Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 20 april 1935 - Glastillverkningen i Sverige, av Edv. Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
HÄFT. 16 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 20 APRIL
ÅRG. 65 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1935
INNEHÅLL: Glastillverkningen i Sverige av disponent Edv. Strömberg. — Notiser. — Sammanträden.
GLASTILLVERKNINGEN I SVERIGE.[1]
Av disponent Edv. Strömberg.
Jämförd med hela vårt yrkes ålder är
glastillverkningen i Sverige mycket ung. Det tog omkring
5 000 år, innan den från sitt ursprung via Alexandria,
Rom, Venedig och Böhmen hann till Nyköping, där
det första svenska glasbruket började arbeta på
1580-talet. Sedan dess har hantverket varit bofast i
landet och utövats vid ej mindre än 156 olika
anläggningar, av vilka 46 torde vara i gång ännu.
Under den långa tidsrymd, som förflutit, sedan
glaset såsom material satte de första spåren i
kulturen, har det naturligtvis undergått stora
förändringar. Dess första form var troligtvis
lervarubränningens glasyrer, åtminstone tyda de tidigaste
fynden därpå. Men redan omkring 1600 år före vår
tideräkning hade det länge uppträtt som självständigt
material och hade redan då, enligt vad utförda
analyser utvisa, en sammansättning, som är nästan
identisk med det nutida natrium-kalkglaset.
Huru många ämnen, som försökts under tidernas
lopp, är ej gott att veta, men många ha de varit. Jag
vill endast hålla mig till dem, som hava visat sig
hava den största betydelsen för utvecklingen.
Tab. 1. Normalsatser för
Natron-kalkglas Kali-kalkglaa Kali-blyglas
Sand ............ 100 100 100
Soda ............ 36
Pottaska .................. 40 40
Kalk ............ 18 12
Mönja ...................... 60
Ökensanden, soda från Egyptens natronsjöar och
snäckskal från geologiska avlagringar ha väl varit de
första glasmaterialen. Havsväxternas aska
möjliggjorde Roms och Venedigs mycket stora insatser i
utvecklingen, och i Europas inland lärde man sig fort
att använda askan från de brända skogarna. Även i
Sverige var nog detta fallet, och ännu 1868 smälte
ett bruk glas för takpannor m. m. av sand från
närmaste backe, aska, koksalt och sjuden salpeter.
Men i århundraden hade vid bruken askan lakats
ur till pottaska, och befattningen såsom
pottaskekokare fanns ännu kvar vid det bruk, där jag 1891
började som elev. Kokningen försiggick i det fria i 4
inmurade pannor. i den första kokades luten,
klarades i den 2:dra och 3:dje för att slutligen dunstas in
i den 4:de. Jag minnes, att den gamle 82-årige
mannen, som skötte pannorna, slog något hemlighetsfullt
material i den 2:dra och 3:dje pannan för att
fällningen skulle gå fortare. Vad det var, och om det
gjorde någon nytta, vet jag ej. Kanske det bara var
gubbens sätt att göra det hela litet märkvärdigare.
Bly synes hava använts redan under antiken, men
det var först engelsmannen Ravenhead, som 1648
började använda det såsom ersättning för kalk.
Föroreningar från den nyss införda stenkolseldningen
framtvingade täckta deglar, och dessa i sin tur
föranledde det mjuka blyglaset, engelsmännens
Flintglass, vilket sedan gått under det olämpliga och
vilseledande namnet kristall.
Ett material, som man länge fått med i glaset utan
att veta att det fanns, var lerjord. Sanden från
Martinrohda i Böhmen användes av ett par glasbruk till
glas för kemiska laboratorier. Detta glas visade sig
ha en betydligt bättre motståndskraft mot kemiska
angrepp än liknande från andra bruk. I minst
ett århundrade solade sig ledarna i det anseende, som de
trodde, att deras egen skicklighet förskaffat dem.
Men ett stycke in på 1800-talet slocknade den
glorian, då det uppenbarades, att glasets goda
egenskaper berodde på att sanden hade en lerjordshalt av
omkring 2 %.
Tab. 2. Glassatser för
Vatten-
ståndsrör Gruvlampor Kokkärl Laboratorieglas
Sand................ 100 100 100 100
Soda .............. 33 16 5
Kalk .............. 12
Borax ............ 7 20 30 50
Zinkoxid .... 8 12
Lerjord .......... 8 12
Magnesium . . 15
Lerjorden fick så småningom en medtävlare i
kemisternas gunst, men även en ypperlig medhjälpare
i bor. Detta ämne har fått den mest vidsträckta
användning vid glassmältningen. Bor och aluminium
ha minskat glasets vattenlöslighet, givit det en
oerhört stegrad okänslighet vid kemiska och termiska
angrepp, möjliggjort en anpassning av
utvidgningskoefficienten till andra material, gjort det okänsligt
för även mycket stora och hastiga
temperaturväxlingar samt givit astronomerna en felfri bild i deras
stora teleskop, för att nu nämna några av de
viktigaste goda egenskaper, dessa ämnen tillfört glaset.
Till sist har det visat sig, att en borhalt av 1 till 2 %
har ett synnerligen välgörande inflytande på
smältans gång, vartill jag i annat sammanhang
återkommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
