Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 170 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 4 maj 1935 - Radiofyrar och annat tekniskt nytt inom lotsverket (forts.), av Erik Hägg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 13. Fångdammen vid Rönnskar.

Fig. 14. Landsorts lotshamn före vattnets påsläppning.

Tre av våra övriga fyrskepp äro i det närmaste av
samma typ som Sydostbrotten.

De nyare och de moderniserade fyrskeppen, vilka
utgöra flertalet av våra 22 fyrskepp, äro försedda
med goda logement för besättningen. Fyrmästaren
har sovhytt och kajuta, de övriga av besättningen
var sin sovhytt och en gemensam mäss — därjämte
finnas goda köksutrymmen, badrum m. m. Några av
de äldre fyrskeppen äro emellertid icke så väl
utrustade, detta delvis beroende på deras små
dimensioner.

Till vart och ett av de sex
lotsdistrikten på vår kust är avdelat ett
tjänstefartyg, avsett för boj och
prickarbeten m. m. Från början voro
dessa fartyg mycket små och ej vidare
effektiva. Den år 1882 byggda
tjänsteångaren Kalmar var exempelvis en
liten järnångare om 21 m längd och 65
tons deplacement samt gjorde en fart
av något över 9 knop. Den hade
närmast utseendet av en liten lustyacht
men fick dock under sin långa
tjänstetid utföra mycket arbete. År 1929
ersattes den av en ny Kalmar, ett
stålfartyg om 29 m längd, 225 tons
deplacement och 10 knops fart, vilket visat
sig vara väl lämpat för sina uppgifter.
Inom kort kommer att i Landskrona
stapelsättas ett nytt för rikets västra
distrikt avsett tjänstefartyg, som skall
ersätta det nuvarande Göteborg. Det
bygges av stål, erhåller 39 m längd och
ett deplacement av 450 ton samt skall
kunna taga ombord fyra stora lys- och
ljudbojar. Fartyget erhåller ett
dieselmaskineri om 580 axelhästkrafter och
farten beräknas till 11 knop.

En mycket viktig del av vår flytande
materiel utgöres av våra lotsbåtar och
lotskuttrar, avsedda för att betjäna
sjöfarten med ombordsättande och
avtagande av lots. I forna tider voro
lotsbåtarna mycket små; till och med
på rikets västkust med dess hårda
väderleksförhållanden använde man sig
länge av öppna båtar. Emellertid
ökades kravet på lotsuppassningens
effektivitet och man införde därför seglande
lotskuttrar, vilka efter hand försågos
med motorer. Det dröjde dock ej
länge innan — på lotskuttrarna —
motorn blev det huvudsakliga
framdrivningsmedlet och seglen endast ett
hjälpmedel, därjämte avsett att vid
sjögång kunna stötta kutterns rörelser.

Lotsverkets två största
motorlotskuttrar äro stationerade vid Sandhamn
i Stockholms skärgård och i Gävle.
De äro praktiskt taget systerfartyg.
Gävlekuttern, som här presenteras i en
bild (fig. 12), byggdes 1932, är av stål
och har 17 m längd samt ett
deplacement av 65 ton. Den är sålunda lika
stor som det år 1882 byggda
tjänstefartyget Kalmar. Propellermaskineriet
utgöres av en Bolindermotor om 120 axelhästkrafter:
farten är 8,5 knop.

Till följd av den växande storleken hos våra
motorkuttrar visade det sig snart nödvändigt att
väsentligen utvidga och fördjupa ett flertal av våra
lotshamnar. Några av dessa arbeten skola här omnämnas.

Hävringe lotshamn är belägen på ett skär i
havsbandet utanför Oxelösund. Den utvidgades år 1922
till en bassäng av dubbelt så stor vattenareal som
den gamla, fördjupning ägde även rum genom
undervattenssprängning och två vågbrytare uppfördes på

Fig. 15. Brottsjö över den nybyggda vågbrytaren vid Landsort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>