- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
162

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 27 april 1935 - Radiofyrar och annat tekniskt nytt inom lotsverket, av Erik Hägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 3. Understens fyrtorn.


dessa ur och landets medeltid sker dagligen
förmedelst rundradio.

Till sist må beträffande frågan om
radiofyrväsendets utveckling erinras om, att de nu uppgjorda
planerna för systemen i Nordsjö- och Östersjöområdena
med angränsande farvatten upptaga icke allenast i
funktion varande radiofyrar utan även under
anläggning varande eller projekterade sådana,
Planerna utesluta emellertid ej rätten för respektive
stater att i den mån så anses erforderligt utöver de
redan i systemen inrymda radiofyrarna anlägga
dylika för sändning med korta vågor.

Frågan om elektrifiering av vissa fyrar för
vinnande av väsentligen ökad ljusstyrka har blivit av
allt större betydelse och därjämte erhållit särskild
aktualitet genom radiofyrväsendets införande. På
såväl fyrplatser iland som
i synnerhet på fyrskepp
måste det anses vara
synnerligen förmånligt att en
och samma kraftkälla
användes för såväl radio som
fyrljus och
ljudmistsignaler. Lotsstyrelsen har i
mån av erhållna anslag
försökt att genomföra
detta önskemål, som
givetvis är av stor praktisk
betydelse och även i
längden betalar sig. I fig.
3 framställes schematiskt
den föregående sommar
utförda elektrifieringen av
fyren Understen, belägen i
Södra Kvarken. Bilden
angiver hurusom i fyrens
bottenvåning en elektrisk
kraftcentral anordnats för
drivande av huvudfyren
om 1 000 watt, en bifyr om
300 watt, en
luftkompressor samt radiofyren och
radiotelefon. Tillsvidare
alstras ljudmistsignalerna
av ett maskineri för
komprimerad luft; den
elektriska kraftcentralen har
dock tillräcklig effekt för
att en elektrisk
ljudmembran skall kunna
installeras. Några av våra
fyrskepp ha emellertid under
de senaste åren blivit helt
elektrifierade och likaledes
ett antal fyrar.

En genomgående
princip är att på våra
bemannade fyrar och
fyrskepp samt även på en
del större automatiska
fyrar hava ljuskälla av
annat slag än den ordinarie
i reserv samt att även
beträffande mistsignalapparaterna vara så rustad,
att fel på en motor eller
dylikt ej skall omöjliggöra fortsatt signalering.
Såsom exempel på dessa reservanordningar må
nämnas den av lotsverket senast i bruk tagna, av
Gasaccumulator konstruerade anordningen med agaljus
såsom reserv för det elektriska ljuset. När
strömavbrott av annan art än de regelbundna
förmörkelserna av ljuset eller avbrott genom tiduret inträffar,
undanflyttas automatiskt glödlampan från sin plats
och ersattes med agabrännaren.

Innan jag övergår till att med några ord beröra
våra fyrbyggen under de senare åren, önskar jag
påvisa, hurusom även inom fyrväsendet de moderna
tekniska metoderna bidragit till att skapa smäckra
konstruktioner. Fig. 4 visar en jämförelse mellan
Örskärs ärevördiga, år 1738 byggda stentorn med en
spiralformad gångväg i stället för den vanliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free