- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
188

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 19. 11 maj 1935 - Konstruktionsstål för maskinindustrien, av chefsingenjör Sven von Hofsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmattningsgränsen. Man får nämligen härmed ej
sammanblanda det viktiga fenomen, som benämnes stålets
dämpningsförmåga, vilken karakteriseras av det
arbete stålet kan upptaga och omsätta i värme vid
växlande belastningar. För maskindelar, som kunna
utföra fria svängningar, t. e. ryckarmar i en
vävstol, erhålles således bättre resultat med ett mjukt,
"dämpande" material än med ett hårt och stelt stål.
Det konservativa fasthållandet vid mjuka axelstål
m. m. inom fartygsbyggnadsindustrien har säkerligen

illustration placeholder
Fig. 4. Ytbeskaffenheteus inverkan på

utmattningsgränsen.


mer berättigande än många användare av specialstål
tidigare ansett.

Som det viktigaste resultatet av vårt studium
av konstruktionsstålens utmattningsgräns måste
således framhållas den oerhörda betydelsen av ett
riktigt utformande av detaljen utan farliga
anvisningar av något slag, och med en så noggrann
ytbearbetning som möjligt. Av den tidigare visade
tablån framgår, att om ej detaljens konstruktion och
"finish" är riktig, så vinnes mycket litet genom att
tillgripa dyrbara stål med vackra hållfasthetsvärden,
fig. 4. "Kvalitetsstål kräva kvalitetsarbete" gäller
i lika hög grad som det omvända talesättet. Vid
utmattningsbrott kan som generell regel fastslås, att
huvudfelet ligger i detaljens konstruktion eller
utförande och ej i stålfel i egentlig mening. Med ett
noggrannare och riktigare utförande vinnes därvid
ofta bättre och framför allt pålitligare resultat än
genom att tillgripa ett "starkt stål".

Analys.

Beträffande stålens kemiska analys och olika
legeringsämnens inverkan på utmattningsgränsens storlek
har befunnits, att intet bestämt samband mellan
kemiska sammansättningen och utmattningsgränsen
kunnat konstateras. Detta negativa resultat kan på sätt
och vis anses som glädjande, enär det förenklar
stålvalet för konstruktören genom att direkt hänsyn till
utmattningsgränsens värde ej binder vid en bestämd
ståltyp, utan det lämpliga stålet kan väljas ur den
grupp stål med erforderlig brottgräns och
sträckgräns, som från praktisk tillverkningssynpunkt och
ekonomisk framställning ställer sig fördelaktigast.
Detta är även förklaringen till att för samma
användningsändamål stål av synnerligen varierande
sammansättning kunna ge fullgoda resultat under
förutsättning, att de erhållit den efter sin
sammansättning lämpligaste värmebehandlingen. Vid
fastställandet av olika ståltypers lämplighet för olika
ändamål kan man därför med lugnt samvete bortse
från utmattningsgränsen för att i stället koncentrera
sig på de enklare bestämda stålegenskaperna,
brottgräns och sträckgräns och till en viss grad även
slagseghet. Utmattningsgränsen bör således tills
vidare ej förekomma som kontrollföreskrift i
stålspecifikationer men utmattningsegenskapernas
studerande utgör i stället den viktigaste
forskningsuppgiften på detta materialområde, så att i framtiden
säkrare grunder må kunna erhållas för stålens
provande och riktiga bedömande.

Materialtyper.

Vid vår hastiga överblick över
konstruktionsstålen för maskinindustrien kunna beträffande de
olika ståltypernas egenskaper följande synpunkter
förtjäna framhållas:

Dessa stål indelas med hänsyn till sin
sammansättning och värmebehandling i följande grupper:

1. Obehandlade eller glödgade kolstål.

2. Seghärdade stål, vanligen legerade stål.

3. Hårdhärdade stål, s. k. luft- eller
oljehärdningsstål.

4. Ythärdade stål, innefattande sätthärdade stål
och nitrerstål.

5. Stål för speciella ändamål, såsom kullagerstål,
fjäderstål o. d., vilka dock ej här kunna upptas till
behandling.

Kolstål.

De vanliga kolstålen hävda alltjämt sin plats som
de allmännast använda konstruktionsstålen.
Huvudorsaken härtill är deras prisbillighet, men som övriga
fördelar kunna även anföras:

god bearbetbarhet, stor pålitlighet både på grund
av sin relativt stora okänslighet för ytfel och
anvisningar, vilka nedsätta utmattningshållfastheten,
vidare spänningsfrihet och god dämpningsförmåga vid
tillfälliga eller lokala överbelastningar samt slutligen
den lätthet, varmed stålet kan anskaffas från
stålverken. De vanliga axelstålen hålla 0,2—0,5 % C
med hållfastheter från 45 till 65 à 70 kg/mm2.
Sträckgränsen ligger för normaliserat smide normalt
vid ca 55 % av brottgränsen, dock för mjukare stål
och klenare dimensioner något högre (ca 60 %) och
för hårdare och grövre dimensioner något lägre (ned
mot 50 %). För obehandlat valsstål erhållas högre
värden, normalt 60—65 % för normala dimensioner
och valsningsförhållanden. Slagsegheten är
relativt god för de mjukare stålen men sjunker hastigt
för de hårdare, vilket resulterar i att glödgade
kolstål med över 70 kg hållfasthet bli för spröda som
normala konstruktionsstål. Där endast vilande
belastning förekommer, användas dock stundom
kolstål med upp till 80 à 90 kg hållfasthet och 40—45 kg
sträckgräns.

Seghärdade stål.

För de högre hållfasthetsvärdena måste därför
seghärdade stål tillgripas, och det är på detta
område som de legerade stålens rika flora blomstrar
så yppigt. Legerade stål böra dock principiellt
endast tillgripas, då samtidigt även värmebehandling
kan påkostas, enär det ju är först genom denna som
de legerade stålens överlägsenhet framträder. I
obehandlat tillstånd äro de även ojämna i sina
egenskaper och därför opålitliga. Undantag bör dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 15:46:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free