Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 154 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 20 april 1935 - Glastillverkningen i Sverige, av Edv. Strömberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 10. Blåsmaskin för buteljglas.

omkring 8 000 ton. Tillverkningsvärdet är omkr.
4 000 000 kr.

Tidigare tillverkades fönsterglaset för hand —
ett biand de ståtligaste yrken man kunde se. Ur de
mycket stora deglarna fångas glaset an på pipan. Den
stora glasklumpen får svalna något innan den välsas,
dvs. vrides runt i en halvklotformigt ursvarvad
järnklump. Efter formningen värmes biten åter upp, och
arbetet i svänggropen börjar. Fram och tillbaka
svänger glasblåsaren sin pipa, och det varma glaset
sjunker så småningom och lämnar över sig en
cylinder av omkring 500 mm vidd och 2 mm
godstjocklek, på yrkesspråket kallad vals. Diametern reglerar
arbetaren genom att då och då blåsa in luft i valsen,
längden genom noga avpassade svängningar. Dessa
måste bli hastigare, ju mera bottenglaset svalnar.
När även det förlorat sin tänjbarhet, är valsen
färdigblåst. Jämntjock och rak i sidorna måste den
vara. Det fordrar en oerhört uppdriven skicklighet
att så utnyttja tyngd- och centrifugalkraffen och att
så hushålla med den från ugnen medbragta värmen,
att glascylindern blir absolut jämn på alla punkter.
Mästaren värmer nu upp valsens nedra ände,
klipper där en öppning, värmer den på nytt och håller

Fig. 11. Anfångning.

Fig. 12. Blåsning.

därefter valsen rätt ned, så att sidorna rakna.
Såsom en upptill sluten, vid pipan fastsittande men
nedtill öppen cylinder bäres den nu bort till
avkylning. Med en varm glastråd spränger han därefter
bort den närmast pipan sittande delen, med en varm
järnstång spräcker han upp dess sida och sänder
den till sträckugnen, där den värmes upp till
mjukningstemperatur, utjämnas och glättas med en
träkavel.

Fönsterglasblåsningen har nu för alltid upphört.
Ramnåsa i Småland, som för ett år sedan blåste ned,
var, så vitt jag vet, det sista bruk i världen, där
fönsterglas gjordes för hand. Maskinen gör ett
billigare och bättre glas, och då måste hantverket ge sig.

Öl- och vinbuteljer tillverkas ännu vid ett bruk
för hand. Maskinerna ha tagit loven av de övriga.
Jag visar här endast en typ av de blåsmaskiner, som
tagits i bruk i Sverige. Den är ställd under vannan,
och en feeder tömmer med jämna mellanrum en
bestämd mängd glas i formen. Här pressas buteljens
överdel, och den föres därefter automatiskt genom ett
system formar för att till sist blåsas färdig och
hamna på avkylningsugnens ändlösa bana.
Tillverkningshastigheten torde röra sig omkring 25 à 30 000
buteljer om dygnet vid denna maskin.

Jag är ledsen att utrymmet ej tillåter mig att
längre uppehålla mig vid den industrimässiga
tillverkningen. En ingående skildring måste jag
dessutom överlämna till en kunnigare stämma, då båda
industriformerna ligga utom mitt verksamhetsområde.

Såsom en övergång till skildringen av hantverket
vill jag visa några bilder från det gränsområde
mellan detta och industrien, som tillverkar en i viss mån
standardiserad vara, men som dock tillåter en viss
variation i utformningen. I feederns ställe träder
här en man, som hämtar glaset ur ugnen och klipper det
i förformen. I det här åstadkomna ämnet blåses
luft och den halvblåsta burken föres över i slutformen
för att färdigblåsas. Tillverkningshastigheten torde
i medeltal kunna sättas till 1 200 à 1 500 st. pr 8
timmar. Säkerligen skulle även denna metod få
stryka på foten inför de helautomatiska, om det ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>