreslagit långa läsår för de maskintekniska och
elektrotekniska avdelningarna vid den omorganiserade skolan.
Vid maskinfackskolan i Eskilstuna har man
emellertid goda erfarenheter av att undervisningen förlagts
på sådant sätt, att eleverna endast behöva avbryta
sitt förvärvsarbete en gång, nämligen för att ägna
sig åt sammanhängande undervisning under en
tidrymd av 40 veckor med heldagsläsning. Detta kan
ernås om den vanliga fackskolans ena läsår med
heldagsundervisning ersättes med fakultativa
aftonkurser under två år — vilket ej är att förväxla med
aftonskoleundervisning. Kommittén har därför
föreslagit att andra årskursen kan genomgås antingen på
ett år med dagundervisning eller på två år med
aftonundervisning. Kommittén räknar med att
huvudkurserna i maskinlära och elektroteknik årligen
skola besökas av sammanlagt 65 à 70 elever.
Med avseende på den nya byggnadsyrkesskolan
föreslår kommittén det första för alla gemensamma
läsåret blir 40 veckor som grundläggande och att
fackundervisningen sedan förlägges till dagtid under två
korta läsår (början av nov. till mitten av april) om
vartdera 21 veckor. Dessa två korta läsår kunna
naturligtvis sedermera om så befinnes önskvärt utbytas
mot ett långt läsår (40 veckor med
heldagsundervisning) eller mot aftonkurser under 40 veckor under
två års tid.
När det gäller att bedöma inträdesfordringarna
har kommittén först haft att taga ställning till
erforderlig praktik och har därvid stannat vid att
föreslå två månaders praktik för inträde till första
årskursen och sex månaders praktik för tillträde till
huvudkursen. De sex månaderna för tillträde till
huvudkursen äro visserligen betungande för de
lärjungar som tidigare ha teknisk eller vanlig
realexamen och som vilja vinna tillträde till
huvudkursen, enär de ha svårt att utan avbrott i studierna
skaffa sig sex månaders praktik enbart på ferierna.
Förslaget innebär dock ingen försämring ur de elevers
synpunkt som önska gå fackskolevägen.
De teoretiska inträdesfordringarna ha föreslagits
omfatta vissa kunskaper i svenska, ett främmande
språk, matematik, fysik, kemi, teckning och ritning,
så att godkänd i realexamen i dessa ämnen skall
berättiga till inträde utan prövning. I realiteten ligga
de föreslagna inträdesfordringarna något lägre än
vad som kräves i realexamen. Kommittén har
självfallet också föreslagit vissa undantagsbestämmelser
för sådana sökande som ej ha någon examen förut,
men som ändå ha vissa förutsättningar att kunna
tillgodogöra sig undervisningen, bl. a. har en
preparandkurs tänkts anordnad vid aftonskolan. Själva
undervisningsplanerna för den nya skolan lämnas
här helt åsido, enär det skulle föra alltför långt att
här redogöra för dem.
Aftonskolan.
Om man undantager Tekniska skolans aftonskola
så finnas inga andra tekniska aftonskolor i riket.
Dessa ha indragits i enlighet med ett riksdagsbeslut
av år 1918. Lärjungeantalet för tekniska skolans
aftonskola framgår av efterföljande tabell.
Elevfrekvensen vid Tekniska skolans aftonskola.
Läsår Totala
lärjungeantalet Därav i tekniskt yrke anställda
1907—08 ................ 1891 1366
1910—11................. 1 159 1 119
1914-15 ................ 1094 1 071
— ................ (Tryckta årsredogörelser saknas)
1925-26 ................ 642 604
1926-27 ................ 665 623
1927—28 ................ 668 632
1928-29 ................ 709 671
1929-30 ............... 819 786
1930-31 ................ 833 801
1931—32 ................ 833 790
1932-33 ................ 628 519
Av de i tekniskt yrke anställda voro under
Läsåret Läsåret Läsåret
1932—33 1931-32 1930—31
148 195 185 mekaniker, maskin-, järn-, metall- och gjuteriarbetare.
34 61 71 elektriska arbetare och
montörer,
29 36 58 ritare,
4 9 9 instrumentmakare samt
117 176 178 byggnadsarbetare
eller sammanlagt under vart och ett av de 3 nämnda
läsåren 332, 477, 501 arbetare inom de fackområden,
vilka kommittén enligt sitt uppdrag haft att taga i
betraktande. Återstoden av de yrkesanställda
lärjungarna representerade till övervägande del yrken,
som snarast äro att hänföra till konsthantverk eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
